Dansinterventioners innehåll och fortsatt forskning

Det är bara en studie av totalt 13 stycken som ger en så pass beskrivande bild av själva dansinterventionen att man med kunskap i dans skulle kunna efterlikna dansintervention. Att inte ha en utförligt och ingående beskrivning av dansinterventionerna som sådan menar författaren är en brist i studierna då det skulle vara svårt att efterlikna i t.ex. klinisk

verksamhet eller i nya studier. Väl strukturerade och planerade dansinterventioner i klinisk verksamhet, som dokumenteras och följs upp, och i fortsatt forskning inom området är av värde för vidareutveckling och förståelse för dansens möjligheter. Roxendal menar att deskriptiva studier behövs innan man kan studera eventuella effekter av en behandling (Roxendal, 1987). Vidare ger detta möjlighet till att skapa metoder, program som skulle kunna användas som fysisk aktivitet på recept och till riktade patientgrupper. Möjligheterna för dans inom fysioterapi är många. Genom att fortsätta analysera och kartlägga dans utifrån ett fysioterapeutiskt vetenskapligt perspektiv, finns möjligheter på längre sikt att skapa kunskapsbanker om dans, som kan användas av dansintresserade fysioterapeuter vid

ämnesfördjupning och/eller vidareutbildning, vilket också skulle möjliggöra och tillgänglig göra för ett breddat utbud av dans som behandlingsform.

Sammanfattningsvis uppmanar de sammanställda studierna till fortsatt forskning med förslagsvis studier längre än 3 månader, större studier, stort antal deltagare, kontrollgrupper som är olik det man vill undersöka och med ledare som är lika i sin roll att leda, olika åldersgrupper, olika kulturella bakgrund hos deltagare, könsspecifika effekter. En studie efterfrågar studier i Creative dance och Body Image med personer med störd

kroppsuppfattning. I Roxendahls bok efterfrågas utformning av processinriktade studier med fokus på kroppsupplevande och rörelsefunktioner som har betydelse för bland annat

självkänsla (Roxendal, 1987). Författaren till denna studie anser det värdefullt dels att fortsatt forskning inom ämnet använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att fånga

22 viktiga aspekter av hela människan och att en fortsatt forskning skulle kunna fokusera inom kroppsmedvetenhet och självet i relation till creative dance och fria rörelser.

5.2 Konklusion

Förväntad betydelse av studien var att få en ökad förståelse och kunskap för dans,

kroppsmedvetenhet och självuppfattning. Dansen har positiva effekter på kroppsmedvetenhet, självuppfattning och närliggande aspekter. Det som framkommit är ett styrkt resonemang kring sambandet kropp och psyke och att dans kan vara en värdefull aktivitet till att lära känna sig själv och sin kropp i olika åldrar. Om terapeuten ger individen möjlighet att tolka det budskap som kroppen bär på kan fysisk aktivitet som dans också bli en resa till personlig utveckling. Likväl som behandling inom BK bör dansen planeras och anpassas efter en persons eller grupps specifika behov. Av vikt är också att gruppen och terapeutens egna begränsningar, resurser, utbildning och erfarenhet har betydelse för behandlingen.

5.3 Metoddiskussion

Materialet användes till denna studie är redan publicerat och öppen för allmänheten.

Värdering av risk eller nytta av studien är övervägande nytta, inga försökspersoner var med i studien utan endast forskning som redan har bedrivits och publicerats. Forskaren behandlade och sammanställde material på ett sådant sätt att det ämnar redovisa för den faktiska forskning som gjorts. Resultat har redovisats med en objektiv framförhållning genom att inte vinkla resultat det vill säga forskaren har ej vägt in egna värderingar i resultat och data och har ej varit selektiv av litteratur för att påverka resultat.

Sökning gjordes i PubMed och Cinahl. Antal träffar var totalt 182, vilket inte kan ses som en stor mängd. Vilket kan visa på att ämnet ej forskats på i stor utsträckning eller att sökning ej var bred nog för att täcka in ämnesområdet. En studie som författaren funnit via andra referenslistor och används i bakgrunden, visade effekt på självuppfattning, men den studien fanns ej med bland sökträffar. Detta talar för att sökning inte var mättad. Valet av två

sökbaserna, PubMed och Cinahl baseras att de främst rekomenderas inom hälsovetenskap och medicin av bibliotekarie i sökverkstad, på Luleå Tekniska Universitet och förväntas användas i examensuppsats i fysioterapi på kandidatnivå enligt studiehandledning. Det var också de två sökbaserna som forskaren lärde sig att söka i inom tidsramen för denna studie. En utökad sökning med fler sökord och fri text hade kunnat ge mer specifika resultat rörande självkänsla, självuppfattning och kroppsmedvetenhet. Fler sökbaser hade också kunnat påverka antal

23 träffar. Författaren anser dock att trots få sökbaser och begränsad val av sökord ger denna studie en värdefull om än dock begränsad kunskapsläge och beskrivning av valt

forskningsområde, dans, kroppsmedvetenhet och självuppfattning.

Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes med PEDro scale för RCT studier och studier med kontrollgrupp. Fribergs kvalitetsanalys möjliggjorde en bedömning av kvalitetsaspekter även av kvalitativa och kvantitativa studier utan kontrollgrupp. Resultatet av en kvalitetsanalys påverkar den slutgiltiga analysen i en studie (Friberg, 2012). Artiklarna var av varierande kvalitet (Tabell 1a och 1b), vilket begränsar litteraturstudiens forskningsvärde. Av de sex sammanställda studierna som granskades med PEDro fick endast en 9/10 poäng. Resterande hade lägre poäng enligt följande: en studie 6/10, två studier 5/10, en studie3/10 och slutligen en studie 2/10. De sju studier som granskades enligt Friberg, hade en studie 13/15, en studie 12/15, tre studier 11/15 och resterande hade 10/15 respektive 9/15. I efterhand kan

förafattaren se att ett kvalitetsverktyg hade varit önskvärt för då hade studierna lättare kunnat jämföras med varandra.

Studien och kvalitetsbedömning av artiklar gjordes av författaren själv, en person.

Kvalitetsgranskningen är en subjektiv bedömning av författaren och poängsättningen skulle kunnat sett annorlunda ut om någon annan hade utfört granskningen eller om man varit två personer. Fördelen med att vara två eller fler är att man kan diskutera med varandra och kritiskt granska varandras och det gemensamma arbetet med text, de val man står inför och granskning av kvalité av artiklar. Författaren saknade tidigare erfarenhet av

litteratursammanställningar vilket påverkat genomförandet av studien och dess resultat. Om en ny studie hade genomförts idag hade författaren haft mer kunskap i sökstrategier och hur man gör en litteratursammanställning. Den sammanställande litteraturstudien innehåller dock värdefull information för vidare forskning inom området.

Det kliniska värdet skulle kunna vara att studien kan vara en källa till idéer för fysioterapeuter som har intresse av att använda dans. Författaren hoppas på att studien kan ge inspiration till fortsatt forskning inom området för dans och fysioterapi men även för rörelsers betydelse för en individs välmående.

24

6 Referenser

Bahrke, M. S., & Morgan, W. P. (1978). Anxiety reduction following exercise and meditation. Cognitive therapy and research, 2(4), 323-333.

Baptista, A. S., Villela, A. L., Jones, A., & Natour, J. (2012). Effectiveness of dance in

patients with fibromyalgia: a randomized, single-blind, controlled study. Clin Exp Rheumatol,

30(6 Suppl 74), 18-23.

Biddle, S. J., Fox, K., & Boutcher, S. (Eds.). (2003). Physical activity and psychological

well-being. Routledge.

Biguet, G., Keskinen-Rosenqvist, R. & Levy Berg, A. (2012). Att första kroppens budskap – sjukgymnastiska perspektiv. Studentlitteratur AB.

Bojner Horwitz, E. (2004). Dance/movement therapy in fibromyalgia patients: aspects and consequences of verbal, visual and hormonal analyses.

Bojner Horwitz, E. (2013). Dansa dig frisk. Forskning & Framsteg.. Hämtad mars 2016 från http://fof.se/tidning/2013/5/artikel/dansa-dig-frisk.

Connor, M. (2000). Recreational folk dance: a multicultural exercise component in healthy ageing. Australian occupational therapy journal, 47(2), 69-76.

Dishman, R. K., Hales, D. P., Pfeiffer, K. A., Felton, G. A., Saunders, R., Ward, D. S., ... & Pate, R. R. (2006). Physical self-concept and self-esteem mediate cross-sectional relations of physical activity and sport participation with depression symptoms among adolescent girls.

Health Psychology, 25(3), 396.

Dropsy, J. (1987). Leva i sin kropp: kroppsuttryck och mänsklig kontakt. ([Ny utg.]). Stockholm: Natur och kultur.

Duberg, A., Hagberg, L., Sunvisson, H., & Möller, M. (2013). Influencing self-rated health among adolescent girls with dance intervention: a randomized controlled trial. JAMA

25 pediatrics, 167(1), 27-31.

Englund, B. (red.) (2004). Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Lund: Studentlitteratur.

Erwin-Grabner, T., Goodill, S. W., Hill, E. S., & Von Neida, K. (1999). Effectiveness of dance/movement therapy on reducing test anxiety. American Journal of Dance Therapy, 21(1), 19-34.

Fonseca, C. C., Thurm, B. E., Vecchi, R. L., & Gama, E. F. (2014). BALLROOM DANCE AND BODY SIZE PERCEPTION 1. Perceptual & Motor Skills, 119(2), 495-503.

Goodwin, D. L., Krohn, J., & Kuhnle, A. (2004). Beyond the wheelchair: The experience of dance. ADAPTED PHYSICAL ACTIVITY QUARTERLY., 21(3), 229-247.

Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fysioterapeuterna. (2016). Information till allmänheten. Hämtad 20 jan 2016, från http://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Sektioner/Mental-halsa/Information-till-allmanheten/Behandling.

Grönlund, E. (1996). Dansterapi: introduktion till en expressiv terapiform. ([Ny utg.]). Stockholm: Natur och kultur.

Gurley, V., Neuringer, A., & Massee, J. (1984). Dance and sports compared: effects on psychological well-being. The Journal of sports medicine and physical fitness, 24(1), 58.

Hanna, J. L. (1995). The power of dance: Health and healing. The Journal of Alternative and

Complementary Medicine, 1(4), 323-331.

Hedlund, L. & Olofsson, M. (2013). Från kroppsmedvetande till självmedvetande. Forskning pågår, Fysioterapi, 5, 34-40.

26

Hülya Aşçı, F. (2009). Sex differences in psychological effects of exercise. International

Journal of Psychology, 44(4), 313-320.

Konarski, K., & Theorell, T. (1998). När orden inte räcker: läkning av psykosomatisk

sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama. Natur och kultur i

samarbete med Statens institut för psykosocial miljömedicin.

Lee, I. M., Shiroma, E. J., Lobelo, F., Puska, P., Blair, S. N., Katzmarzyk, P. T., & Lancet Physical Activity Series Working Group. (2012). Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burden of disease and life expectancy. The

lancet, 380(9838), 219-229.

Lewis, R. N., & Scannell, E. D. (1995). Relationship of body image and creative dance movement. Perceptual and motor skills, 81(1), 155-160.

Lindwall, M. (2011). Självkänsla: Bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Studentlitteratur.

LSR, Sjukgymnasternas Riksförbund. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Hämtad 20 januari, 2016, från Fysioterapeuterna,

http://www.fysioterapeuterna.se/Global/Professionsutveckling/Om%20professionen/Broschyr er%20(nytt%202014)/Definition%20av%20sjukgymnastik%20som%20vetenskap%20och%2 0profession.pdf.

Lundvik Gyllensten, A., & Gard, G. (2008). Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning.

Fysioterapi, 10, 38-44.

Marmeleira, J. F., Pereira, C., Cruz-Ferreira, A., Fretes, V., Pisco, R., & Fernandes, O. M. (2009). Creative dance can enhance proprioception in older adults. Journal of Sports

Medicine and Physical Fitness, 49(4), 480.

Muller-Pinget, S., Carrard, I., Ybarra, J., & Golay, A. (2012). Dance therapy improves self-body image among obese patients. Patient education and counseling, 89(3), 525-528.

27

PEDro, (2016). Hämtad 10 april, 2016, PEDro,

http://www.pedro.org.au/english/downloads/pedro-scale/.

Philipsson, A., Duberg, A., Möller, M., & Hagberg, L. (2013). Cost-utility analysis of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. Cost effectiveness and resource

allocation, 11(1), 1.

Picard, C. (2000). Pattern of expanding consciousness in midlife women: creative movement and the narrative as modes of expression. Nursing Science Quarterly, 13(2), 150-157.

Psykologiguiden, (2016). Hämtad 17 maj, 2016, Psykologiguiden, http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=sokrates.

Quin, E., Frazer, L., & Redding, E. (2007). The health benefits of creative dance: Improving children’s physical and psychological wellbeing. Education and health, 25(2), 31-33.

Ristiniemi, H., Perski, A., Lyskov, E., & Emtner, M. (2014). Hyperventilation and exhaustion syndrome. Scandinavian journal of caring sciences, 28(4), 657-664.

Ristiniemi, H., Perski, A., Lyskov, E., & Emtner, M. (2014). Hyperventilation and exhaustion syndrome. Scandinavian journal of caring sciences, 28(4), 657-664.

