Begreppet ”das Unheimliche” är inom den psykoanalytiska diskursen starkt förknippat med Sig-mund Freuds artikel ”Das Unheimliche” (Imago V, 1919). Såväl begreppet som titeln brukar alltid översättas till ”The Uncanny” på engelska.102 Det är möjligt att Reichardt valde ”the uncanny” tack vare dess koppling till det freudianska begreppet, istället för att översätta bukimi no tani till exempelvis ”the valley of eeriness”, eller ”the creepy valley”. Tyskans ”unheimlich” betyder kus-lig, hemsk eller otrevlig på svenska, men kan också tolkas som motsatsen till det som hör hem-met till (obekant, ej hemtrevligt).103 I ”Das Unheimliche” (1919) försöker Freud motbevisa den tyske läkaren Ernst Jentsch teori, från dennes artikel ”Zur Psychologie des Unheimlichen” (1906), om att det kusliga har sin grund i en intellektuell osäkerhet. Enligt Jentsch finns det en typ av upplevelse som är särskilt kraftfull när det gäller att framkalla den kusliga känslan – das
Unheim-liche – hos en människa, nämligen den intellektuella osäkerheten om huruvida en tillsynes levande
varelse verkligen är levande, eller – omvänt – huruvida ett tillsynes livlöst ting i själva verket är en levande varelse.104 Jentsch nämner att automater (robotar) i människostorlek är särskilt kusliga, och att de blir kusligare ju mer verklighetstrogna de är.105 Jentsch skriver vidare att den tyske för-fattaren E.T.A. Hoffmann är särskilt skicklig när det gäller att framkalla en kuslig känsla hos läsa-ren genom att få denne att tvivla på huruvida en viss karaktär i en berättelse är en människa, eller
101 Enligt Google Translate är ”eerie” den vanligaste översättningen.
102 Freud nämner i sin artikel flera olika tänkbara engelska översättningar av tyskans ”unheimlich”: uncomfortable,
unea-sy, gloomy, dismal, uncanny, ghastly, etc. Freud (2003/1919) s. 125.
103 Otto Hoppe (1924) Tysk-svensk ordbok. Skolupplaga. Norstedts, Stockholm 1924, s. 468 och Otto Hoppe (1900)
Tysk-svensk ordbok. Norstedts, Stockholm 1900, s. 346.
104 Ernst Jentsch (1997/1906) ”On the Psychology of the Uncanny [Zur Psychologie des Unheimlichen]” Översätt-ning till engelska av Roy Sellars. Angelaki: Journal of the Theoretical Humanities, vol. 2, nr. 1, s. 11.
en automat.106 Jentsch omnämnande av Hoffmann leder Freud till att i sin artikel analysera Hoff-manns novell Sandmannen (Der Sandmann, 1816). I novellen blir protagonisten Nathanael förälskad i en flicka vid namn Olimpia, som senare visar sig vara en android – en sinnrikt konstruerad trä-docka med en avancerad klockverksmekanism inuti. Insikten om att han förälskat sig i en android får Nathanael att träda in i en dimma av galenskap; han försöker strypa androidens konstruktör, men grips och spärras in på ett mentalsjukhus.107 Enligt Jentsch teori så borde just berättelsen om Olimpia vara den mest kusliga delen av Hoffmanns novell, men Freud menar att det istället är (den i olika gestalter återkommande) karaktären Sandmannen som gör novellen så kuslig. Som barn fick nämligen Nathanael berättat för sig att Sandmannen är en ondskefull varelse som strör sand i ögonen på barn, för att sedan slita ut ögonen och samla in dem i en säck. Enligt Freud kan rädslan hos pojken för att få sina ögon utslitna av Sandmannen liknas vid kastrationsångest. Det är denna förträngda kastrationsångest, menar Freud, som är orsaken till det kusliga i Hoffmanns berättelse.108 Freuds vederläggande av Jentsch teori är inte helt övertygande, men hans analys av att das Unheimliche är en känsla som har sin grund i någonting välbekant (heimisch/heimlich/heimelich) som har förträngts – och därmed blivit obekant (unheimlich) – är desto mer intressant.
Eftersom Freuds begrepp ”das Unheimliche” översattes till bukimi på japanska innan Moris artikel publicerades så är det tänkbart att Mori påverkats av Freuds text.109 Freud och Jentsch nämns tämligen ofta i artiklar som diskuterar den kusliga dalen. Den intellektuella osäkerhet som Jentsch beskriver som orsaken till den kusliga känslan är en tänkbar orsak till varför människolika androider kan uppfattas som kusliga.
Begreppet uncanny valley har fått stor betydelse för datorspelsbranschen och filmbran-schen. Det har nämligen visat sig att datoranimerade karaktärer i animerade filmer, och i dator-spel, som görs alltför människolika tenderar att framstå som lite obehagliga, eller i värsta fall som levande lik. Här finns alltså ett ekonomiskt incitament för att satsa pengar på forskning om den kusliga dalen: en animerad film vars karaktärer hamnar i den kusliga dalen kan bli en dyrbar läxa för filmstudion.110 Pixar, som länge varit världsledande när det gäller datoranimerade filmer, gick tidigt över till att skapa mer stiliserade tecknade figurer, vilket har resulterat i filmer som Wall-E (2008) och Up (2009).
106 Ibid., s. 13.
107 E.T.A. Hoffmann (1885/1816) The Sandman. [Der Sandmann] Översatt till engelska av J.Y. Bealby. Charles Scrib-ner’s Sons, New York 1885.
108 Freud (2003/1919) s. 135-159.
109 http://seedmagazine.com/content/article/uncanny_valley/, 2013-11-12. 110 Hornyak, s. 144.
Hypotesen om den kusliga dalen är den enligt min mening viktigaste utgångspunkten för hela den androidvetenskapliga forskningsansatsen. För det första så har Hiroshi Ishiguro och hans kolle-gor antagit robotnestorn Masahiro Moris utmaning när han avrått forskare från att försöka passe-ra den kusliga dalen; androidvetenskapens slutgiltiga teknologiska mål är just att passepasse-ra dalen och skapa en helt människolik robot. En stor del av utrymmet i de första vetenskapliga artiklarna som publicerades inom androidvetenskap ägnas till yttermera visso åt diskussioner om den kusliga dalen. För det andra så försöker androidvetenskapen använda sig av den kusliga dalen som sitt viktigaste analysverktyg; man försöker utveckla en metodologi där just den upplevda kusligheten används som en indikator på att ett visst beteende, en viss rörelse, eller en viss utseendemässig detalj hos androiden måste förbättras. På så sätt hoppas Ishiguro et al. att teknologiskt kunna förfina sina androider och att samtidigt främja den vetenskapliga kunskapen om människan. Det-ta arbete sker främst i universitetsmiljöer, men även ett anDet-tal privaDet-ta föreDet-tag har numera en viktig roll att spela för utvecklingen av androidvetenskapen. I nästa kapitel kommer jag att närmare analysera den androidvetenskapliga forskningen.