Dagen

Elisabeth Sandlunds artikel Ordet “hen” har blivit kidnappat⁶⁹

Elisabeth Sandlund skriver att språket påverkar vår mäniskosyn. I sin text är hon strukturerad och diskuterar både för- och nackdelar med användandet av ”hen”. Hon anser att fokus först och främst ska ligga på viktigare frågor som könsstympning och sexuellt våld istället för

användningen av personliga pronomen. Hon ser dessutom risker med en användning av ”hen”, hon menar att det skulle kunna bidra till att man kan få för sig att det inte spelar någon roll om ett barn är en flicka eller pojke, eller om vuxna är kvinnor eller män. Där igenom menar hon att man kan få uppfattningen om att könet bara är en social konstruktion: hon anser att även de som inte ser bibeln som sitt rättesnöre bör häpna över den idén.

Trots detta ser Sandlund att ”hen” kan vara praktiskt när man skriver, så man slipper använda sig av konstruktioner som ”vederbörande” eller ”han eller hon”. Hon ser även att det skulle kunna vara praktiskt för journalister som vill skydda sina källor: om man skriver ”hen” så kan källan förbli helt anonym. Att använda sig av det könsneutrala pronomenet i sammanhang där man skriver ”sjuksköterskan” eller ”direktören” skulle utmana läsaren som spontant associerar till kvinna/man när man nämner vissa yrken.

Avslutningsvis hävdar Sandlund att ordet ”hen” har blivit kidnappat av de som anser att frågan om könstillhörighet är ointressant och ”tillhör” de som tycker att män och kvinnor bör ha samma möjligheter att forma sina liv oavsett då skillnader mellan könen är en oavsiktlig realitet.

Sandlund menar att detta leder till att ordet blir oanvändbart i annat syfte, men att det inte är någon katastrof men ”möjligen lite trist”.

68

Strömstedt, J. (2012, februari, 25). Genusfolket – som något ur Tolkien. Kvällsposten, s. 28.

41

Analys

Det vi kunde utläsa av Sandlunds artikel är att hon tycker att ordet ”hen” är obetydligt i strävandet efter jämställdhet.⁷⁰

Språkbruket i artikeln anser vi vara objektivt. Skribenten lägger fram både för- och nackdelar med användandet av ”hen” som hon sedan diskuterar på ett sakligt sätt. 71 Att skribenten är en kvinna går emot Monika Djerf-Pierres könsmärknings-teori.72

70 Sandlund, E. (2012, mars, 8). Ordet ’hen’ har blivit kidnappat. Dagen, s. 2.

71

Sandlund, E. (2012, mars, 8). Ordet ’hen’ har blivit kidnappat. Dagen, s. 2.

42

6. Diskussion av resultaten

I början av vårt uppsatsskrivande hade vi fått uppfattningen att diskussionen om ”hen”(i

storstadspress) som könsneutralt pronomen i sig var väldigt stor. Vi insåg dock inom kort att det inte riktigt var på det viset. Det vår kvantitativa analys av artiklarna pekade på var att en sådan debatt i själva verket knappt existerade. Det vi istället fick uppleva var en debatt om debatten. Det vill säga skribenter och läsare som upprört diskuterat om huruvida användningen av ”hen” är aktuell eller inte. Detta är någon som även Karin Milles uppmärksammat i sin bok Jämställt

språk – en handbok i att skriva och tala jämställt.⁷³ Hon skriver bland annat att användningen av ”hen” drar till sig så pass mycket uppmärksamhet att sakfrågan hamnar i bakgrunden. En annan del av debatten har gått ut på att förlöjliga könsneutralitet överlag genom att koppla ihop ”hen” med extrem feminism.

Av våra kvantitativa diagram kan vi se att Sydsvenska Dagbladet Snällposten är den tidning som under perioden 2012-01-26 till och med 2012-04-26 hade flest opinionsartiklar om andra

genusfrågor än hen-debatten(totalt 22 artiklar under tidsperioden). Även på nyhetsplats dominerade andra genusfrågor (totalt 14 träffar). Vi anser att detta är ett tecken på att

redaktionen ser hen-frågan som irrelevant för jämställdhetsdebatten. Av de opinionsartiklar om ”hen” som vi har analyserat kan vi dessutom bedöma att skribenterna anser att hen-begreppet uppfattas som missförstått och endast leder till förvirring och irritation hos publiken.

