Dag- och nattbefolkning

I föregående avsnitts beskrivning av arbetsproduktivitet och inkomst per capita, användes begreppen dag- och nattbefolkning. I det här avsnittet studeras dag- och nattbefolkning närmare för att utröna vilka tätortsområden som har haft en netto ut- eller inpendling.

Dagbefolkning definieras som antal sysselsatta med arbetsställe i tätortsområdet (vilket är samma variabel som användes i beräkningen av arbetsproduktivitet). Nattbefolkningen är beräknad som antalet sysselsatta som är bosatta i tätortsområdet (vilket däremot inte är samma nattbefolkning som användes i beräkningen av inkomst per capita).

Nattbefolkningen är begränsad till sysselsatt befolkning för att kunna relateras till dagbefolkningen. Kvoten mellan dag- och nattbefolkningskvot visar om tätortsområdet får ett netto in- eller utflöde av arbetskraft. En kvot över ett visar att det är fler personer som pendlar in till tätortsområdet för att arbete än vad det är sysselsatta som bor där. En kvot under ett visar på liknande sätt att tätortsområdet har ett nettoutflöde av sysselsatt arbetskraft.

Tabell 4-13 visar kvoten mellan den sysselsatta dag- och nattbefolkning för landsbygd och tätortsområden. Kvoten är över ett för tätortsområden, medan den är under ett för landsbygden. Detta visar att tätortsområdena har ett netto inflöde av arbetskraft medan landsbygden har ett nettoutflöde. Detta indikerar att tätortsområden fungerar som centrum för landsbygden.

0.01.02.03Tillväxt i inkomst per capita 2000-2009

11 11.2 11.4 11.6 11.8 12

Inkomst per capita 2000 (log)

Tabell 4-13 Kvoten mellan dag- och nattbefolkning för Tätortsområden och Landsbygd.

Område Dag-/nattbefolkning

Landsbygd 0,87

Tätortsområden 1,03

Totalt 1,00

Källa: SCB, Tillväxtanalys-PiPoS.

Anm.: Sysselsatt dag- och nattbefolkning

Figur 4-9 visar relationen mellan tätortsområdenas storlek och kvoten mellan dag- och nattbefolkning. Det är främst mindre och mellanstora tätortsområden som har en dag/nattkvot under ett, dvs. de med en befolkning under 36 000 invånare (ln[befolkning]

under 10,5). Det är också bland de mindre och medelstora städerna som spridningen i dag/nattkvot är som störst.

Tätortsområden med en kvot under ett ger en indikation på att vara ”pendlarstäder” eller

”sovstäder” där människor bor samtidigt som de pendlar till en annan ort för att arbeta. En pendlarstad förväntas vara en mindre stad belägen i nära anslutning till en större stad.

Eftersom stadens invånare huvudsakligen arbetar någon annanstans, förväntas en pendlarstad ha ett mindre diversifierat näringsliv samt ett mindre utbud av kommersiell service. En pendlarstad har flera fördelar av att vara nära belägen en större stad, t.ex.

tillgång till en större arbetsmarknad och ett större utbud av affärer och butiker. Det större utbudet av affärer och butiker i den större staden innebär att det finns lägre incitament för att starta butiker osv. i den mindre staden. En pendlarstad har på så sätt både för- och nackdelar.

Figur 4-9 Relation mellan tätortsområdens befolkningsstorlek och kvoten mellan dag- och nattbefolkning, 2009

Källa: SCB, Tillväxtanalys-PiPoS.

0.511.5Dag/nattbefolkning

8 10 12 14

ln(Befolkning)

Det finns få riktlinjer för hur en pendlarstad skall definieras. SKL (2011) definierar förortskommuner som en kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en storstadskommun och definierar pendlingskommuner som en kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Den här definitionen utgår endast av utpendling och inte nettopendling. Tabell 4-14 visar hur många tätortsområden som skulle klassificeras som pendlarstad om gränsen sätts till en nettoutpendling till 50, 40, 30 osv. procent (andelen nettoutpendling är beräknad som 1-dag/nattkvot). Om gränsen för pendlarstad ligger på en utpendling av 50 procent eller mer, klassificeras 16 tätortsområden som pendlarstäder. Om däremot utpendlingen är 10 procent eller mer, klassificeras 89 tätortsområden som pendlarstäder. Tabellen visar även att städer med en hög utpendling har en jämförelsevis låg branschdiversifiering.

Tabell 4-14 Antal tätortsområden och branschdiversifiering per andel nettoutpendling Andel

Anm.: Andel nettoutpendling är beräknad som 1 – dag/nattkvot

I kartan i Figur 4-10 redovisas vilka tätortsområden som har en negativ, respektive en positiv nettopendling. Tätortsområdena är således endast indelade i om nettopendlingen är negativ eller positiv och inte hur positiv eller negativ. Kartan ger på så sätt en indikation på vilka städer som är pendlingsstäder och vilka som är arbetsstäder. Från kartan är det tydligt att de stora städerna har en positiv nettopendling medan de närmaste mindre städerna har en negativ. Det bör återigen påpekas att pendlingen inte bara sker mellan städer, utan även mellan stad och landsbygd.

Fyra tätortsområden utan några nära kopplingar till andra tätortsområden har en negativ nettopendling: Nynäshamn (0,59), Arvidsjaur (0,89), Gällivare (0,96) och Malung (0,98, dag/nattkvot inom parentes). Detta kan dels bero på att pendlingen sker till ett annat tätortsområde som ligger längre bort än 45 minuter. Som tidigare har beskrivits så utförs beräkningen från centrum till centrum. För Nynäshamn är t.ex. avståndet till Stockholms förorter mindre än 45 minuter. En annan möjlig förklaring är att pendlingen sker till ett arbetsplatsområde utanför tätort. Studeras dessa tätortsområden ytterligare framkommer att den främsta utpendlingen från Nynäshamn sker till Stockholm, samt att den främsta

Figur 4-10 Karta över tätortsområden och deras nettopendling

Källa: SCB, Tillväxtanalys-PiPoS

Tabell 4-15 redovisar de tätortsområden med högst och lägst dag/nattkvot. För de tätortsområden med lägst kvot återfinns främst mindre orter som ligger i nära anslutning till större städer. För de tätortsområden med högst dag/nattkvot återfinns både mindre och mellanstora städer. En hög dag/nattkvot kan bero på dels en inpendling från andra tätortsområden, men också från en inpendling från den omgivande landsbygden. Städer kan på så sätt utgöra ett centrum dels för den omgivande landsbygden, men också för andra städer.

Tabell 4-15 Tätortsområden med högst och lägst kvot mellan dag- och nattbefolkning (2009) Högst Dag/natt kvot Lägst Dag/natt kvot

Älmhult 1,56 Storvreta 0,25

Kristianstad 1,25 Åkersberga 0,45

Källa: SCB, Tillväxtanalys-PiPoS.