Datainsamling: intervjuer

Intervjuer, organisationsdokument, observationer/fältstudier är tre metoder att använda vid insamling av kvalitativ data (Patton, 2015). I denna studie har data samlats in genom att utföra intervjuer i och med att metoden lämpade sig bäst. Enligt Bryman (2012) är intervjuer den metod som är vanligast inom kvalitativ forskning på grund av flexibiliteten.

Berndtsson et al. (2008) nämner att beroende på syftet som ska uppnås finns olika sätt att genomföra intervjun.

I studien användes semistrukturerade intervjuer, vilket är en blandning mellan ostrukturerade och strukturerade frågor (Hedin & Martin, 2011; Patton, 2015).

Applicering utav en semistrukturerad form av intervjuerna innebär att forskaren har en intervjuguide där frågor och ämnen har listats (Bryman, 2012). Studien baserade intervjuguiden på de kategoriseringarna som skapats i studien från tidigare litteratur i syfte att förhålla sig till ämnet, samt för att enklare jämföra svar kring vilka icke-tekniska utmaningar det finns ur ett radiologiskt perspektiv. Studien krävde dock utrymme för avvikelser i syfte att få mer djup och detaljerad information från respondenten och enligt Hedin & Martin (2011) kan semistrukturerade intervjuer skapa rum för fler åsikter från respondenterna. Semistrukturerade intervjuer möjliggör utrymme för fler åsikter från respondenten eftersom intervjuaren kan ställa följdfrågor som kan behöva följas upp

21

utifrån respondentens svar om det anses vara betydande för studien (Bryman, 2012). I och med att det inte finns en enda objektiv sanning samt att studien skulle generera nya åsikter och infallsvinklar från respondenterna krävdes utrymme för avvikelser, det vill säga utrymme för fler åsikter i syfte att generera djup och detaljerad information kring de icke-tekniska utmaningarna. Den semistrukturerade formen möjliggjorde att studien kunde förhålla sig till kategoriseringarna samtidigt som det fanns utrymme för följdfrågor och djupare beskrivningar.

Figur 7 nedan beskriver intervjuprocessen som följdes under studien för att samla in data.

Efter ges en beskrivning av de olika stegen i processen.

Figur 7: Övergripande intervjuprocess

Kontakta respondenter/boka in intervju: För att skapa initial kontakt kontaktades lämpliga respondenter (radiologer med erfarenhet av mammografi) via samtal eller mejl för att se om ett intresse fanns i början av studien (januari). Intervju bokades in med de respondenter som hade ett intresse av att medverka. 2 respondenter satte en preliminär vecka för intervjun och ville bli kontaktade 1 vecka innan för att då boka in datum och tid.

Datum, tid och plats bokades in med respektive respondent oavsett om det skedde i januari eller en vecka innan. Alla respondenter fick själva bestämma över hur intervjun skulle utföras. I de intervjuer som bokades in i januari föredrog majoriteten av respondenterna att hålla intervjun på hens arbetsplats. Att utföra en intervju på en respondent arbetsplats kan enligt Berndtsson et al. (2008) vara en fördel då respondenten kan känna sig mer bekväm. Dock på grund utav en rådande hälsosituation i Sverige¹ rekommenderades alla respondenter att intervjuas via skype eller via telefon, vilket samtliga respondenter samtyckte till.

Tabell 3 nedan ger en beskrivning av de respondenter som intervjuades med attribut som ansågs vara väsentlig information i studien. 7 radiologer som är verksamma i Sverige från olika arbetsplatser intervjuades i och med att vissa har forskat/kliniskt använt AI samt inte forskat/inte använt AI kliniskt. Synvinklarna är: (1) radiologer som har erfarenhet av AI inom mammografi samt (2) radiologer som inte har erfarenhet av AI inom mammografi.

Respondent Yrkesroll Erfarenhet

(år)

Erfarenhet av AI (Ja/Nej)

R1 Röntgenspecialist/

pensionerad professor i radiologi.

Nuvarande status: forskar och undervisar.

Cirka 50 år Nej

1 Covid-19.

22

R2 Medicinskt ledningsansvarig/överläkare för bröstenheten mammografi i stad X.

Mer än 10 år Nej

R3 Radiolog, subspecialisering

bröstradiologi.

3 år Nej

R4 Röntgenläkare och forskare (ansvar för utbildning och undervisning).

19 år Ja

R5 Överläkare och medicinsk

ledningsfunktion på en mammografiavdelning.

Cirka 10 år Ja

R6 Röntgenläkare och forskare. 3 år Ja

R7 Röntgenläkare: inriktning

bröstdiagnostik samt forskare.

10 år Ja

Tabell 3: Respondenter information.

