Läsförståelse ses av forskare tillika lärare som grundläggande och en förutsättning för elever för att kunna förstå och ta till sig kunskap i skolans samtliga ämnen. Att ha kunskap om läsförståelse och alla dess delar samt hur man på bästa sätt undervisar för att främja läsförståelse hos elever, anser vi vara av stor betydelse för lärare.
Att ha kunskap om viktiga faktorer som motivation och dess betydelse för läsförståelse menar vi är av vikt för lärare. Taube (2007b) samt Westlund (2012) menar att om elever inte lyckas med läsinlärning har detta stor påverkan på elevens självbild och självförtroende. Westlund (2012) menar vidare att om elever inte förstår uppgiften och om målet med uppgiften är otydlig
30
finns risk för att de tappar motivationen. Av det kan förstås att lärarens roll och kunskap om faktorer som motivation och den egna självbilden är av stor betydelse. Vi anser även att kunskap om vikten av att skapa rätt förutsättning så som ett gott klassrumsklimat av relevans för lärare.
Det vi presenterat i vår studie är lärares syn på läsförståelse, hur de arbetar för att främja läsförståelse samt hur de ser på och bedömer läsförståelse. Ett gemensamt yrkesspråk och en samsyn om läsförståelse anses av läsforskare vara väsentligt. I vårt resultat får man ta del av olika arbetssätt som enligt lärarna visat sig vara framgångsrika för att främja läsförståelse i alla ämnen. I studien framgår det också att lärare i första hand bedömer elevers läsförståelse formativt eftersom de anser att det, i enlighet med vad forskning talar för, är det mest gynnsamma och utvecklande för eleverna.
Genom vår studie har vi synliggjort lärares syn på läsförståelse. Det har bidragit med ytterligare en dimension till forskningen då teori och praktik kan skilja sig åt. Eftersom lärare till skillnad från läsforskare befinner sig i klassrummen och undervisar eleverna dagligen. Det är av betydelse att lärare får ta del av andra lärares uppfattning som ett led i kollegialt lärande.
REFERENSER
Afflerbach, P. (2007). Understanding and using reading assessment, K-12. Newark, DE: International Reading Association
http://www.ascd.org/ASCD/pdf/siteASCD/publications/books/Understanding-and-Using-Reading-Assessment-Sample-Chapters.pdf
Andreassen, R. (2008) Explicit undervisning i läsförståelse. I Bråten, I. (red.) Läsförståelse i teori och praktik. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 229-263.
Anmarkrud, Ø. (2008). Skickliga lärares undervisning – med fokus på läsförståelse. I Bråten, I. (red.) Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 197-227.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Bråten, I. (red.) Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 47-83.
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Dahlgren, L. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A & Thornberg, R (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber. ss. 162-175.
Dysthe, O (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, O (red.) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Fejes, A & Thornberg, R (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A & Thornberg, R (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber. ss. 162-175.
Guthrie, J. T., & Wigfield, A. (2000). Engagement and Motivation in Reading. In M. L. Kamil, P. B. Mosenthal, P. D. Pearson, & R. Barr (Eds.), Handbook of Reading Research. Vol. 111, ss. 403-422 Mahwah, NJ: Erlbaum Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The simple view of Reading. Reading and Writing: An interdisciplinary Journal, 2, ss. 127-160.
Kroksmark, T. (2007) Fenomenografisk didaktik — en didaktisk möjlighet. Jönköping university press. Vol. 17, No. 2-3 http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Lgr 11 (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: 2019-01-25 http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Lundgren, P, U. & Säljö, R. (2014).Skalans tidiga historia och utveckling. I Lundgren, Ulf P, Säljö Roger &
Liberg, Caroline (red). Lärande, skola, bildning (grundbok för lärare). 3., (rev. Och uppdaterade) utg.
Stockholm: Natur & kultur. ss. 23-53.
Läsdelegationen (2018). Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Stockholm:
Kulturdepartementet. Tillgänglig på Internet: 2019-01-30
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/06/sou-201857/
PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. (2017). [Stockholm]:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: 2019-02-01 http://www.skolverket.se/publikationer?id=3868
Pressley, M. (2006). What the Future of Reading Research Could Be. A paper presented at the International Reading Association’s Reading Research. Chicago, Illinois, USA; 29 April 2006, ss. 1-24. DOI: 10.1.1.598.6803 http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.598.6803&rep=rep1&type=pdf
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm:
Natur & kultur
Roe, A. (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. 1.uppl. Malmö: Gleerup.
Schmidt, R., Rozendal, M., Greenman, G (2002). Reading instruction in the inclusion classroom: Researc-based practices. Remedial and special education. Vol. 23, Iss. 3, 130-140
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/07419325020230030101 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017) [Elektronisk resurs].
Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3808 Skolverket (2019). PIRLS: en studie om läsförmåga.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls-internationell-studie-om-lasformaga-hos-elever-i-arskurs-4
Sullivan Palincsar, A & Schutz, M. (2011). Reconnecting Strategy Instruction With Its Theoretical Roots.
