Efter intervjuer med företrädare för SÄS, Samrehab i Skene och Kungälv framgick det att Danderyds sjukhus var en av föregångarna när det kom till hur man arbetade med och organiserade strokevården. För att försöka tillgodogöra oss av Danderyds arbete använde vi oss av rapporter och vi genomförde även en intervju med en representant för sjukhuset Danderyd har ett upptagningsområde på 440 000 invånare och cirka 800 registrerade vårdtillfällen.(RIKS-Stroke årsrapport, 2008)
6.2.1 Strokeenhet
På Danderyds sjukhus finns det en akut strokeavdelning dit patienterna kommer in direkt efter insjuknande. Strokeenheten utgörs av ett multidisciplinärt team bestående av arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare, undersköterska, kurator, logoped och sjuksköterska. Patienten får rehabilitering från dag ett med undantag om den kommer in vid helgdagar då det inte finns något vårdteam på plats som kan starta rehabiliteringen. Det kan således leda till att patienten får vänta i flera dagar med rehabilitering. Det finns ett stort önskemål kring att införa ett vårdteam på helger från både patienter och persona, dock upplevs det som en kostnads- och prioriteringsfråga. En av frågorna kring helgarbetet blir hur kompensationen för de som måste jobba på helgen ska se ut och vart resurserna skall tas ifrån.
På strokeenheten blir patienten varje dag bedömd av läkare, undersköteskor, sjuksköteskor, sjukgymnast och arbetsterapeut som tillsammans tar beslut kring patientens förmåga till hemgång. Det formella beslutet vilar på läkaren även om han/hon tar intryck från de andra professionerna. Processen avslutas med att patienten blir utskriven från strokeenheten, oavsett om det är till hemmet med stroketeam, får fortsatt
rehabilitering på geriatriska kliniken, blir omhändertagen av kommunen eller avlider. (Goda exempel 2007, Danderyds sjukhus)
6.2.2 Medelvårdtid
Medelvårdtiden för strokepatienter låg enligt RIKS-Stroke årsrapport 2008 på 13 dagar. Danderyd har idag en medelvårdtid på 5,5 dygn på strokeenheten men då måste hänsyn tas till att vården inom ramen för geriatriken inte är med i de siffrorna. Vården på geriatriken är väldigt individuell men i genomsnitt ligger en patient inne där i 2-4 veckor. Trots att patienterna skrevs ut efter en kort vårdtid kan vi enligt grafen nedan konstatera att mer än 50 procent kan återvända hem direkt, 30 procent hamnar i geriatriken medan det är runt tio procent vardera som antingen får kommunal vård eller avlider. (Goda exempel 2007, Danderyds sjukhus)
Om även geriatriken ska inkluderas i vårddygnen kan en grov skattning göras vilket föranleder att Danderyds sjukhus idag har cirka tio vårddygn8.
En uppföljning som gjorts tre månader efter patientens insjuknande i stroke visar att 62 procent bodde i eget boende utan någon kommunal hemtjänst, 23 procent bodde
8 Beräknat på att; 5,5 x 50 (%) = 275 21 x 30 (%) = 630 5,5 X 12,5 (%) = 69 0 x 7,5 (%) = 0 275+630+69= 974, 974/100 = 9,74 Diagram 7. Utskrivningssätt för strokepatienter Källa: Goda exempel, 2007
hemma men hade behov av hemtjänst medan 11 procent bodde på ett kommunalt särskilt boende. (RIKS-Stroke, 2008)
Det är inte bara bildandet av hemrehabiliteringsteam som har möjliggjort det lägre antalet vårddygn utan Danderyds sjukhus har även arbetat med att effektivisera sina interna processer kring strokevården. Den representant vi varit i kontakt med från Danderyd uttrycker att ”vi har en gräddfil till geriatriken” Om det kommer en remiss från strokeenheten behöver den aldrig godkännas igen hos geriatriken. Det gör att samma ärende inte behöver bedömas fler gånger och att avdelningarna därmed slipper dubbelarbete och litar på den andres värdering. Sjukhuset har dessutom en ”remissregel” som fastslår att om en remiss skickas innan klockan tolv ska det lämnas svar samma dag. Respondenten uppgav att det ibland kunde kännas att det blir mycket in- och utskrivningar på strokeenheten då patienterna är där så kort tid och att ”vi aldrig får se the big picture’”. Det kan upplevas lite missmodigt att inte få någon uppföljning kring hur det har gått för patienterna och det är ett system som skulle kunna byggas ut för att ge mer återkoppling till personalen.
6.2.3 Hemrehabiliteringsteam
Hemrehabiliteringsteam är något som har beskrivits i odelat positiva ordalag av vår kontakt på Danderyds sjukhus. Teamen har sin bas i primärvården där patientens husläkare blir ansvarig för dess utskrivning. Hela Danderyds upptagningsområde har hemrehabiliteringsteam och alla som går hem från sjukhuset får också möjligheten till att tillgå teamen. Danderyd tycker sig kunna dra en parallell mellan teamens framväxt för ett antal år sedan och kortare medelvårdtid. Företrädaren för Danderyds sjukhus upplever det som att sjukhuset litar mer på att patienterna får en fullgod och adekvat vård i primärvårdens regi efter införandet av hemrehabiliteringsteam än innan. Den förändringen möjliggör för sjukhuset att ”våga” skicka hem patienter tidigare än vad de gjorde förut då de nu upplever att hemrehabiliteringsteamen har den kompetensen som behövs för att klara ett sådant åtagande. Företrädaren fortsätter, ”det känns jätteskönt att veta att patienterna följs upp i hemmet. Det är en trygghet för oss. Genom att det ser likadant ut i hela regionen så blir det jämställt och då blir det en bättre vård”. Det är inte bara en fråga om att kunna minska vårddagarna från landstinget sida utan mätningar gör även gällande att patienterna mår bättre av att kunna komma hem och vara hemma i ett tidigt skede.
Det är primärvården som har byggt upp kompetensen kring stroketeamen genom utbildning och att anställa erfarna och kompetenta medarbetare på området. Teamen tenderar vara likartat organiserade då de kompetenserna som finns vid strokeenheten på sjukhuset även behövs inom hemrehabiliteringsteamet. Därmed blir utrymmet för variation tämligen begränsat. Respondenten efterlyser dock mer tid för interaktion med teamet; ”Jag har aldrig fysiskt sett dom där människorna. Jag skulle vilja träffa personerna lite och få en större förståelse för att veta vilka de olika aktörerna är.”
Enligt de undersökningar som genomförs och rapporters in till kvalitetsregistret tycks patienterna nöjda med den rehabilitering som de erbjuds. Tre månader efter insjuknandet
uppgav 92 procent att de var nöjda eller mycket nöjda med den rehabilitering de fått. (RIKS-Stroke årsrapport, 2008)
6.2.4 Relationer
Danderyd sjukhus arbetar aktivt med att försöka hitta andra boendeformer för patienterna än att stanna kvar inom sjukhusets väggar. Därför sätter sjukhuset ofta stor press på kommunerna för att de skall finna möjligheter för patienterna att antingen komma hem eller få möjlighet att bo en tid på ett korttidsboende. Syftet med detta är, enligt sjukhuset, patientens bästa då de inte skall behöva stanna längre än nödvändigt på sjukhuset. Det upplevs inte som att det finns några problem med relationerna där utgångspunkten är dialog och förstående.
6.2.5 Anhöriga
För att informera anhöriga lämnar Danderyds sjukhus ut en bok som förklarar det mest grundläggande kring stroke och hur man kan agera och tänka på som anhörig. De anordnar även föreläsningar, av läkare, varje torsdag dit anhöriga kan komma och få reda på mer. Om patienten har skickats hem och har anhörig i hemmet är det hemrehabiliteringsteamet som träffar dem och då får ta den kontakten. Anhöriga ringer också ofta in till sjukhuset med i huvudsak medicinska frågor och då är det jourtid som går åt för att försöka svara så bra som möjligt på det de undrar över. (Goda exempel 2007, Danderyds sjukhus)