7.1 Teamets funktion
8.1.3 Dataanalys och förförståelse
Analysen har genomförts enlig de nio stegen som Bettany- Saltikov (2012) beskriver. En svaghet är att enligt det sjunde steget som Bettany- Saltikov (2012) beskriver för att öka validiteten så ska en kontroll av metodens kategorisering av eventuella bias göras av en utomstående, men av tidsbrist var detta inte möjligt. Författarna är medvetna om att resultatet i sammanslagningen av teman hade kunnat bli annorlunda om en utomstående kontrollerat kategoriseringen.
Noggrannheten under analysprocessens gång, samt diskussioner som fördes under arbetets gång gör dock att tillförligheten stärkts. En fördel kan anses vara att det är ett flertal nordiska artiklar som har inkluderats vilket styrker överförbarheten till det svenska operationsteamet.
Författarna är medvetna om att en förförståelse har funnits, men har låtit artiklarnas material fått forma analysens teman och subteman. En förförståelse är de egna upplevelser, arbetsmässiga erfarenheter som kan ha påverkat under studiens gång (SBU, 2017b). En av författarna har tidigare erfarenhet av att arbeta som undersköterska på en operationsavdelning, och den andra författaren har tidigare arbetat i multidisciplinärt team men inte på en operationsavdelning.
29
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av faktorer som påverkade teamarbetet på operationssal. Resultatet bedöms svara på studiens syfte. I resultatdiskussionen kommer inte alla resultatets delar tas upp, utan fokus är på att diskutera temana arbetsmiljö och kommunikation.
Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar arbetsmiljön i teamarbetet på
operationssal. Oavsett om operationssjuksköterskan är oerfaren eller erfaren behöver hen känna stöd och gemenskap med kollegor för att kunna utvecklas och känna sig trygg. Det kan tyckas anmärkningsvärt att det inte kommit upp i studiens resultat om operationsteamet påverkas av roterande hyrpersonal, när det gäller trygghet, stabilitet och tillit eftersom en oerfaren
operationssjuksköterska troligen behöver få stöd av sina kollegor. I studier av Lögde, Rudolfsson, Runesson Broberg, Rask-Andersen, Wålinder och Arakelian (2018) samt Gillespie, Wallis och Chaboyer (2008) beskrivs att en bidragande orsak till att operationssjuksköterskor lämnar sina arbeten kunde bero på ett okollegialt uppförande där oerfarna operationssjuksköterskor får höra att de är för långsamma, vilket kan bidra till en ogynnsam arbetsmiljö. Bristande stöd har ett samband med kravet på effektivitet trots underbemanning, vilket kan leda till för hög arbetsbelastning och stress hos operationssjuksköterskorna samt att de hade svårigheter att kombinera yrkeslivet med familjelivet. Utifrån Arman (2016) och Wallinvirta (2017) kan underbemanning orsaka etiska konflikter och operationssjuksköterskans ansvar för omvårdnad av patienten. Hen kan känna skuld då viljan att göra gott utifrån ICN:s etiska kod påverkas och när bristande stöd ej finns för den oerfarna operationssjuksköterskan. Vid bristande stöd ges inte de oerfarna de förebilder som visar hur hen skall stanna upp och reflektera över makt och ansvar i vårdarbetet (Wallinvirta, 2017).
En annan påverkande faktor i arbetsmiljön är tidsplanering från organisationen och övriga kollegor i teamet. Resultatet visade att operationssjuksköterskan upplevde att hen ej fick tiden till den perioperativa dialogen, det aseptiska arbetet samt kontrollräkningen. Men även att inte få vara delaktig i sin arbetssituation rörande övertidsarbete utifrån sitt privatliv, då arbetsgivaren förväntar sig att personal kan arbeta övertid. Detta resultat är förvånande då det aseptiska arbetet och
kontrollräkning ingår i operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning och att brister i detta äventyrar patientsäkerheten. Lögde et al. (2018) menar att organisationen brister i respekt gentemot personalens privatliv då organisationen antar att operationssjuksköterskan kan arbeta övertid. Detta menar de resulterar i att operationssjuksköterskan känner skuld och måste arbeta dubbelt så hårt för att uppnå kraven på effektivitet, vilket visar sig genom hälsopåverkan med exempelvis stress, högt blodtryck, magproblem, kronisk trötthet samt viktnedgång. Vidare menar de att operationssjuksköterskan upplever sig vara enkelt utbytbar, vilket skapar känslor att hen inte behövs samt att löneutvecklingen gör att operationssjuksköterskor lämnar yrket, eller beger sig till olika bemanningsföretag. Detta kan antas påverka teamet och skapa obalans inom teamet. Detta kan tyckas paradoxalt utifrån bristen på operationssjuksköterskor samt att efterfrågan är stor och förväntas ökas. Den höga arbetsbelastningen riskerar i slutändan att drabba samhället med stora kostnader samt ökat lidande för den enskilda individen.