Theory Into Practice. 50:2, ss. 85-92.
DOI: 10.1080/00405841.2011.558432
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö Roger & Liberg, Caroline (red). Lärande, skola, bildning (grundbok för lärare). 3., (rev. Och uppdaterade) utg. Stockholm: Natur
& kultur
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Taube, K. (2007a). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Taube, K. (2007b). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm. Tillgänglig på internet: 2019-02-10 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Tillgänglig på internet: 2019-02-10 https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes.
Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Westlund, B. (2009). Studiehandledning till Att undervisa i läsförståelse: fortbildning i grupp. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. 2., uppdaterade utg.
Stockholm: Natur & kultur
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stockholm : Stockholms universitet urn:nbn:se:su:diva-95403
Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå: läsförståelse av vad och för vad?. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: 2019-02-01
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3694
BILAGA 1. MISSIVBREV
Missivbrev Hej!
Vi är två studenter från Högskolan i Borås som läser till lärare. Vi läser vår sista termin och håller förtillfället på att skriva vår uppsats/examensarbete.
Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning för att främja elevers läsförståelse i alla ämnen. Vi vill ta reda vilka metoder och/eller strategier lärare anser är värdefulla för att eleverna ska utveckla sin
läsförståelse. Samt hur lärare bedömer elevers läsförståelse. Vi har för avsikt att ta hjälp av er verksamma lärare genom att genomföra intervjuer under veckorna 6, 7 och 8.
Intervjun tar mellan 30-45 minuter och vi hoppas att du på något sätt har möjlighet att delta. Vid intervjun kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer vilket innebär att deltagandet är frivilligt. Den som blir intervjuad har när som helst rätt att avbryta intervjun och därmed sitt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt (du förblir anonym).
Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss, Filippa och Martina eller vår handledare Catrine Brödje för mer information.
Med vänliga hälsningar,
Student: Filippa Lima – S152784@student.hb.se
Student: Martina Danielsson – S153405@student.hb.se
Handledare: Catrine Brödje - catrine.brödje@hb.se
BILAGA 2. INTERVJUFRÅGOR
Intervjufrågor
Kan du berätta lite om dig själv som lärare, din erfarenhet som lärare och vilken utbildning/behörighet du har?
1. Vad är läsförståelse för dig?
2. Varför behöver eleverna ha en god läsförståelse?
3. Hur undervisar du för att eleverna ska utveckla sin läsförståelse?
4. Enligt forskare ses motivation som en drivkraft för utveckling av läsförståelsen, hur motiverar du dina elever?
5. I vilket eller vilka ämnen undervisar du eleverna i läsförståelse?
6. Kan du beskriva en lektion där läsförståelse är i fokus?
7. Arbetar dina elever enskilt eller i grupp?
8. Undervisar du om lässtrategier, i så fall hur och varför?
9. Finns det några/någon strategi och eller metod som du anser fungerar som ett bra stöd för att eleverna lättare ska förstå textens innehåll?
10. Forskning talar för att det är viktigt att alla elever inkluderas i undervisningen. Tror du att alla elever gynnas av metoden/strategin?
11. Hur tänker du när du väljer texter?
12. Hur märker du om eleverna förstår eller inte förstår vad de läser?
13. Vilken betydelse har frågor och textasamtal för elevens läsförståelse?
14. Hur bedömer du elevernas kunskaper i läsförståelse? Diagnosmaterial?
15. Har du reflekterat över om det finns skillnader i LGR 11 och hur man såg på läsförståelse i tidigare läroplaner?
16. Vad kan vara orsaker till bristande läsförståelse i årskurs 4?
17. På vilket sätt arbetar ni kollegialt med läsförståelse?
Finns det något du skulle vilja tillägga eller utveckla vad gäller läsförståelse?
BILAGA 3. SCHEMATISKA FIGURER FÖR ANALYS
Läsförståelse som fenomen och dess betydelse Metakognitivt
Demokratisk rättighet
Osynligt
Viktigt i alla ämnen
Djup förståelse för text, bild, tal Komplext
Reflekterande process
Nyckeln till allt lärande
Lässtrategier främjar läsförståelsen
Samtal
Tänka högt
Interaktiv process
Läsfixarna
Förförståelse Modellera
Olika arbetssätt
Metakognitiv träning Lägga energi på att
förstå
Ämnesövergripande
Motivation som drivkraft för läsförståelse Eleverna delger
och motiverar varandra
Kunskap om elevers intresse
Förstår syftet med läsning Lärarens positiva
attityd Texter som
passar
Bedöma läsförståelse
Skolverkets bedömningsstöd
Formativt
Ge elever utrymme att delge tankar
Diskuterar med kollegor Samtala om och
ställa frågor på texten Gemensamt yrekesspråk
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se