D ISKUSSION AV TEORIAVSNITTET

I den egeninitierade informationssökningen utför bibliotekarien sökningen ensam, medan denne utför sökningen tillsammans med en användare vid ålagd. Det faktum att en användare är inblandad i den ålagda informationssökningen borde påverka denna, och vi tänker oss att stegen i processen därmed borde skilja sig åt vad gäller

egeninitierad och ålagd informationssökning. Detta eftersom den ålagda, i enlighet med vårt teoretiska ramverk, innehåller fler aspekter än den egeninitierade. Dessa aspekter omfattar referensintervjun, dialogen och förståelsen av någon annans behov. Även om detta påverkar hela informationssökningsprocessen tänker vi oss att detta måste vara

särskilt tydligt i samband med definieringen av användarens problem. I detta steg kan det uppstå svårigheter för både användaren när denne ska förmedla sitt

informationsbehov och för bibliotekarien när denne ska förstå detta behov. Användarens förmåga att göra detta är, enligt Soergel (Soergel 1985, s. 347f.), avgörande för hur resten av informationssökningsprocessen avlöper. Dialogen är en förutsättning för processen. Användarna måste vara delaktiga och inte bara förvänta sig att bibliotekarien hittar informationen åt dem, och kan de inte förmedla vad de behöver för information borde det vara omöjligt för bibliotekarien att hjälpa dem. Vi tror även att

bibliotekariernas pedagogiska förhållningssätt till användaren kan påverka definieringen och förståelsen av problemet och detta är också något som vi kommer att beröra i vår undersökning.

Marchionini menar att erfarna informationssökare ofta söker generell

bakgrundsinformation när de står inför ett informationsproblem som befinner sig inom ett för dem obekant ämnesområde (Marchionini 1995, s. 52f.). Vi tror att sättet att söka bakgrundsinformation borde variera beroende på om det handlar om egeninitierad eller ålagd informationssökning. Vid ålagd sökning kan bibliotekarien hämta informationen från användaren, medan bibliotekarien då denne söker själv endast har sina egna kunskaper att utgå ifrån och behöver kanske därför i större utsträckning söka

bakgrundsinformation. Som framgår av vårt teoretiska ramverk har ämneskunskaper stor betydelse igenom hela informationssökningsprocessen. Soergel menar att det är användaren som ska bidra med denna medan informationssökaren bidrar med söktekniken. Marchionini och Katz anser dock att även informationssökaren bör ha stora ämneskunskaper för att kunna göra en bra sökning. Här kan vi se en skillnad mellan hur de olika forskarna ser på vem som ska bidra med vad under

informationssökningsprocessen. Att Marchionini och Soergel skiljer sig åt tror vi beror på att Marchionini i sin modell tycks se informationssökaren som en ensam person och denne behöver då givetvis själv ha kunskaper eftersom denne inte kan hämta dem från någon användare. Men att också Katz och Soergel har olika uppfattning om detta kan vara värt att uppmärksamma, eftersom de båda beskriver ålagda sökningar i den

bemärkelsen att det är någon som hjälper/utför en sökning åt någon annan. Varför dessa två skiljer sig åt kan vi endast spekulera i, men en möjlig förklaring skulle kunna vara att informationssökaren hos Soergel inte nödvändigtvis är en bibliotekarie vilken den är hos Katz. Att forskarna skriver om informationssökningsprocessen ur olika vinklar är ytterligare en skillnad. Katz är den enda som uttryckligen skriver om just bibliotekarier, medan Marchionini talar om en informationsspecialist och Soergel tycks befinna sig någonstans mitt emellan. Detta faktum är en anledning till att vi har valt att använda oss av dem. Marchioninis modell kommer antagligen att vara lättare att applicera på den egna informationssökningen medan Katz och Soergel stämmer bättre in på den ålagda dito. Att vi använder oss av flera modeller har tydligt visat på

informationssökningsprocessens icke-linjära struktur då vi kunnat se exempel på att olika delar av processen kan höra hemma under flera steg i de olika modellerna.

Något som vi tror kan utgöra ett problem för vår undersökning är det faktum att några av de sökstrategier och söktaktiker som finns beskrivna i vårt teoretiska ramverk är relativt gamla. Detta skulle kunna innebära att de inte längre är aktuella och kanske inte längre i lika stor utsträckning används av bibliotekarierna. Eftersom de är de enda sökstrategier och taktiker som finns beskrivna i litteraturen har vi trots detta ändå valt att använda oss av dem. Sökning och browsing är aktiviteter som enligt teorin ofta pågår parallellt och ofta kombineras, och därför tror vi att det ibland kan vara svårt att avgöra när en sökning eventuellt övergår i browsing och vice versa. Eftersom de olika

sökstrategierna ibland är lika varandra och innehåller spår av både browsing och

sökning tror vi också att det kan vara svårt att avgöra när en sökstrategi är avslutad och en annan tar vid. Vi har därför valt att försöka se sökningen i ett större sammanhang och i vilket syfte den utförs. Vi har undersökt om det är en enskild kortare sökning eller om den är en del av en större sökning för att på så sätt kunna utröna vilken sökstrategi det rör sig om.

Vi kommer att använda vårt teoretiska ramverk som grund för vår undersökning. Steg 2, 3 och 4 i informationssökningsmodellen kommer att användas som struktur för vår intervjuguide och i vår presentation av resultatet. Vi har valt att ha med de olika

sökstrategierna för att med hjälp av dem bland annat kunna se om och i så fall hur sättet som bibliotekarierna söker på skiljer sig mellan den egeninitierade och den ålagda informationssökningen. Larges, Tedds och Hartleys olika sökningar har tagits med för att vi ska kunna se vilken typ av sökningar bibliotekarierna utför, och för att lättare kunna skilja olika typer av sökningar åt.