Espin, Lingard, Baker och Regeher (2006) samt Riley, Manias och Polglase (2006b) menar att organisationen och i vissa fall operatören inte tar hänsyn till operationssjuksköterskans arbete med
30
kontrollräkning av instrument och användning av medicintekniska produkter. Hen förväntas assistera operatören i såret samtidigt som hen ska instrumentera och kontrollräkna. Wallinvirta (2017) menar att vårdpersonal kan känna sig otillräcklig när de ej får tillräckligt med tid till patienten, vilket kan bidra till samvetsstress. Vidare kan känslan av otillräcklighet överföras till kollegor och patienter, genom att det kan utvecklas till en medvetandekänslotrötthet där
vårdpersonal ej ser patientens behov och lidande. Därav behöver vårdpersonal stöd av
organisationen för att ha en vårdande etisk hållning med reflektion och diskussion om ansvar och makt (Wallinvirta, 2017).
Studiens resultat visar hur de olika kommunikationsstilarna påverkar hur operationssjuksköterskan upplever teamarbetet på operationssal. Operationssjuksköterskan bör bemästra både verbal och icke verbal kommunikation i teamet. Den verbala kommunikationen bör vara tydlig och klar för att informationsutbytet ska vara patientsäkert. Studiens resultat visar även att det förekommer mer omsättning av olika nationaliteter i operationsteamet, vilket kan orsaka missförstånd då
kommunikationen fallerar. Clayton, Neville Isaacs och Ellender (2016) beskriver att missförstånd kan uppstå i multikulturella team på grund av olika kommunikationsstilar. Detta innebär att det finns olika sätt att uttrycka sig verbalt, svårigheter i uttal och slang i språket, vilket påverkar patientsäkerheten. Nestel och Kidd (2006) menar att tydligt uttal samt tonläget är viktigt för operationssjuksköterskans kommunikation i teamet. Otydlighet genom att exempelvis mumla skapar irritation då frågor och svar måste upprepas. Resultatet i föreliggande studie är inte förvånande, utan vikten av korrekt och tydligt språk tycks uppenbar. Detta främjas dock inte när operationsavdelningar har egna smeknamn på instrument vilket kan leda till förvirring för operationssjuksköterskan samtidigt som det kan uppstå fördröjning vid instrumenteringen.
Wallinvirta (2017) menar att vårdare har ett ansvar att skapa ett gemensamt möte med patienten samt att reflektera över frågan; Handlar vi, jag och du ansvarsfullt utifrån ICN:s etiska kod? I den etiska koden för sjuksköterskor står det bland annat att sjuksköterskan ska arbeta mot ett gott samarbete med respekt för kollegor och medarbetare. Detta för att vårdteamet trots individuella olikheter ska kunna bygga upp tillit och ansvar för att ge en god och patientsäker vård
(Wallinvirta, 2017).
