D ISKUSSION OM VIDARE FORSKNING

I denna studie har vi funnit att ELOF tenderar att vara mer frekvent hos ungdomar från socioekonomiskt svaga hem. En intressant aspekt av resultaten är att det verkar finnas ett samband mellan ELOF och skolk- samt svårigheter i skolan. Genom att arbeta proaktivt med exempelvis screening och extra stöd i skolan kan ELOF motverkas bland ungdomar. För vidare forskning vore det intressant att undersöka hur gymnasieskolor i socioekonomiskt utsatta områden arbetar för att stävja skolk- och avhopp. Existerar det effektiva metoder för att arbeta med detta problemet, och upplever kuratorer- och Studie & yrkesvägledare att de har tillräckligt med resurser och kunskap för att arbeta kring denna problematik?

Referenser:

Arbetsmarknadssituation för lågutbildade (2016). Hämtad 2018-02-06 från

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna- aku/pong/statistiknyhet/hog-arbetsloshet-bland-unga-och-utomeuropeiskt-fodda-med-lag-utbildning/

Bourdieu, P. (2003). Praktiskt förnuft bidrag till en handlingsteori. Enskede: TPB.

37 Bergh, A. (2015). Den kapitalistiska välfärdsstaten. (Fjärde upplagan). Lund:

Studentlitteratur.

Billquist, L. (1999) Rummet, mötet och ritualerna: en studie av socialbyrån, klient arbetet och klientskapet (Avhandling). Göteborg: Göteborgs universitet

Bäckman, O., Nilsson, A., (2016). Long-term consequences of being not in employment, education or training as a young adult. Stability and change in three Swedish birth cohorts.

European Societies 18, 136–157. https://doi.org/10.1080/14616696.2016.1153699

Chang, H. N., & Romero, M. (2008). Present, engaged, and accounted for: The critical importance of addressing chronic absence in the early grades. New York: National Center for Children in Poverty, Mailman School of Public Health at Columbia University.

Davidsson, T & Petersson, F. (2016). Social exkludering: Perspektiv, process, problemkonstruktion (Upplaga 1 ed.). Lund: Studentlitteratur.

Denk, T (2011). Komparativ metod – förståelse genom jämförelse. Holmbergs, Malmö.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Gottfried, M.A., 2017. Does Truancy Beget Truancy? Evidence from Elementary School. The Elementary School Journal 118, 128–148. https://doi.org/10.1086/692938

Hjeds Löfmark, M., Eriksson, J., 2014. Arbetslöshet och utanförskap bland unga i Europa: en makroekonomisk studie av NEET. Sieps, Stockholm.

Hutchinson, J., Beck, V., Hooley, T., 2016. Delivering NEET policy packages? A decade of NEET policy in England. Journal of Education and Work 29, 707–727.

https://doi.org/10.1080/13639080.2015.1051519

Håkansson, P., 2014. Ungdomsarbetslösheten – Åttio år med återanvänd arbetslöshetspolitik 17.

Lindblom, A. (2011). Systemskifte?: den nya svenska välfärdspolitiken. (upplaga 1).

Studentlitteratur.

M. Strand, A.-S., 2014. ‘School – no thanks – it ain’t my thing’: accounts for truancy.

Students’ perspectives on their truancy and school lives. International Journal of Adolescence and Youth 19, 262–277. https://doi.org/10.1080/02673843.2012.743920

Olofsson, J., Lundahl, L., n.d. Unga möter ökade sociala risker – en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Socialmedicinsk tidskrift 12.

38 Padgett, D. (2008). Qualitative methods in social work research. Second edition. Sage

Publications, Los Angeles, California.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur

& kultur.

Pemberton, S., 2008. Tackling the NEET Generation and the Ability of Policy to Generate a

‘NEET’ Solution—Evidence from the UK. Environment and Planning C: Government and Policy 26, 243–259. https://doi.org/10.1068/c0654

Ramböll Management Consulting AB, nordiska länders insatser mot ungdomsarbetslöshet- Kartläggning och analys, Nordiska ministerrådet, (2010), Köpenhamn.

Social capital, local capacity building, and poverty reduction, 2001. , Social development papers. Office of Environment and Social Development, Asian Development Bank, Manila, Philippines.

SOU 2018:12 – Uppdrag: Samverkan 2018 – många utmaningar återstår (2018). Hämtad 2018-03-15 från: https://www.dua.se/sites/default/files/sou_2018_12_webb.pdf

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015) Handbok i kvalitativa metoder (Upplaga 2) Stockholm:

Liber AB

Skau, G. (2007) Mellan makt och hjälp : om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare (upplaga 2). Lund: Liber AB.

Thern, E., de Munter, J., Hemmingsson, T., Rasmussen, F., 2017. Long-term effects of youth unemployment on mental health: does an economic crisis make a difference? Journal of Epidemiology and Community Health 71, 344–349. https://doi.org/10.1136/jech-2016-208012

Veenstra, R., Lindenberg, S., Tinga, F., Ormel, J., 2010. Truancy in late elementary and early secondary education: The influence of social bonds and self-control— the TRAILS study.

International Journal of Behavioral Development 34, 302–310.

https://doi.org/10.1177/0165025409347987

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Utgivare: Vetenskapsrådet, 2002 Tryck: Elanders Gotab

Widding-Havnerås, T., 2016. Unge voksne som verken er i arbeid eller utdanning: En registerbasert studie, 1993–2009. Søkelys på arbeidslivet 33, 360–378.

https://doi.org/10.18261/issn.1504-7989-2016-04-05

Elektroniska referenser:

39 https://www.solna.se/sv/naringsliv-och-arbete/arbete-och-utbildning/dua-delegationen-for-unga-i-arbete/ hämtat 2018-03-17

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/oversyn-av-arbetsloshetsforsakringen-ska-ge-trygghet-for-fler/ hämtat 2018-03-17

http://arbetsloshetsrapporten.se/ungdomsarbetslosheten/#4-1 hämtat 2018-03-19.

http://www.arenafortillvaxt.se/om-priset/ hämtat 2018-03-20.

https://www.solna.se/sv/om-solna/ hämtat 2018-03-20.

http://www.sundbyberg.se/kommun-politik/kommunfakta.html Hämtat 2018-03-20.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/ Hämtat 2018-04-01.

https://www.dua.se/sites/default/files/lokal_overenskommelse_af- _solna_2018.pdfhttps://www.dua.se/sites/default/files/lokal_overenskommelse_af-_solna_2018.pdf Hämtad 2018-04-09

40

Intervjuguide

1) Vad ser ni som ett riskbeteende?

a. Finns det några riskgrupper som ni kikar extra på?

b. Ser ni ett samband mellan skolk och något annat som påverkar?

c. Hur upplever du kommunens insatser mot NEET/ELOF?

d. Känner du att ni har tillräckligt med resurser/tid?

2) Hur arbetar ni med ungdomar som uppvisar riskbeteende?

a. Arbetar ni utifrån några beprövade metoder?

b. Arbetar ni utifrån någon speciell filosofi?

c. Känner du att ni får tillräcklig information angående problemet från ledning?

d. Känner du att ungdomar får tillräckligt stöd?

3) Hur arbetar ni för att återaktivera ungdomarna?

a Vilka arbetsmetoder använder ni er av?

b Anser ni att dessa är adekvata för att ge resultat?

c Hur ser samarbetet ut mellan er organisation och ungdomen, vårdnadshavare och andra berörda organisationer?