Datainsamling och databearbetning

Observation med bandupptagning

Cohen och Manion (1994) anger att forskaren observerar det som är karaktäristiskt för en individuell enhet, ett barn, en klass och så vidare. Observation handlar om att tränga in på djupet och förstå socialt komplexa fenomen. Framförallt är observation användbar när det gäller att samla information inom forskningsområden som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer. Som metod har observation flera innebörder, Holme och Solvang (1991) skiljer mellan deltagande observation, fältobservation, kvalitativ observation, direkt observation och fältundersökning. Vidare anges att observation som metod ställer stora etiska krav på forskaren som även måste ta ställning till olika förhållningssätt i sin roll som observatör.

Den ursprungliga avsikten i den här studien var att göra videoobservationer av handledningstillfällena. Men då deltagarna avböjde, valdes istället observation med bandupptagning som metod. Min uppfattning var att det hade varit en omöjlighet att fånga hela samtalet med hjälp av bara anteckningar. Observationen i denna studie kan betraktas som ostrukturerad, vilket enligt Hartman (1998) innebär att forskaren inte använder sig av ett redan uppgjort observationsschema. Min avsikt var att parallellt med bandinspelning registrera allt som hände under samtalet. Holme och Solvang (1991) omnämner

fältanteckningar i samband med observation där anteckningarna är en viktig del i analysarbetet och ett stöd för att komma ihåg observationstillfället. Anteckningarna görs i form av stickord som sedan omvandlas till sammanhållen text direkt efter observationen. Rollen som observatör kan betraktas som icke deltagande. Patel (1987) ser fler fördelar när det gäller rollen som icke deltagande observatör, då den icke deltagande observatören är med i observationssituationen och rollen kan betraktas som tydlig. Närvaron kan möjligtvis påverka de övriga deltagarna att bete sig annorlunda, men efterhand som deltagarna vänjer sig vid observatörens närvaro återgår snart situationen till det ursprungliga. I min roll som icke deltagande observatör där observationen har varit ostrukturerad, har jag skött bandspelaren och fört löpande anteckningar. Givetvis kan min närvaro ha påverkat till en viss grad då jag inte deltog i samtalet, men troligtvis endast till en början.

Transkribering

Kvale (1994) talar om transkription vid analys av texter vilket innebär att transformera, ändra från en form till en annan. Författaren framhåller dock att utskriften vid en sociolingvistisk analys återges i ordagrann form vilket kan ge en bild av ett lösryckt och förkortat tal. Vid publicering bör man överväga att återge textmassan i en renare skriftform. Folkesson (1998) betonar att allmänna krav på transkriptionen innebär att den skall vara läsbar men ändå bygga på talspråk. Vidare framhålls att transkriptionen ”inte är materialet” utan en tolkning av den som har skrivit ut det inspelade. Därav måste analysen utgå både från lyssnande och det utskrivna. I transkriptionen i den här studien har jag skrivit ut det inspelade materialet enligt följande; jag har markerat hm ljud, skratt och instämmande hos deltagarna. Jag har inte noterat klocktider och pauser i transkriptionen. Följande redigeringar har jag valt att göra; markeringen /…/ används då något av det som har sagts har uteslutits. Det kan vara upprepning av ord, otydlighet från bandupptagningen, talspråksuttryck som va, liksom, alltså. Min strävan har varit att materialet ska likna originalet utan att informanterna ska uppleva att de har uttryckt sig på ett ofullständigt sätt. Markeringen har också används där en del repliker uteslutits då jag har bedömt att de saknar relevans utifrån frågeställningen. Ytterligare en markering finns med i materialet nämligen ” …” punkterna anger att personen blir avbruten.

Enkät

För att komma åt pedagogernas uppfattning valde jag en ytterligare teknik för att samla information. Valet föll på en enkät med öppna svarsalternativ till deltagarna i de två arbetslagen. Detta val kunde likaväl ha bestått av intervju, vilket valdes bort, då möjligheten att uttrycka sig i skrift framstod som ett bra alternativ och man kunde även vara anonym. Enkäten bestod av åtta påståenden (se bilaga 1) där respondenterna fick ge uttryck för hur de uppfattade det lärande samtalet i handledningssituationen. Frågorna syftade då på både tidigare och pågående handledning som handledningsdeltagarna ingick i.

Enkäten utformades enligt vad Patel (1987) vill likna vid en standardiserad enkät där svarsutrymmet hade låg grad av strukturering. Då intervjun och enkäten bygger på respondentens villighet att svara på frågor kan det många gånger bli ett problem för forskaren. Enkäten sändes ut till de sju deltagare som ingick under mina första bandupptagningar. När svaren dröjde gjordes en ny påminnelse och jag fick in tre enkäter, men saknade fortfarande fyra stycken. Vid en ytterligare påminnelse fick jag in samtliga enkäter. Dröjsmålet kan delvis

bero på enkätens utformning då respondenten förväntas att skriva ned sina svarsalternativ vilket tar tid och kanske inte prioriteras av alla i första hand.

Enkäterna har sammanställts och tolkats (se bilaga 2) och har sedan används som tolkningsinstrument vid analys av samtal (avsnitt Analys av samtal) vilket redovisas nedan.

Analys av samtal

Norrby (1996) skriver om samtalsforskning och menar att det råder en begreppsförvirring inom ämnet. Samtalsanalys, konversationsanalys och diskursanalys är begrepp som ofta blandas ihop. Vid analys av samtal kan termen samtalsanalys användas där det inte råder någon speciell skolbildning som utgår från en given teoretisk eller metodisk utgångspunkt. I denna studie har samtalssekvenser valts ut och analyserats på följande sätt. Genom att läsa samtalsutskrifterna noggrant upprepade gånger med syftessatserna som teoretiska glasögon, har jag valt ut de delar som enligt mig säger mest och passar in under respektive frågeställning. Givetvis har flera delar valts bort på grund av arbetets omfång. Analysen består av att förstå den utvalda samtalssekvensens innerbörd utifrån den angivna frågeställningen. Med hjälp av teorier från teoretisk bakgrund, intervjuer av pedagoger (bilaga 2) samt nyckelbegrepp från loggboksanteckningar (avsnitt 4.5.3) har materialet tolkats och analyserats enligt ett abduktivt tillvägagångssätt.