Studiens resultat visar att det råder en kultur av hierarki på operationssal med ett samband till de enskilda individernas värderingar, attityder och förutfattade meningar. Detta kan resultera i att operationssjuksköterskan upplever svårigheter i att upprätthålla exempelvis WHO:s checklista, samt kliniska riktlinjer och rutiner. Bould, Sutherland, Sydor, Naik och Friedman (2015) samt Gardezi et al. (2009) visar i sina resultat att det är kulturellt belagt med hierarki i ett
operationsteam. Detta visar sig genom personligheterna oavsett professionstillhörighet eller hur operatören kommunicerar med teamet, exempelvis då operationssjuksköterskan frågar något och operatören svarar med tystnad eller sarkasm. Hierarkin påverkar atmosfären i operationsteamet och beroende på vilken operatör det är påverkar detta om operationssjuksköterskan är benägen att ta en konflikt då hen upplever att patientsäkerheten påverkas. Detta kan exempelvis inträffa när steriliteten äventyras eller att operatören fortsätter arbeta trots att teamet påtalar att patientens tillstånd är instabilt (Bould et al., 2015; Gardezi et al., 2009). Vidare stöds studiens resultat rörande följsamhet av WHO:s checklista samt övriga riktlinjer av McDonald, Waring, Harrison, Walshe och Boaden (2005) då de menar att professionerna ser checklistan och riktlinjer på olika sätt. Specialistsjuksköterskorna ser dessa som en grund till att ge en god och patientsäker vård
31
medan operatörerna kan se checklistan och riktlinjerna som onödiga. Riley et al. (2006b) visade dock i sin studie att det förekommer bristande följsamhet av rutiner och checklistor även bland operationssjuksköterskor. De oerfarna operationssjuksköterskorna följer riktlinjer och checklistor medan erfarna operationssjuksköterskor ibland förlitar sig på sin erfarenhet och kunskap. Detta kan tyckas förvånande då detta visar på bristande ansvar och följsamhet gentemot WHO:s checklista samt att patientsäkerheten äventyras.
Hierarki kan ses som en typ av etik då den uppkommer av olika handlingar med koppling till människans attityd mot vad som är rätt och fel (Näsman, 2017; Arman,2015). Genom att
operationssjuksköterskan vågar ta konflikter och vara patientens advokat tar hen på sig ledarrollen, samt tar ansvar för de riktlinjer som finns för att tillgodose patienten en säker och god vård
(Wallinvirta, 2017; ICN, 2012).
8.3 Implikationer
Denna studie visar faktorer som kan påverka teamarbetet på operationssal utifrån
operationssjuksköterskans upplevelse. Författarna tror att operationssjuksköterskan i viss mån kan påverka dessa, främst hur hen vågar ta plats i teamet, men även i sin kommunikation. I
operationssjuksköterskans profession ingår den perioperativa dialogen med patienten som hen kan påverka genom att kräva av organisationen att tid avsätts till dialogen med patienten.
Operationssjuksköterskan har ett eget ansvar även i teamet att dämpa beteenden mellan de olika professionerna som påverkar arbetsmiljön negativ. Studiens resultat kan påverka implikationerna då vissa av artiklarna är internationella. Det kan förekomma skillnader gällande beteende och attityder mellan olika professioner som kan beror på kulturella skillnader, värderingar och hierarki. Föreliggande litteraturstudie kan bidra till ökad medvetenhet hos den enskilda
operationssjuksköterskan och hens vilja att påverka arbetssituation och arbetsmiljö. Studien kan även tydliggöra verksamheternas ansvar för arbetssituation och arbetsmiljö för samtliga
professioner inom operationssjukvården.Genom att synliggöra vad en operationssjuksköterska gör samt förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren borde intresset öka för specialistutbildning inom operationssjukvård, vilket på sikt kan minska bristen på operationssjuksköterskor och gynna samhället och den enskilda patienten. Ett ökat antal fastanställda operationssjuksköterskor borde gynna teamet på ett positivt sett då teamen blir mer bekanta och trygga med varandra. Teamarbetet gynnas även med träning i olika kommunikationsstilar vilket kan förebygga vårdskada relaterat till missad kommunikation.
9 Slutsats
Det finns flera faktorer som påverkade teamarbetet på operationssal utifrån
operationssjuksköterskans perspektiv. Ett operationsteam arbetar i en högrisk- och högteknologisk miljö där teamet ska arbeta effektivt och mot ett gemensamt mål för att uppnå en god och säker vård till patienten. Operationsteam är ett komplext team med olika professioner med olika bakgrund samt att det till viss del råder kulturella strukturer. Detta måste de olika medlemmarna i
32
teamet ta i beaktning men även organisationen vid planering av bemanning. För att ett team ska kunna samverka krävs det att det finns god och tydlig kommunikation samt att de använder sig av kommunikationsverktyg, exempelvis WHO:s checklista, för att minska risken för vårdskada. Förslag till fortsatt forskning är kvalitativa studier där operationssjuksköterskans upplevelser av hur rotation av inhyrd personal påverkar teamarbetet, hur arbetsmiljön påverkas för teamet på operationssal av bristen på operationssjuksköterskor, samt om de multikulturella aspekterna kan påverka kommunikationen i operationsteamet.