Skapa intervjuguide: Appliceringen utav semistrukturerade intervjuer innebar att den frågeguide som skapades inte följdes strikt utan det fanns utrymme för följdfrågor. Enligt Bryman (2012) finns det några viktiga punkter att tänka på vid utformning av intervjuguiden, vilket denna studie tog hänsyn till:

• Ämnesområden: En ordning kring ämnena kan resultera i att det blir mer flyt under intervjun. I denna studie baserades ämnena på de icke-tekniska utmaningar som identifierades från befintlig forskning. Respondenterna meddelades inte vilken kategori som besvarades utan kategoriseringarna var enbart för forskaren.

• Följdfrågor: Skapa och förbered följdfrågor, dock ska de inte vara för specifika (Se bilaga 2).

• Språk: Passande och relevant språk utifrån respondenten.

• Undvik ledande frågor.

De preliminära följdfrågorna skrevs ner för att forskaren skulle vara förberedd inför intervjuerna. Andra följdfrågor som förekom under intervjutillfället har inte dokumenterats i och med de inte var förberedda. Om en respondent svarade på en fråga i ett annat svar togs inte den ordinarie frågan upp. Frågorna anpassades ibland utefter respondentens tidigare svar för att få ett bättre flyt under intervjun och för att undvika upprepning.

Pilotstudie och förbättring av intervjuguide: En pilotstudie utfördes på första respondent för att testa och säkerställa att frågorna i frågeguiden genererade svar/data som kunde användas i studien. Användningen av pilotstudien möjliggjorde det Bryman (2012) belyste: skaffa erfarenhet, testa flytet kring intervjun och bättre förberedd inför intervjun. Om svaren från pilotstudien inte kunde användas togs i åtanke. 2 andra respondenter utan erfarenhet av AI kontaktades i början av studien och sattes som

23

reserver, vilket de själva godkände. Svar från pilotstudien kunde användas i studien och ingen av reserverna behövde kontaktas.

Efter pilotstudien utfördes förbättringar i intervjuguiden. Tabell 4 nedan beskriver frågan från pilotstudien, förbättring av frågan samt en motivering bakom förbättringen.

Pilotstudie Förbättring Motivering omfattande och tog ibland upp aspekter som inte var relevanta för studien. Förbättringen blev att be om en ”kort” sammanfattning vilket genererade svar som blev mer genomtänkt.

Att börja frågan med att säga ordet ”Ansvar”

utfördes för att underlätta för respondenten och sätta igång tankarna kring hens svar.

Förbättringen utfördes på alla frågor som tog upp ett nytt tema, detta gjorde frågan lite tydligare för respondenterna.

Ingen fråga Vill du tilläga något kring det vi pratat om?

Gav respondenten utrymme för att lämna fler åsikter.

Från början delade frågan upp ”utbildning”

och ”kunskap”. I förbättringen slogs frågan ihop i och med att frågorna överlappar varandra och för att undvika upprepning av svaret.

Tabell 4: Förbättring av intervjuguide

Pilotstudien möjliggjorde att frågorna kunde omformuleras till de resterande intervjuerna i syfte att förbättra frågornas relevans samt att generera nya eventuella tankar genom att lägga till en fråga. Ändringarna påverkade inte hur svaren från resterande respondenter blev, utan det gav enbart ett bättre flyt i de nästkommande intervjuerna samt fler åsikter.

I bilaga 1 exemplifieras den slutgiltiga frågemall som användes under resterande intervjuer. I bilaga 2 exemplifieras slutgiltiga frågeguiden med motivering bakom frågorna samt eventuell följdfråga inom det specifika ämnet.

24

Genomförande av resterande intervjuer: Som nämnts innan utfördes alla intervjuer över skype eller ett telefonsamtal på grund av en rådande hälsosituation som pågick i Sverige.² Minst en vecka innan intervjuerna fick alla respondenter ett mejl som innehöll ett dokument med information angående de etiska aspekterna (se kap. 4.3). Under intervjutillfällena fick alla respondenter välja om de ville gå igenom de etiska aspekterna från dokumentet för att säkerställa att respondenterna förstått deras medverkan i studien. Majoriteten av respondenterna ville inte gå igenom de etiska aspekterna igen då de redan läst igenom och förstått deras medverkan, resterande ville få det uppläst.

Efter godkännande från respondenten gällande hens medverkan utfördes intervjun utifrån frågeguiden som skapats efter pilotstudien. Med respondentens godkännande spelades intervjun in och anteckningar skapades för att säkerställa att följdfrågor som författaren ville ställe inte glömdes bort. Alla respondenter godkände till att bli inspelade och den genomsnittliga tiden för intervjuerna blev cirka 40 minuter. Intervjuerna transkriberades i majoriteten av fallen ord för ord. På enstaka ställen där meningsuppbyggnaden blivit omvänd utfördes en korrigering, detta påverkade inte budskapet med det respondenten sagt. Efter intervjun transkriberats fick varje respondent ta del av sin intervju för att säkerställa att svaren inte misstolkats eller om respondenten ville tillägga något till sitt svar. De korrigeringar och tillägg som utfördes var:

• En respondent utökade en fråga med ytterligare data.