Dagens Nyheter var den tidning som hade flest kultur- och nöjesnyheter om hen-debatten(totalt 28 träffar). De har gett stor plats åt egna humoristiska kåserier på Namn och Nytt sektionen samt arga insändarskribenter som fritt fått debattera ”hen”. Detta kan tolkas på flera olika sätt: a) att debatten om ”hen” uppfattas som irrelevant, b) att pronomenet i sig gör det eller c) att hen-debatten får ett nyhetsvärde på grund av alternativen a och b tillsammans.

Svenska Dagbladet är den tidning som innehöll flest opinionstexter om just hen-debatten(totalt 5 stycken). Att tidningen hade få kultur- och nöjestexter samt kåserier om ”hen” tolkar vi som att

43

de tar debatten på allvar och inte ser den som överdriven. Att Svenska Dagbladet är den tidning som lagt störst fokus på hen-debatten, både på opinions- och nyhetsplats, tolkar vi som att deras nyhetsvärdering ser annorlunda ut än hos resterande tidningar. Enligt vår observation tycks diskussionen om ”hen” vara något som, för dem, bör tas på allvar och inte skämtas bort genom kåserier och oseriösa insändare.

Att Aftonbladets politiska inriktning påverkas av Landsorganisationen(LO) tyckte vi syntes tydligt då tidningen fokuserat på opinionsjournalistik om andra genusfrågor(bland annat

jämställda löner och kvinnor på arbetsmarknaden) i större utsträckning än om hen-debatten. Att det även är den tidning som mest använder sig av pronomenet ”hen” i texterna(totalt 13 gånger under tidsperioden) visar att de är positivt inställda till ordet som könsneutralt pronomen, men att de ser debatten i sig som oviktig.

Vår analys visar att både Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen tycks hålla en

förhållandevis låg profil i hen-debatten. Göteborgs-Postens redaktionella krönika i Världens gång-sektionen och Jennys Strömstedts krönika i Göteborgs-Tidningen ger oss bilden av att hen-debatten ses som uppblåst och något att skämta om snarare än att tas på allvar. Däremot har andra genusfrågor fått stor plats(totalt 14 artiklar) i nyhetssektionen i Göteborgs-Posten vilket pekar på att redaktionen ändå ser ett nyhetsvärde i jämställdhetsdebatten som helhet. Detta till skillnad från Göteborgs-Tidningen som endast hade hälften så många träffar på nyhetsartiklar om andra genusfrågor(totalt 7 stycken) under perioden 2012-01-26 till och med 2012-04-26.

I Elisabeth Sandlunds artikel framgår att hon anser att frågor som könsstympning är viktigare att lägga fokus på än hen-debatten. Detta ser vi som att Dagen är en tidning som är insatt i

människorättsfrågor och i synnerhet kvinnofrågor. Dessutom är Dagen den tidning som använt sig minst av ”hen” som personligt pronomen(endast 1 gång under tidsperioden). Detta tolkar vi som att det råder en viss tveksamhet till hen-begreppet bland skribenterna.

Att det var så få träffar Dagen i vår undersökning kan bero på att tidningen ges ut fyra gånger i veckan medan resterande tidningar ges ut varje dag. Dessutom har Dagen en mer nischad målgrupp än de andra tidningarna.

44

I den kvalitativa textanalysen har det framgått att de flesta skribenterna till opinionstexterna om ”hen” varit kvinnor samt språkvetare och kulturkritiker. Visserligen är detta inte så konstigt då debatten startade i just kultursektionerna efter utgivningen av Kivi och Monsterhund. Det visar även att hen-debatten inte är en nyhetsfråga utan snarare en kvinno- och kulturfråga. Karin Milles tar i sin bok upp att det finns ett påstående om att kvinnor och män föredrar olika ämnesområden att tala- och skriva om och att de ibland lägger in olika betydelser i ord och uttryck. ⁷⁴ Detta kan vara en av anledningarna till att det mestadels är kvinnliga skribenter som diskuterar ”hen”. Det kan även kopplas till Monika Djerf-Pierres könsmärknings-teori som innebär att kvinnliga skribenter ägnar sig åt ”mjuka” ämnen i större utsträckning än vad män gör.

75

Att det däremot förekommit en hel del arga insändare samt sarkastiska kåserier om ”hen” kan kopplas till Hirdmans teori om att ju större diskussionen är om en viss fråga – desto extremare ses den som. ⁷⁶ Anledningen till att hen-begreppet ses som missförstått och överdrivet kan vara att det fått så stor plats på insändarsidorna i storstadspressen.

Lika svårt som det är att veta om det var hönan eller ägget som kom först, är det att veta vad som påverkat vad i hen-debatten. Antingen beror avdramatiseringen som skett(under slutet av vår analysperiod) av debatten på att ”hen” blivit alltmer vedertaget som könsneutralt pronomen bland skribenter, eller så är det tvärtom. Det vill säga att ”hen” börjat användas mer i och med att debatten svalnat. Det kunde vi se när vi tittade på perioden 2012-04-26 till 2012-05-15, vilket motsvarar drygt tre veckor efter vår undersökningsperiod. Vi gjorde ett stickprov genom att kolla vilka tidningar som använde sig av det genusneutrala pronomenet i artiklar som man inte kan koppla till hen-debatten. Då hittade vi att Dagens Nyheter hade använt ”hen” i fyra artiklar, Metro och Svenska Dagbladet i två artiklar och att Aftonbladet, Posten, Göteborgs-Tidningen och Sydsvenska Dagbladet Snällposten hade använt sig av ”hen” i varsin artikel.

74 Milles, 23-24

75 Monika Djerf-Pierre, s. 422.

45

Vår undersökning visar hur hen-debatten sett ut från utgivningen av Kivi och Monsterhund och tre månader framåt. Det vi har sett är att debatten tagit olika former under

undersökningsperioden 2012-01-26 – 2012-04-26. Till en början har den skapat både upprördhet och förvirring men sedan lett till ett faktiskt användande av det könsneutrala pronomenet ”hen”. Detta pekar på att ordet ”hen” kommer bli mer och mer accepterat i framtiden och kanske inte bara i kulturjournalistiken.

46

7. Källmaterial

 Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 2012-01-26 – 2012-04-26

Artiklar för den kvalitativa analysen

 Eriksson, K. (2012, mars, 2) Barn i blå overall och rosa mössa. Svenska Dagbladet, s. 4.  Karlsson, A. (2012, februari, 6) Hen upplevs inte som neutralt – än. Svenska Dagbladet, s. 6.

 Larsson Laestadius, A. (2012, februari, 24) Diande leksaksbil vår nya vandringssägen? Svenska Dagbladet, s. 36.

 Lundell, K. (2012, april, 12). Kvinnoroll synas i sömmarna. Svenska Dagbladet, s. 2.

 Kazmierska, N. (2012, mars, 3) Ordet ”hen” får mig att känna att allt är möjligt. Aftonbladet, s. 48.  Magnusson, L. (2012, mars, 5) Plötsligt känns hen sexigt. Metro, s. 6.

 Masri, M. (2012, mars, 1) Livet blir enklare med hen. Sydsvenskan, s. 5.

 Parkvall, M. (2012, mars, 16). ”Hen”-kulturer är inte mer jämställda. Svenska Dagbladet, s. 19  Sandlund, E. (2012, mars, 8). Ordet ’hen’ har blivit kidnappat. Dagen, s. 2.

 Strömstedt, J. (2012, februari, 25). Genusfolket – som något ur Tolkien. Kvällsposten, s. 28.  Sundqvist, A. (2012, februari, 20). Skärt är en skärmytsling. Sydsvenskan, s. 6-7.

 Vart bär det hen med språket?. (2012, mars, 7). Göteborgs-Posten, s. 66.

 Wiman, E. (2012, mars, 11). Språkets byggklossar är lika betydelsefulla som färgen på Legobitarna. Dagens Nyheter, s. 46.

47

Referensartiklar

 Amiri, P. (2012, februari 29). Varför nöjesguiden är könsneutral. Nöjesguiden. Hämtad april, 26, 2012, från http://nojesguiden.se/blogg/parisa/varfor-nojesguidhen-ar-konsneutral.

 Björkman. A. (2012, mars, 8). ”Hen” föreslogs av språkforskare redan 1994 – i SvD. Svenska Dagbladet. Hämtad 2012-04-26 från http://blog.svd.se/kultur/2012/03/08/%E2%80%9Dhen%E2%80%9D-foreslogs-av-sprakforskare-redan-1994-%E2%80%93-i-svd/.

 Edman, G. (2012, februari, 29). Insändare. Dagens Nyheter.  Folcke, L. (201, februari, 27) Insändare. Metro.

 Jönsson, F. (2012, februari, 17). Hjälp stjärnorna innan de dör. Metro, s. 6.

 Pavlica, A. (2012, februari, 29). Forskare oense om effekten. Göteborgs-Posten, s. 6.  Persson, F.( 2012, april, 20). Insändare. Dagens Nyheter.

Litteraturförteckning

 Allan Anderson, An introduction to Pentecostalism. (New York: Cambridge University Press) 273.  Jesper Lindqvist, Kivi och Monsterhund. (Lettland, Olika förlag AB).

 Karin Milles, Jämställt språk en handbok i att skriva och tala jämställt (Falun, Scandbooks) 23-24, 52-54.  Magdalena Nordenson, Opinionsjournalistik – Att skriva ledare, kolumner och recensioner (Polen, Pozkal),

s. 12.

 Monika Djerf-Pierre, Maktens Kön (Falun, Scandbook) 411 – 434.

 Peter Esaiasson,, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm 2012) s. 195-197

 Yvonne Hirdman, Genus: om det stabilas föränderliga former. (Malmö: 2 [rev.] uppl. Liber) 29-30,168, 187,199.

Internetsidor

 Aftonbladet. Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/kort/aftonbladet.  Bild från blogginlägg. Hämtad 2012-04-20 från http://henom.wordpress.com.

 Dagens Nyheter. Hämtad 2012-05-09 från http://info.dn.se/info/om-oss/.

 Dagens Nyheter. Hämtad 2012-05-09 från http://info.dn.se/info/om-oss/historia/.  Dagen. Hämtad 2012-05-09 från http://www.dagen.se/dagen/Info/?ID=5.

48  Dagen. Hämtad 2012-05-09 från http://www.dagen.se/dagen/Info/?ID=5.

 Folkpartiet. Hämtad 2012-05-15 från www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabba-fakta/Jamstalldhet/.

 Göteborgs-Posten. Nationalencyklopedin. hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/lang/göteborgs-posten.

 Göteborgs-Tidningen. Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/lang/göteborgs-tidningen.

 Kvällsposten. Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/lang/kvällsposten.  Landberg, M. Nya Moderaterna. Hämtad 2012-05-17 från

www.moderat.se/web/Fragor_och_svar_om_jamstalldhet.aspx.

 Metro. Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/lang/metro/255203.  OLIKA förlag. (2010). Hämtad 2012-05-06 från

http://www.olika.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=412&Itemid=206.

 Socialdemokraterna. Hämtad 2012-05-15 från www.socialdemokraterna.se/Var-politik/Var-politik-A-till-O/Jamstalldhet/. (senast uppdaterad 2011-12-02).

 Svenska Dagbladet. Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/kort/svenska-dagbladet.

 Svenska Dagbladet. Hämtad 2012-05-09 från http://www.svd.se/special/svd_info/valkommen-till-svd-information-och-kontaktadresser_275057.svd.

 Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-05-09 från http://www.ne.se/lang/sydsvenska-dagbladet-snällposten.

49

8. Bilaga

Bilden är tagen från en blogg som heter http://henom.wordpress.com. Vi tog bilden som källa till vårt citat (i arbetets titel) för att demonstrera attityden jämtemot fenomenet.