33
10 Referenslista
*Artiklar i resultatet ** Artiklar i resultatdiskussion
*Arakelian, E., Gunningberg, L. & Larsson, J. (2010). How operating room efficiency is understood in a surgical team: a qualitative study. International Journal for Quality in Health
Care, 23 (1),100–106. Doi: 10.1093/intqhc/mzq063
Arman, M (2015). Vårdandets etik. Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red). Teoretiska
grunder för vårdande. (s. 93–119). Stockholm: Liber AB
Bettany-Saltikov, J. (2012). How to Do A Systematic Literature Review In Nursing: A
Step-By-Step Guide. Glasgow: Bell & Bain Ltd.
*Bezemer, J., Korkiakangas, T., Weldon, S-M., Kress, G. & Kneebone, R. (2015). Unsettled teamwork: communication and learning in the operation theatres of an urban hospital. Journal of
Advanced Nursing, 72 (2), 361–372. Doi:10.1111/jan. 12835
Blomberg, A-C., Bisholt; B., Nilsson, J & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visible- operating theatre nurses ´perceptions of caring in periopertive practice. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, (29), 361–368. Doi: 10.1111/scs.12172
Blomberg, A-C., Bisholt, B. & Lindwall, L. (2018a). Responsibility for the patient care in perioperative practice. Nursing Open, (5), 414–421. Doi:10.1002/nop2.153
*Blomberg, A.C., Bisholt, B. & Lindwall, L. (2018b). Value conflicts in perioperative practice.
Nursing Ethics, 1–12. Doi: 10.1177/0969733018798169
*Bogdanovic, J., Perry, J., Guggenheim, M. & Manser, T. (2015). Adaptive coordination in surgical teams: an interview study. BMC Health Services Research, 15:128. Doi: 10.1186/s12913-015-0792-5
**Bould, D.M., Sutherland, S., Sydor, D.T., Naik, V. & Friedman, Z. (2015). Residents’ reluctance to challenge negative hierarchy in the operating room: a qualitative study. Canadian
34
Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. Dåvøy, G., Eide, P. & Hansen, I. (Red), Operationssjukvård operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. (s.29–42). Lund: Studentlitteratur AB.
Carlström, E., Kvarnström, S. & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlèn, J. (Red.). Omvårdnad på avancerad
nivå-kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s. 63–101). Lund:
Studentlitteratur AB.
**Clayton, J., Neville Isaacs, A. & Ellender, I. (2016). Perioperative nurses ‘experiences of communication in a multicultural operating theatre: A qualitative study. International Journal of
Nursing Studies, (54), 7-15. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.02.014
**Espin, S., Lingard, L., Baker, G.R. & Regehr, G. (2006). Persistence of unsafe practice in everyday work: an exploration of organizational and psychological factors constraining safety in the operating room. Qual Saf Health Care, (15) 167-170. Doi: 10.1136/qshc.2005.017475
Friberg, F. (Red). (2017). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examenarbeten tredje uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
**Gardezi, F., Lingard, L., Espin, S., Whyte, S., Orser, B. & Baker, R. (2009) Silence, power and communication in the operating room. Journal of Advanced Nursing, 65 (7), 1390-1399. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2009. 04994.x
Gillespie, B-M., Chaboyer, W., Longbottom, P. & Wallis. M. (2009a). The impact of
organisational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study.
International Journal of Nursing Studies, (47), 732–721. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.11.001
*Gillespie, B-M., Chaboyer, W., Wallis, M., Chang, A & Werder, H. (2009b). Operating theatre nurses ‘perceptions of competence: a focus group study. Journal of Advanced Nursing,65 (5), 1019-1028. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2008. 04955.x
*Gillespie, B.M., Gwinner, K., Fairwether, N. & Chaboyer, W. (2013). Building shared situational awareness in surgery through distributed dialog. Journal of Multidisciplinary Healthcare, (6), 109–118. http://dx.doi.org/10.2147/JMDH.S40710
35
**Gillespie, B.M., Wallis, M. & Chaboyer, W. (2008). Operating theatre culture implications for Nurse retention. Western Journal of Nursing Research, 30 (2) 259-277. Doi:
10.1177/0193945907303006
*Higgins, B.L. & MacIntosh, R.N. (2010). Operating room nurse`s perceptions of the effects of physician-perpetrated abuse. International Nursing Review,57, 321–327.
Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 2017:30). Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 19-01-30 från
www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Högskoleförordningen. (SFS 1993:100). Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad:19-01-30 från
www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
**Høyland, S., Aase, K. & Hollund, J.G. (2011). Exploring varieties of knowledge in safe practices- an ethnographic study of surgical teams. Patient Safety in Surgery, (5)21, 1–7.
http://www.pssjournal.com/content/5/1/21
*Ingvarsdottir, E & Halldorsdottir, S. (2018). Enhancing patient safety in the operating theatre: from the perspective of experienced operating theatre nurses. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 32, 951–960. Doi: 10.1111/scs.12532
International Council of Nurses. (ICN). (2012). The ICN code of Ethics For Nurses. Hämtad 19-03-14.från:
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Kang, E., Massey, D. & Gillespie, B-M. (2015). Factors that influence the non-technical skills performance of scrub nurse: a prospective study. Journal of Advanced Nursing, 71(12), 2846– 2857. Doi:10.1111/jan.12743
Karlsson, E.K (2017). Informationssökning. Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl. s.81–98). Studentlitteratur AB.
Kelvered, M., Öhlèn, J. & Åkesdotter Gustafsson, B. (2012). Operating theatre nurses`experience of patient- related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (26), 449–457. Doi: 10.1111/j.147-6712.2011. 00947.x
36
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från
idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl. s.57–80). Studentlitteratur AB.
Korkiakangas, T. (2017). Mobilising a team for the WHO Surgical Safety Checklist: a qualitative video study. BMJ Qual Saf, (26), 177–188. Doi: 10.1136/BMJQS-2015-004887
Leong, K.B.M.S.L., Hanskamp-Sebragts, M., van Der Wal, RA. & Wolff, A.P. (2017). Effect of perioperative briefing and debriefing on patient safety: a prospective intervention study. BMJ
Open,7:e .1–7. Doi:10,1136/bmjopen-2017-018367
Lidskog, M. (2009). Att lära med, av och varandra. Berlin, J., Carlström, E, & Sandberg, H, Team
i vård, behandling och omsorg. (s. 101–122). Lund: Studentlitteratur AB.
Lind, J-I. (2009). Teambaserade strukturer - en möjlig utvecklingsriktning. Berlin, J., Carlström, E, & Sandberg, H. Team i vård, behandling och omsorg. (s. 191–215). Lund: Studentlitteratur AB.
Lindwall, L., & Von Post, I. (2008). Perioperativ vård-att förena teori med praxis (2., uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lingard, L., Reznick, R., Espin, S., Regehr, G & DeVito, I. (2002). Team communications in the operating room: talk patterns, site of tension, and implications for novices. Academic medicine, 77 (3), 232–237. www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11891163
**Lögde., Rudolfsson, G., Runesson Broberg, R., Rask-Andersen, A., Wålinder, R. & Arakelian, E. (2018). I am quitting my job. Specialist nurses in perioperative context and their experiences of the process and reasons to quit their job. International Journal for Quality in Health Care, 30 (4), 313-320. Doi: 10.1093/intqhc/mzy023
Makary, M.A., Sexton, J.B., Freichlag, J.A., Holzmueller, C.G., Millman, E.A., Rowen, L. & Pronovost, P.J. (2006). Operating Room Teamwork among Physicians and Nurses: Teamwork in the eye of the beholder. Journal of American College of Surgeons, 202(5), 765–752.
Doi:10,1016/jamcollsurg.2006.01.017
Matson, K. (2001). The critical “nurse” in the circulating nurse role. AORN Journal- The official
37
**McDonald, R., Waring, J., Harrison, S., Walshe, K. & Boaden, R. (2005). Rules and guidelines in clinical practise: a qualitative study in operating theatres of doctors ´and nurses ´views. Quality
& safety in health care, (14),290-294. Doi: 10.1136/qshc.2005.013912
*McGarry, J.R., Pope, C. & Green, S.M. (2018). Perioperative nursing: maintaining momentum and staying safe. Journal of Research in Nursing,23 (8), 727- 739. Doi:
10.1177/1744987118808835
Mitchell, L., Flin, R., Mitchell, J., Coutts, K, & Youngson, G. (2010). Thinking ahead of the surgeon. An interview study to identify scrub nurses non technical skills. International Journal of
Nursing Studies, (48), 818–828. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.11.005
**Nestel, D. & Kidd, J. (2006). Nurses´perceptions and experiences of communication in the operating theatre: a focus group interview. BMC Nursing, 5 (1). Doi: 10.1186/1472-6955-5-1
Näsman, Y. (2017). Dygd och Etik. Gustin-Wilkund, L.& Bergbom, I. (Red). Vårdvetenskapliga
Begrepp I Teori och Praktik. (2 uppl., s.367–377). Lund: Studentlitteratur AB.
