Den danska Arbejdsmarkedsstyrelsen publicerar statistik över pendlare som inte är danska medborgare (utländsk arbetskraft, bosatt utanför Danmark). Tabellerna nedan visar antalet svenska medborgare som pendlat till Själland och är därför inte jämförbara med siffrorna från Örestat.
Tabell 12 visar effekterna av den försämrade danska arbetsmarknaden tydligt med en minskad pendling även under 2013. Antalet pendlande ungdomar minskat i synnerhet.
Siffrorna visar också att kvinnors pendlande minskat i högre utsträckning än männens.
Tabell 12. Pendling från Sverige till Själland, Danmark, svenska medborgare, 2009-2013. Antal personer med arbetsinkomst per år
2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 2009-2013 Kvinnor 6 714 6 138 5 666 5 298 4 922 -1 792 -27 %
Män 7 376 6 891 6 748 6 625 6 352 -1 024 -14 %
Totalt 14 090 13 029 12 414 11 923 11 274 -2 816 -20 %
16-24 år 3 733 2 816 2 250 1 999 1 539 -2 194 -59 % 25-49 år 10 328 10 131 9 875 9 423 9 139 -1 189 -12 % 50-65+ år 1 882 1 828 1 929 2 061 2 095 213 11 %
Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet
Arbetslösheten anges vanligen som antal arbetslösa eller som andel av arbetskraften eller befolkningen. Det finns två huvudsakliga producenter av statistik över den svenska ar-betslösheten: Statistiska Centralbyrån, SCB, med enkätundersökningen
Arbetskraftsun-dersökningar, AKU, samt Arbetsförmedlingen och dess registrering av arbetslösa. Båda använder begreppen ”arbetslös” och ”arbetskraft” men med delvis olika innebörd.
Det finns olika ändamål med arbetslöshetsstatistik. Kännedom om antalet arbetslösa är viktigt för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått.
Arbetskraften
Arbetskraften kan beskrivas som den del av befolkningen som står till arbetsmark-nadens förfogande, d v s kan arbeta och vill arbeta. I arbetskraften ingår i princip inte studerande eller andra personer som försörjer sig på annat sätt än genom arbete och heller inte söker arbete. Definitionen av arbetskraften och därmed också dess storlek skiljer sig åt i Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik. Bland annat är bestämningen av arbetskraften inte lika aktuell i Arbetsförmedlingens statistik som i AKU. Gräns-pendlare som har sin anställning i Danmark räknas inte in i Arbetsförmedlingens ar-betskraftsbegrepp men väl i AKU:s. Följden blir att olika antal arbetslösa jämförs med olika storheter i de båda mätningarna.
Arbetslösa
Även definitionen av arbetslösa skiljer sig åt och Arbetsförmedlingens statistik och AKU omfattar delvis olika populationer. Arbetsförmedlingen utgår från de som är inskrivna och redovisar åldersgrupperna 16-64 år respektive 18-24 år. AKU riktar sin enkät till ett urval personer i åldersintervallet 15-74 år som själva får beskriva sin relation till arbets-marknaden. Man behöver inte vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att räknas som arbetslös i AKU.
Beräkning av arbetslösheten
Som framgått utgår Arbetsförmedlingens statistik och AKU från olika grunder men se-dan Arbetsförmedlingen började redovisa arbetslösheten som andel av den registrerade arbetskraften har skillnaden mot AKU:s siffror minskat. För en kommun som Malmö med stor gränspendling överskattas emellertid arbetslösheten i Arbetsförmedlingens sta-tistik, vilket bör beaktas vid jämförelser med andra kommuner.
En annan skillnad är den mellan arbetslösheten mätt som andel av arbetskraften respek-tive som andel av befolkningen. Tabellen nedan visar skillnaden vid olika sätt att redovisa arbetslösheten för personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Malmö.
Malmö, arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen 2012
Källa: Arbetsförmedlingen
Jämförelse - arbetsförmedlingens olika beräkningar av arbetslöshet
Malmö - Andel av arbetskraften, andel av befolkningen och antal arbetslösa, 16-64 Antal personer Andel av befolkningen Andel av
arbetskraf-ten
16-64 år 19 200 9,5 14,0
18-24 år 3 609 12,1 23,0
Ungdomar
Mätning och jämförelse av ungdomsarbetslöshet innehåller en särskild problematik ef-tersom ungdomarnas deltagande på arbetsmarknaden i vissa avseenden skiljer sig från andra åldersgrupper.
I Sverige är andelen studerande ungdomar hög. Studerande räknas normalt inte in i un-derlaget för arbetskraften som därför begränsas i högre grad än för äldre grupper. Vidare förekommer relativt ofta att ungdomar anmäler sig som arbetssökande trots att de är heltidssysselsatta, oftast med studier, vilket medför att antalet arbetslösa ungdomar över-skattas. Effekten blir att andelen arbetslösa ungdomar tenderar att bli relativt mycket högre än vad som gäller för andra åldersgrupper beräknat som andel av arbetskraften. Se tabellen ovan
Särskilt problematiskt kan det bli när ungdomsarbetslösheten jämförs mellan olika länder.
I exempelvis Danmark och Tyskland har elever i yrkesutbildning i stor utsträckning den praktiska delen av utbildningen förlagd på arbetsplats vilket medför att de räknas som arbetande och bidrar till utökning av arbetskraften. I Sverige råder motsatta förhållandet.
Yrkesstuderande har praktik inom utbildningssystemet och räknas inte in i arbetskraften.
Resultaten blir högre arbetslöshetstal för ungdomar i Sverige och lägre arbetslöshetstal för ungdomar i Danmark och Tyskland, under i övrigt lika förhållanden.
Se mer information på Arbetsförmedlingens och Statistiska centralbyråns hemsidor.
Malmö - öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Procent av arbetskraften Procent av befolkningen Antal arbetslösa Befolkningen
% Antal
Bilaga 2: Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Re-gisterbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
AKU (Arbetskraftsundersökningar) är en urvalsundersökning genomförd av SCB varje månad där ett antal personer i åldersintervallet 15-74 år besvarar frågor om sin arbets-marknadssituation under en viss vecka i referensmånaden. AKU ger en aktuell bild av sysselsättningen och i materialet ingår även gränspendlare, personer som är bosatta i Sve-rige men arbetar utomlands. I och med att det är en enkätundersökning, och inte bygger på registerdata, finns ett osäkerhetstal.
RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) är en registerbaserad undersökning, sammanställd årsvis av SCB. Den väsentligaste källan är skatteadministrationens register.
Statistiken innehåller ingen osäkerhet eftersom den bygger på faktiska data. Uppgifterna är tillgängliga i december året efter registreringsåret. I RAMS ingår inte pendlare till ut-landet. Senast tillgängliga statistikår är 2012.