4 Genomförandet av småbarnsfostran
4.1 Barnets välbefinnande är det centrala
På Daghemmet Malmgård arbetar enligt arbetsmetoden ”med barna ögon” . Vi upp-märksammar vi det enskilda barnet i alla situationer och sörjer för barnets grundläg-gande behov. Detta gör vi genom att skapa en trygg miljö och atmosfär. En famn eller hand finns alltid tillhands för de barn som behöver det. Genom den trygghet vi skapar har barnet de bästa förutsättningar att växa, lära sig, utvecklas och må bra. Det enskil-da barnet accepteras, respekteras och får känna sig jämlikt trots könsskillnad, social och kulturell bakgrund. På morgonen tar vi emot barnet personligen och hälsar det välkommet till Dagis. När det är dags för att gå hem så tar vi barnen i hand och tackar för dagen. Vi poängterar för barnen hur viktigt det är att ta i hand och se in i den and-res ögon, för då vet barnen hur viktiga de är. De varaktiga och trygga förhållandena mellan barn, förälder och personal är av stor betydelse när det gäller barnets välbefin-nande. Barnet upplever tillhörighet.
4.2 Vård, fostran och undervisning som helhet
En god vård utgör grunden för verksamheten inom småbarnsfostran. Vi på
Daghemmet Malmgård ger barnen olika upplevelser under dagen i våra samlingar, sa-gostunder, musikstunder och rörelsestunder. Barnet ges möjligheter till
undervisning enligt den utvecklingsnivå som barnet befinner sig på. Därför har vi en gruppindelning som gynnar utvecklingsnivån. Vi har material och böcker tillgängliga för barnen för att på bästa sätt bemöta deras intressen och egna önskningar. Våra dagar på Daghemmet Malmgård innehåller vissa fasta rutiner som bygger upp olika utvecklingssituationer. Barnen är väl införstådda med verksamhetsformen och kan själva hålla sig uppdaterade om vad som händer olika dagar.
4.3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran
Fostraren skall vara medveten om sin fostrarroll och de värderingar och etiska principer fostrarrollen bygger på. Fostraren skall vara professionell och upprätthålla sina yrkesmässiga kunskaper.
Fostraren skall vara engagerad, empatisk och lyhörd för barnets behov och skapa en miljö som är trygg och harmonisk för barnet.
Personalen på daghemmet har avdelningsplanering varannan vecka för att kunna er-bjuda barnen nya utmaningar och planera dagliga vardagssituationer. Varje vecka har vi också personalmöte där vi behandlar aktuella saker som gäller verksamheten.
4.4 Inlärningsmiljö
Inlärningsmiljön skall vara trygg och positiv. Omgivningen skall tas till vara och ut-nyttjas mångsidigt. Barnen behöver en miljö och material som väcker deras intresse och experimentlusta.
Vi vill betona viktigheten i smågruppsverksamhet och har därför en gruppindelning som gynnar just smågrupper ex. samlingsgrupper och rytmikgrupper. Våra utrymmen
är planerade så att vi kan använda de olika rummen i huset på ett ändamålsenligt sätt.
Material, spel och böcker finns tillgängliga på barnens nivå.
4.5 Barnet gläds åt att lära sig
Barnet är till sin natur nyfiket och gläds åt att lära sig, något som fostraren bör upp-muntra. Vi har valt att ge barnen själv möjlighet att stilla sin nyfikenhet. På vår enhet finns böcker, spel, pussel och pysselmaterial tillgängliga för barnet. Vi tar promenader i närområdet för att ge variation i vardagen och öka intresset för omgivningen. Barnet inhämtar kunskap i växelverkan mellan omgivningen och människorna. Barnet lär sig bäst när det är aktivt och intresserat. Varje dag har vi mathjälpare i gruppen. Det känns meningsfullt för barnen att få vara den som hjälper. Glädjen över att få hälla i mjölk till alla sina vänner och stoltheten över att behärska det lyser i ögonen på bar-nen. Fostraren bör vara engagerad och motiverad i sitt arbete för att skapa en god in-lärningssituation. Fostraren bör beakta barnets känsloläge och emotionella välbefin-nande. Vi anser att det är viktigt att ett barn får visa sina känslor, både positiva och negativa.
4.6 Språkets betydelse inom småbarnsfostran
En av tyngdpunkterna inom svens dagvård i Helsingfors är just språket och dess bety-delse för barnet. Vi satsar naturligtvis på det svenska språket och för några år sedan tog vi i bruk boken ”Språkstrategi för dagvården” av Lillemor Gammelgård. Den har på olika sätt uppföljts och vi har inom dagvården satsat på de olika blocken.
Förmågan att bemästra språk är en förutsättning för inlärning. Språket är av central be-tydelse när det gäller barnets intresse för omgivningen och sin egen plats i den. Språ-ket är viktigt i barnets tankefunktions- och kommunikationsutveckling. Lek och sagor är mycket betydelsefulla för barnets språkutveckling. På daghemmet läser vi dagligen sagor för barnen, både enskilt och i grupp. Daghemmet äger mycket böcker och skaf-far nya efter hand, därtill besöker vi biblioteken i närheten i mindre och stötte grupper.
Ibland är vi ut efter något speciellt tema eller så lånar vi olika böcker som intresserar barnen. Besöken varierar från en till flera gånger i månaden.
Barnen tillåts leka ostörda och uppmuntras till gemensam lek. Genom språket lär sig barnet kulturbundna och sociala vanor samt kommunikationsmodeller. Dessutom ska-par barnet sig en egen världsbild genom språket. Genom att läsa sagor, sjunga, läsa ramsor stärker vi barnens språk samt uppmuntrar dem till att leka med språket. Yngre barn använder gester och kroppsspråk för att uttrycka sig och behöver vuxna som för-står det även då. Det stärker barnets jag-bild när fostraren lever sig in i och uppmunt-rar barnets vilja till växelverkan. Barn lär sig av att fråga och behöver tålmodiga fost-rare som orkar svara. Det är viktigt att fostfost-raren använder språket och pratar med bar-net vid vardagliga situationer som t.ex. blöjbytessituationer, eftersom barbar-net lär sig använda språket i kontaktsyfte då. Barn leker med språk och övar upp sin språkkogni-tion på ett naturligt sätt genom ramsor och nonsensord, sång och musik, rytmer, berät-telser och sagor. Barnets egna samt vuxnas egna sagor ökar barnets tillit till egna fär-digheter. Fostrare kan använda olika typer av litteratur, handdockor och dockteater som stöda för språkutvecklingen. På vårt daghem har vi handdockor och fingerdockor i olika storlekar som vi då och då tar fram och leker med. Vi har dessutom en trevlig tradition där vi som vuxna bjuder på oss själva och spelar teater för barnen. Varje vändag har vi en överraskningsteater som barnen sedan länge kommer ihåg. Ibland jobbar vi med sagotering och sagopåse. Det är en trevlig arbetsmetod som kan tas fram när som helst och var som helst. Barnen är alltid med på noterna. Fostraren bör använda språk som barn förstår och kan ta till sig. Fostraren är modell för barnets språkutveckling. Barnet behöver en miljö med både talspråk och skriftspråk.
På Malmgård har vi språkbarnträdgårdslärare Johanna Karlsson till vår hjälp hon kommer regelbundet på besök och inspirerar både barnen och personalen. Av henne får vi många tips och idéer hur vi kan jobba med språket. Hon är också med i föräldra-samarbetet.
4.7 Daglig verksamhet
Genom barnets naturliga sätt att leka, röra på sig, utforska, undersöka och uttrycka sig inom alla konstens sätt ökar barnets välbefinnande och barnets uppfattning om sig själv. I planeringen och verkställandet av verksamheten tas barnets naturliga sätt att fungera i beaktande. Genom att planera verksamheten väl har vi som vuxna alla
möj-ligheter att på ett mångsidigt sätt leda och uppmuntra varje enskilt barn genom dess vardag.
4.7.1 Barnets lek
Barn tycker om att leka och det är deras sätt att lära sig och att bearbeta vardagen. Le-ken ger barnet möjlighet att lära sig sociala färdigheter. Barn har olika uppfattning om vad som är lek men nästan alla njuter av att leka. Små barn leker gärna med vuxna el-ler också ensamma, medan de äldre gärna leker regel- och rollekar. Barnen leker ”var-dagsliv” och familjeliv och bearbetar därigenom det de upplevt i verkligheten. Vi har valt att hålla en förmiddag i veckan som en inneförmiddag, där barnen ges möjlighet att leka ostörda för en lite längre tid.
Fostrarens förhållningssätt inverkar på hur tillfredställd barnet är i sin lek. En intresse-rad fostrare som förstår barnets lek-behov kan ge direkt eller indirekt vägledning men samtidigt ge barnet frihet att själv bestämma sin lek. Barn uppskattar ibland att fostra-ren direkt deltar i leken eller indirekt deltar genom att t.ex. tillföra redskap. Glädjen är stor i barnens ögon när vuxna går ner på deras nivå och intresserar sig för vad de gör.
När vuxna bjuder på sig själva är vi allra närmast barnet. Fostraren bör följa med barns populärkultur för att kunna förstå deras lek. När den vuxne lyssnar samt visar intresse och uppskattning för barnets lek visar den betydelsen av att leka.
Genom att planera inlärningsmiljön bra skapas ramar för barnens lek. Inlärningsmiljön kan ibland med fördel förnyas och formas enligt lekens kulturella aspekter. Man be-höver också både upprätthålla inlärningsmiljön och variera teman i miljön. Barnen och även föräldrar kan med fördel delta i planeringen i viss mån. Barnens ålder är av bety-delse när man planerar inlärningsmiljön. Redskapen behöver vara tillräckliga, mång-sidiga och vid behov även formbara.
Leken är en av de dalar som svensk dagvård vill betona i sin verksamhet.
Vi använder oss också i vissmån av lekstationer.
De traditionella lekarna hör också med i vardagen både ute och inne.
4.7.2 Fysisk aktivitet
Den dagliga fysiska aktiviteten är grunden för barnets välbefinnande. Fysisk aktivitet stimulerar tankeverksamheten och barnet upplever glädje och lär sig uttrycka sina känslor. Barnet lär sig sina fysiska gränser genom fart och upplevelser. Fysisk aktivi-tet är ett naturligt sätt för barnet att lära känna sig själv och stärka sin självkänsla.
Barn lär sig hur kroppen fungerar. Vi har planerade rörelsestunder varje vecka i små-grupper för att ge alla möjlighet till att utöva de övningar som de behärskar. Under vår-, sommar- och höstmånaderna går vi ut i skogen för att ge barnen både nya per-spektiv på omgivningen och möjlighet till att röra sig i olika terränger.
Fostrarens roll när det gäller den fysiska aktiviteten är att sporra till motion, att ge barnet möjlighet att röra på sig. Men miljön behöver vara trygg, fostrarens uppgift är att se till att hinder undanröjs för att undvika olyckor. Den fysiska aktiviteten bör både vara en naturlig del av dagen och regelbunden handledd aktivitet där barnets motoris-ka utveckling följs upp. Samarbete mellan vuxna som planerar ger möjlighet till hög kvalitet, hälsa och motion för barnet. Barnen uppskattar olika typer av aktiviteter ute och vi ger barnen möjligheter till att spela ishockey, fotboll samt andra spel. Dessutom leker vi traditionella lekar på gården för att ha roligt och för att föra traditioner vidare.
Vårt redskapsförråd innehåller både hopprep och andra idrottredskap som barnen upp-skattar.
Miljön behöver inbjuda barnet till fysisk aktivitet, en god miljö stärker lusten att röra på sig. Barnet behöver sporras till att utvecklas i sin egen takt. Det behöver finnas flexibla lösningar och ordentliga utrymmen. Vi har en fin gård som ger barnen olika utmaningar och inbjuder till lek och aktivitet. Dessutom är det bra att använda sig av naturen och närmiljön i den dagliga fysiska utmaningen. Men även inomhus behöver det finnas möjlighet till fartfyllda aktiviteter och rörelser.
4.7.3 Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig
En miljö som gynnar musik, bildkonst, dans, drama och barnlitteratur ger barnet en grundläggande erfarenhet av konst. Miljön bör tillvarata barnets vilja att framställa
sa-ker, barnets sinnesupplevelser gynnas av att det framställer och upplever konst. Olika kombinationer av impulser stimulerar sinnena. Konst ger barnen en möjlighet att ska-pa och uppleva fantasivärldar. Barn njuter av konstupplevelser och det utvecklas som en individ i en grupp. Dessutom grundläggs sociala färdigheter och de kulturella grundvärderingarna till hela livet.
Fostraren behöver respektera barnets egna val och observationer, då stimuleras barnets konstnärliga uttrycksförmåga. Barnet behöver få både tid, utrymme och arbetsglädje, samt ges möjlighet att mångsidigt fungera i olika miljöer. Barnet behöver få mångsi-diga möjligheter att fungera på olika områden och den konstnärliga inriktningen be-höver vara med i en helhetsbetonad verksamhet. Vi har material tillgängligt för barnen så att de kan välja själva när och var de vill jobba. Vi uppmuntrar barnen till att göra egna alster och hitta på egna modeller. Visst har vi också färdiga modeller tillgängliga men uppmuntrar barnen till att jobba självständigt. Barnet behöver vägledas enligt egna mål och ges möjlighet att improvisera. Barnets konstnärliga arbeten dokumente-ras och ställs ut både på daghemmets väggar och bord.
Inlärningsmiljön bör innehålla estetiska element som sporrar barnet till att utrycka sig konstnärligt, även atmosfären bör vara inbjudande till konstupplevelser. Barnet bör ges möjlighet att undersöka material och miljön. Dessutom behöver barn en fostrare som gläds och njuter av konst och kan förhålla sig positiv till det som barnet gör. Barn behöver få lära sig olika sätt att ta till sig konst.
4.7.4 Barnet utforskar
Barn är av naturen nyfikna, de har en utforskande nyfikenhet som präglar ända från födseln. Därför behöver barn få tillfredställa sin nyfikenhet genom att det ges möjlig-het till att undersöka sin omgivning. Barnet behöver känna sig delaktig i den omgi-vande världen och gemenskapen. Barn lär sig genom att försök och misstag, Aha-upplevelser uppmuntrar barn att fortsätta utforska. Det är viktigt med en fostrare som inspirerar barnet till att utforska och som gör det möjligt för barnet att ta till sig erfa-renhet. Fostraren behöver alltså tänka på sin attityd när det gäller barnets utforskande nyfikenhet samt stimulera och vägleda barnet när de är tillsammans. Fostraren har alla
möjligheter att vidga barnets intryck, och vägleda barnet i dess utforskning av om-världen.
Genom att planera en positiv och inspirerande inlärningsmiljö möjliggör fostraren att barnets utforskariver både håller i sig och leder dem vidare i sin vardag. Miljön bör vara både mångsidig och innehålla tillräckligt med material. Närhet till naturen är också en väsentlig del av barnets inlärningsmiljö, likaså möjlighet till att utforska mil-jön. En flexibel miljö som gynnar barnet på bästa sätt är det som vi strävar efter. Vi går ut på skogspromenader och tittar oss omkring i närmiljön. Vi har dessutom en mycket fin gårdsplan med många vrår som barnet kan utforska och skyddade ställen där det finns plats för att leka ifred.