Osborne-Smith, L.& Hodgen. R, K. (2017). Communication in the Operating Room Setting.
Annual Review of Nursing Research, 35 (1), 55–69. Doi:10.1891/0739-6686.35.55
Patel, R.& Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Patientssäkerhetslag. (SFS 2010:659). Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad:19-01-30 från www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. Henricson, M. (Red). Vetenskaplig Teori och
Metod från ide till examination inom omvårdnad. (s.25–42). Lund: Studentlitteratur AB.
Prati, G., Pietrantoni, L. (2012). Attitudes to team work and safety among Italian surgeons and operating room nurses. Work (49), 669–677. Doi:10,3233/WOR-131702
38
Quality and Safety Education for Nurses. (QSEN, 2007) Cronenwett, L., Sherwood., Barnsteiner, J., Disch, J. & Johnson, J. (2007). Quality and Safety Education for Nurses. Nursing outlook, 55(3), 122-131. Doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006
Riksföreningen för anestesi- och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 190203 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/anestesi.komp.webb.pdf
Rfop. (2011a). Riksföreningen anser och rekommenderar. Hämtat 19-01-31 från
www.rfop.se/media/1898/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar-om-operationssjukskoeterskans-specialistkompentens.pdf
Rfop. (2011b). Kompetensbeskrivning för operationssjuksköterskor. Hämtad 2019-01-28 från rfop.se/nationellt/kompetensbeskrivning/
*Riley, R. & Manias, E. (2006a). Governing time in operating rooms. Journal of Clinical Nursing, 15(5), 546–553. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2006.01362.x
**Riley, R., Manias, E. & Polglase, A. (2006b). Governing the surgical count through
communication interactions: implications for patient safety. Qual Saf Health Care, (15) 367-374. Doi: 10.1136/qshc.2005.017293
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl. s.375–390). Studentlitteratur AB.
*Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson, P.A., Åkerman, K. & Odenrick, P. (2011). Social
structures in the operating theatre: how contradicting rationalities and trust affect work. Journal of
Advanced Nursing, 68(4), 783–795. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2011. 05779.x
Rydenfält, C., Johansson, G., Odenrick, P., Åkerman, K. & Larsson, P.A. (2013). Compliance with the WHO Surgical Safety Checklist: deviations and possible improvements. International
Journal for quality in Health Care, 25, (2), 182–187. Doi; 10.1093/intchc/mzt004.
39
Sandberg, H (2009). Det godaste teamet. Berlin, J., Carlström, E, & Sandberg, H. Team i vård,
behandling och omsorg. (s.217–237). Lund: Studentlitteratur AB.
*Sandelin & Gustafsson Å, B. (2015). Operating theatre nurse`s experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of Nursing Research,35 (3), 179–185. Doi: 10,1177/0107408315591337
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. Friberg, F. (Red). Dags för
uppsats. (s. 105–108). Lund: Studentlitteratur.
Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur AB.
*Silèn-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H. & Smith, A. (2005) Potential errors and their prevention in operating room teamwork as experiences by Finnish, British and American nurses.
International Journal of Nursing Practice, (11) ,1, 21–32. Doi: 10.1111/j.1440-172X.2005.
00494.x
Socialstyrelsen SOFS 2008:17(2008a). Kirurgiska specialiteter. Hämtad 19-02-02 från:
www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/bevis,specialistkompetens/Documents/stm al-kirurgi.pdf
Socialstyrelsen (2008b). Anestesi & intensivvård Hämtad 19-02-03 från:
www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/bevis,specialistkompetens/Documents/stm al-anestesi.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Bedömning av tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och sjukvård
och tandvård. Hämtat 19-02-03. från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20880/2018-2-23.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU,2017b) Värdering och syntes av
studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Hämtad 19-03-07 från: