D ISKUSSION KRING VETENSKAPLIG FÖRANKRING , METODVAL OCH URVAL

Eftersom denna uppsats tar sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapsteorin får även metoddiskussionen inledas med lämpligheten kring detta beslut. Hartman (1998/2004) beskriver hur olika människor kommer kunna tolka samma data på olika sätt eftersom de grundar sin tolkning på olika förförståelse. Thurén (2007) presenterar då kritiken mot detta där frågan ställs hur vi då kan veta att något är korrekt tolkat? Finns det någon säkerhet i det resultat som presenteras? Kan detta ses som sant? Det som jag anser är viktigt att komma ihåg i denna kritik är att den tar sin utgångspunkt i positivismen som har en annan syn på vad som kan anses vara sant jämfört med den hermeneutiska synen på sanning. Därför anser jag att denna kritik blir svårt att bemöta då dessa hållningar på ett sätt tar sin utgångspunkt i två olika paradigm. Samtidigt är denna kritik viktigt att bemöta. Hur säkerställer jag att den tolkning som gjorts i denna studie är en tolkning som överensstämmer med uppfattningen hos de personer jag intervjuat? De personer som deltagit i denna studie har fått tagit del av den transkribering som gjorts från den intervju de deltog i. Det har också varit viktigt för mig att hålla mig nära ursprungsmaterialet, det vill säga ljudupptagningarna och transkriberingarna från intervjuerna, därav har exempelvis många citat från transkriberingarna presenterats i resultatet.

Baserat på att den hermeneutiska vetenskapsteorin handlar om att undersöka andra

människors livsvärldar (Hartman 1998/2004) valde jag en kvalitativ metod för att genomföra min studie, närmare bestämt kvalitativa intervjuer. Rienecker och Stray Jørgensen (2008)

beskriver att bristen med kvalitativa metoder är att antalet deltagare i studien ofta blir färre än vid kvantitativa studier eftersom det handlar om att undersöka människors uppfattningar. Detta leder till att kan vara svårt eller omöjligt att dra korrekta generella slutsatser utifrån sitt resultat (Rienecker & Stray Jørgensen 2008). Om detta syntes vara ett problem anser jag att detta kan lösas med en kompletterande kvantitativ studie i form av exempelvis en enkät. Detta är någonting som hade kunnat genomföras i denna studie också men som valdes bort eftersom jag ansåg att det utifrån den angivna tiden kunde bli svårt att genomföra två olika studier, analysera dess material och presentera detta.

Det finns olika sätt som kvalitativa studier kan genomföras på, i detta fall valdes formen kvalitativa intervjuer. Motivet till detta var att jag ville att varje enskild deltagare skulle få fullt utrymme under tiden vi hade att samtala med varandra. Någonting som jag tror kan bli problematiskt om metoden fokusgrupper används istället, är att det finns en risk att en deltagare måste begränsas för att de andra ska få komma fram med sin talan, eller att deltagarna i gruppen avbryter varandra så att viktiga aspekter går förlorade i samtalet. Vid intervjuer är det istället endast frågan om ett samspel mellan två personer, där den ena är personen som intervjuar, någonting som jag tror minskar risken för avbrott i samtalet. I förhållande till min studie kan jag i efterhand se att det var viktigt då alla som intervjuats var personer som är vana att vara ledare i en grupp, de är vana att ta plats och detta kan jag se innefatta en ökad risk för att de bland annat skulle kunnat avbryta varandra.

Jag är också medveten om att det är viktigt med en trygghet hos personerna som deltar i studien så att de vågar samtala om, och beskriva sina erfarenheter och upplevelser av sin livsvärld. Därför ansåg jag att det var en fördel att använda bekvämlighetsurval eftersom deltagarna då känner mig och har förtroende för mig vilket gör det lättare att föra ett samtal och ökar chansen att deltagarna svarar uppriktigt på frågorna. För att öka denna känsla av trygghet valde jag också att genomföra intervjuerna i de lokaler där den ungdomsverksamhet håller till, från vilken jag har fåt kontakt med deltagarna i studien. En annan fördel med bekvämlighetsurval är att denna studie hade en väldigt begränsad tidsomfattning och ekonomi vilket krävde att det var relativt enkelt att få kontakt med deltagare till studien. Nackdelen med detta är att resultatet riskerar att inte ha samma bredd som hela populationen (Hartman 1998/2004) ”högpresterande elever”, samtidigt gör denna uppsats inte anspråk på att vara generaliserande i någon form. Hade denna uppsats haft ett sådant anspråk hade ett annat urval och även en annan metod varit lämpligare men med hänsyn till syftet och det anspråk som denna uppsats gör anser jag att metodval och urval var lämpligt för studien som genomfördes.

Ytterligare en aspekt i frågan om urvalet var att alla deltagare i studien är flickor. Detta är någonting som kan ha påverkat utfallet i resultatet och kanske hade resultatet sett annorlunda ut om halva gruppen hade varit pojkar eller om hela gruppen varit pojkar. Detta är svårt att spekulera i, samtidigt vill jag poängtera att jag med denna studie inte endast vill fokusera på gruppen högpresterande flickor utan på högpresterande elever som grupp. Det föll sig dock så i mitt fall att endast flickor fanns att tillgå under den begränsade tid som jag hade att hitta deltagare till denna studie. Detta är den enda anledningen till att det inte finns några deltagare som är pojkar med i denna studie. Detta skulle kunna ses som en brist hos den studie som genomförts och till viss del är det kanske det. Samtidigt vill jag poängtera att jag sökt att studera fyra individers upplevelser och beskrivningar och sökt att finna en homogen grupp utifrån de förutsättningar som fanns att tillgå. Som exempel så är inte alla deltagare samma ålder och alla går inte heller på samma skola. Däremot skulle även jag gärna sett att minst en av deltagarna i studien varit pojkar, någonting som dock inte var möjligt vid genomförandet av denna studie.