• En respondent strök över vissa meningar som inte skulle användas i studien.

• Två respondenter förtydligade vissa ord som hade misstolkats eller som saknades.

• En respondent ändrade om vissa meningar i texten exempelvis grammatiken.

Dessa korrigeringar och tillägg togs i beaktande i den slutgiltiga versionen som analyserades. Exempelvis togs de meningar som hade strukits över bort i den slutgiltiga versionen där data analyserades (Samtligt genomförande gällde över för pilotstudien).

2 Covid-19.

25

4.2.2 Dataanalys

Efter intervjuerna hade transkriberats och respondenterna granskat sin intervju analyserades intervjumaterialet. Enligt Green et al. (2007) analyseras data i syfte att klassificera och sortera den data som samlats in. Den information som samlats in ska minska för att öka förståelsen och skapa möjligheten till att kunna tolka materialet (Bryman, 2012). I figur 8 nedan beskrivs det tillvägagångssätt som applicerades i studien när intervjuerna analyserades. Detta tillvägagångssätt baseras på Green et al. (2007) 4 steg: fördjupning, kodning, kategorisering och att identifiera teman. Stegen i figur 8 itererade tre gånger för att säkerställa att ingenting av värde för studien utelämnades.

Figur 8: Steg intervjuanalys, baserad på Green et al. (2007)

Figur 9 nedan illustrerar kortfattat hur dataanalysen utfördes efter fördjupning av intervjumaterialet. Efter figur 9 ges en beskrivning av stegen.

Figur 9: Exempel på dataanalys, baserad på Green et al. (2007).

Fördjupning: Första steget innebär att fördjupa sig i det material som samlats in. Att fördjupa sig i materialet skapar en grund för att skapa en tydligare bild utav det som undersöks och bidrar till att osammanhängande element kan förtydligas. Att läsa eller lyssna på intervjun flera gånger bidrar till analysmöjligheterna (Green et al., 2007). Först transkriberades intervjun och sedan lyssnades intervjun på 2 gånger för att säkerställa att allting transkriberats rätt. Intervjun skickades till respondenten varav de tillägg och korrigerar som några av respondenter gjorde togs i beaktande i den slutgiltiga versionen

26

som analyserades. Sedan lästes de korrigerade intervjuerna igenom 3 gånger i syfte att enklare skapa en bild av innehållet.

Kodning: Andra steget i processen innebär att organisera och märka data från intervjuerna och använda koder som etiketter på delar av intervjumaterialet. Det är viktigt att markera ord, fraser och stycken i syfte att skapa ett sammanhang. Det finns olika tillvägagångssätt att organisera och koda data (Green et al., 2007). I denna studie användes anteckningar och färgkodning i intervjumaterialet för att organisera data.

Anteckningar som utfördes var exempelvis ”prospektiv data” , ”Betona vikten av studier och fakta”, ”Utvecklare av AI” och ”Förståelse hur vi resonerar”. För att lättare organisera datan användes färgkodning som var relaterade till de olika kategoriseringarna. I detta exempel användes färgen grönt på ”prospektiv data” och ”Betona vikten av studier och fakta”, sedan gult på ”Utvecklare av AI” och ”Förståelse hur vi resonerar”.

Kategorisering: Tredje steget utförs ibland i samband med kodningen, koderna ska länkas samman och skapa kategorier. Data är ofta inte lika och därav är det nödvändigt att skapa olika kategoriseringar (Green et al., 2007). Detta steg itererade med föregående steg för att lättare organisera datan och skapa kategorier från färgkodningen. Fördelen med färgkodningen var att det var enklare att länka samman koderna och skapa kategorierna ”Vetenskapliga bevis” och ”Behov av utbildning”. Detta steg skapade utrymme för att identifiera kategoriseringar tillhörande de olika teman i nästa steg.

Identifiera teman: Sista steget innebär att identifiera teman från intervjumaterialet.

Teman skapas genom att samla in de olika kategorierna och skapa teman av dem. (Green et al., 2007). I denna studie baserades intervjuguiden på kategoriseringarna skapta i kap.

2.3.4: ansvar, mänskliga förmågor, acceptans och utbildning/kunskap, vilket räknas som teman i detta steg. Syftet med det var att lättare kunna identifiera de teman som dök upp i detta steg med tillhörande kategoriseringar från föregående steg. Det temat som kategoriseringarna i föregående exempel tillhörde var ”Utbildning och kunskap”.

Efter att intervjuerna enskilt analyserats utifrån följande steg dokumenterades de i materialpresentationen (se kap. 5).

27