Roxendal, G. (1987). Ett sjukgymnastik inför framtiden; helhetsperspektiv-sjukgymnastik inför framtiden. Lund:Studentlitteratur.

Roxendal, G. & Winberg, A. (2002). Levande människa: basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och kultur.

Sandel, S. L., Judge, J. O., Landry, N., Faria, L., Ouellette, R., & Majczak, M. (2005). Dance and Movement Program Improves Quality‐of‐Life Measures in Breast Cancer Survivors.

28

Sjöström-Flanagan, C. (2004). Creative arts therapy in the rehabilitation of chronic pain, movement and metaphor—Reflections by clients and therapist. Nordic Physiotherapy, 8, 120-131.

Sonstroem, R. J. (1977). Physical estimation and attraction scales: rationale and research.

Medicine and Science in Sports, 10(2), 97-102.

Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering(SBU). (2014). Dansterapi vid utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd. Hämtat 15 januari, 2016 från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Upplysningstjanst/dansterapi-utvecklingsstorning-autismspektrumtillstand/.

Statens folkhälsoinstitutYrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2. uppl.) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Strassel, J. K., Cherkin, D. C., Steuten, L., Sherman, K. J., & Vrijhoef, H. J. (2011). A

systematic review of the evidence for the effectiveness of dance therapy. Alternative therapies in health and medicine, 17(3), 50.

Sundberg C-J, Henriksson J.,(2008), Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet: Varför är fysisk aktivitet/träning positivt för vår hälsa?. Fysioterapi, 9(8).

Sze, J. A., Gyurak, A., Yuan, J. W., & Levenson, R. W. (2010). Coherence between emotional experience and physiology: does body awareness training have an impact?.

Emotion, 10(6), 803.

Thornberg, K., Lindquist, I., & Josephsson, S. (2012). Experiences of healthy elderly participating in a creative dance workshop. Advances in Physiotherapy, 14(2), 71-77.

Vivanco S.T. (2009). Glädje, gemenskap och självkänsla. Reportaget, Fysioterapi, 2, 10-17.

Viding, C. G., Osika, W., Theorell, T., Kowalski, J., Hallqvist, J., & Horwitz, E. B. (2015). “The Culture palette”-a randomized intervention study for women with burnout symptoms in Sweden. British Journal of Medical Practitioners, 8(2).

29

Ward, S. A. (2008). Health and the Power of Dance. Journal of Physical Education,

Recreation & Dance, 79(4), 33-36.

World Health Organization(WHO). (2010) Global recommendations on physical activity for

Health. Hämtad maj, 2016 från

Bilaga 1. Frågemodell baserad på Fribergs kvalitetsanalys.

1. Finns det ett tydligt och avgränsat problem? 2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?

3. Finns någon vetenskaplig teoribildning beskriven? 4. Är syftet klart formulerat?

5. Beskrivs metoden tydligt?

6. Beskrivs hur urvalet gjorts? (denna fråga var i Fribergs original version sammanslagen med fråga nr.15)

7. Verkar data ha analyserats korrekt?

8. Hänger metoden och teoretiska utgångspunkter ihop? 9. Är resultatet välformulerat?

10. Har författarna tolkat resultatet på ett tydligt sätt? 11. Förs det fram bra argument?

12. Förs det några etiska resonemang? 13. Finns det en metoddiskussion?

14. Sker koppling till teoretiska antaganden? 15. Är undersökningspersoner beskrivna?

Bilaga 2. Creative dance

(Författaren har markerat det i texten som har likheter med Basalkroppskännedom)

The creative dance curriculum incorporates the movement education concepts of Rudolf Von Laban, who stressed the educational benefits of dance as an aesthetic, social, and

communicative form. A problem solving, non-competitive learning approach is used to enhance the students’ awareness of their motor, cognitive, and expressive abilities.

Combining dance technique with the art of expression gives students the necessary tools to express their feelings through movement. Students develop dance skills, through traditional modern and ballet exercises, providing them with a strong foundation in dance technique. They develop creative skills as they are encouraged to explore the different qualities of movement in relation to space, time, force, and flow. As they explore, they become aware of their different body parts and how they can move them, discover new ways of moving, create designs, and express feelings. Yoga postures and stories and relaxation techniques are

integrated into the class to connect body, mind, and spirit. The creative arts help students to:

 gain confidence and a positive self-esteem

 learn problem solving skills

 make discoveries about themselves, their friends, and the world around them

 learn cooperation by working together as a group

 learn to respect each other’s unique style

 learn spontaneity, leadership, and self-control

 develop creativity

 gain physical strength, flexibility, and stamina

 develop good posture, balance, and coordination through dance exercises and yoga postures