Eftersom det finns lite information inom problemområdet, har studiens datainsamling till största delen bestått av primärdata. För att göra informationskällan så pålitlig som möjligt bestod
empiriinsamling av intervjuer där vi träffade personer som hade den förstahandsinformation som vi sökte. Detta gjordes eftersom trovärdigheten för informationen anses vara sämre desto fler faser den genomgår (Ghauri & Grønhaug, 2010).
Sekundärdata betyder att det rör sig om redan publicerade källor. Dessa har bestått av vetenskapliga artiklar som har berört de teorier och tillvägagångssätt som vi har använt samt kurslitteratur från Högskolebiblioteket i Skövde. I de fall kurslitteratur inte har funnits tillgänglig i Skövde, har vi beställt in böcker från flera olika bibliotek runtom i Sverige. Vi har i så stor
utsträckning som möjligt tagit del av den senaste upplagan för den kurslitteratur som har används för att få en så uppdaterad informationskälla som möjligt. Tidningen Balans och tidigare
publicerade studentuppsatser har också varit till stor hjälp för att få en fördjupad förståelse i ämnet. Vi har dock valt att inte använda artiklar från tidskriften Balans i allt för stor utsträckning eftersom dessa inte har blivit vetenskapligt granskade, vilket kan sänka studiens trovärdighet. Eftersom studien behandlar redovisningsregelverk i Sverige, har självklart den svenska lagstiftningen samt bokföringsnämndens bestämmelser legat till underlag för studien.
21
3.2.1 Urval
Urvalet av fastighetsbolag gjordes enligt ett subjektivt urval. Ett sådant urval är enligt Aczel (1999) bäst lämpad för att intervjuobjekten ska spegla studiens syfte bäst, vilket är att utveckla en förklaringsmodell för vilka kriterier familjeägda respektive kommunägda fastighetsföretag beaktar vid urskiljning av antal komponenter enligt K3-regelverket. Studien har haft familjeföretag samt kommunägda bolag i fastighetsbranschen som tillämpar K3 som undersökningsgrupp. Urvalet gjordes för att se om fastighetsbolagens ägandeform har påverkat valet av antal komponenter. När vi valde respondenter har vi först och främst sett till deras geografiska placering för att vi på så sätt skulle få möjlighet att utföra intervjun “face to face” i intervjuobjektets lokaler. Vi
kontaktade fyra kommunala fastighetsbolag där samtliga ville delta och dessa intervjuer genomfördes på intervjuobjektets arbetsplats. När vi sedan kontaktade de familjeägda
fastighetsbolagen var det mer problematiskt att få dessa att delta då de ofta ansåg att de inte hade tid eller att det inte var av intresse för dem. För de familjeägda fastighetsbolagen har vi gjort tre intervjuer på plats samt en mailintervju på grund av det geografiska avståndet samt att det var enligt respondentens önskemål istället för en telefonintervju.
Vi förklarade för intervjupersonerna vad studien handlade om och hur resultaten skulle
presenteras. Intervjupersonerna fick själva bestämma på vilka villkor de skulle medverka, det vill säga om de ville vara anonyma eller inte samt hur länge de ville delta. Ett företag har bett om att få vara anonyma eftersom de endast har tagit fram en preliminär komponentplan och att denna kan komma att revideras i framtiden. Detta bolag kommer vi att benämna Fastighetsbolag A. Vi har inte röjt några personuppgifter från den person som ville vara anonym eller om företaget. Sju av åtta fastighetsbolag anser sig inte påverkas negativt om deras respektive komponentindelning offentliggörs. Vi har därför valt att publicera namnen på dessa fastighetsbolag. De som vill kommer att få ta del av studien när den är färdigställd. Vi har valt att behandla åtta bolag
eftersom vi har begränsat med tid samt att det är svårt att få fler familjeägda fastighetsföretag att delta i studien.
22
Företagsnamn Ort Datum Intervju
AB Skövdebostäder Skövde 2014-04-11 Besöksintervju
Fastighets AB Eric Ekblad Jönköping 2014-04-03 Besöksintervju
Fastighetsbolag A Göteborg 2014-04-02 Besöksintervju
Förbo AB Mölndal 2014-04-10 Besöksintervju
Mariehus Fastigheter AB Mariestad 2014-04-10 Besöksintervju
Mölndalsbostäder AB Mölndal 2014-04-11 Besöksintervju
Nils Skoglund AB Leksand 2014-04-01 Mailintervju
Rapp Fastigheter AB Skövde 2014-04-01 Besöksintervju
Tabell 1. Respondentsammanställning.
Eftersom K3-regelverket är tvingande för de fastighetsbolag som tillfrågades i studien, berörs studien inte av någon stor bortfallsproblematik. Fastighetsbolagen har även uttryckt att de ville lära sig mer om regelverket. Det har de gjort genom att deltog i denna studie med hjälp av diskussioner vad gäller rättvisande bild och hur andra fastighetsföretag resonerar när de urskiljer komponenter. De fastighetsbolag som inte har kommit så långt i bearbetningen med deras komponenter har bland annat bett om att få ta del av denna studie.
3.2.2 Genomförande
Intervjuerna utfördes i den utsträckning det var möjligt på intervjuobjektens arbetsplatser för att göra det så lätt som möjligt för dem, samt att de kunde ha eventuella dokument nära till hands som var relevanta för oss. Under studien mötte vi sju intervjuobjekt ”face to face” för att få en så bra dialog som möjligt, till exempel för att reda ut eventuella frågetecken med än gång genom att förtydliga intervjufrågorna eller genom att ställa följdfrågor. Vi tyckte också att detta
tillvägagångssätt var bäst lämpad på grund av att intervjuerna tog lång tid att genomföra. För att studien skulle bli mer trovärdig lät vi intervjuobjekten tala till punkt och vi undvek ledande frågor. Några dagar innan varje intervju skickade vi ut en intervjuguide för att intervjuobjekten skulle vara så väl förberedda som möjligt samt ha relevanta dokument framtagna, vilket Saunders, Lewis och Thornhill (2009) rekommenderar. Intervjuerna spelades in samt transkriberades. Vi kunde då gå igenom informationen flera gånger vilket ger en djupare analys enligt Patton (2002). Transkriberingen gjordes också för att göra om de citat som vi tar upp i empiriavsnittet till
23
skrivspråk istället för talspråk. En nackdel med att spela in en intervju kan dock vara att
intervjuobjekten inte känner sig helt bekväma i detta och kanske flyttar fokus från intervjufrågan till inspelningen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009).
I det fallet vi inte kunde träffa intervjuobjektet på grund av det geografiska avståndet så har vi genomfört en mailintervju. Tillvägagångssättet är lämpligt eftersom intervjun inte berörs av den så kallade intervjueffekten (Jacobsen, 2002). Detta innebär att intervjuobjektet påverkas av den fysiska närvaron av intervjuaren och uppträder på ett onormalt sätt vilket möjligen kan påverka intervjuns resultat då de kanske inte är helt ärliga i sina svar. Vi har dock inte fått lika detaljerade svar med den här intervjumetoden.
En intervju är enligt Lindelöw (2003) ett samtal där forskaren samlar in information. Enligt Bryman och Bell (2013) är det också viktigt att låta intervjuobjektet leda intervjun i olika
riktningar för att få en tydligare bild av intervjuobjektets egna ståndpunkter. Studiens intervjumall har haft en semistrukturerad utformning både i den explorativa och kvalitativa metoden. Det innebär att vi har haft en framtagen intervjuguide men också haft friheten att ställa följdfrågor för att komma djupare in på ämnet. En semistrukturerad mall är också enligt Bryman och Bell (2013) att föredra då det är flera forskare som är inblandade i intervjuarbetet samt för att göra empirin mer jämförbar, vilket är viktigt då studien har en komparativ design. Det har dock varit viktigt att inte bortse från intervjumallen allt för mycket eftersom det då kan vara svårt att jämföra
informationen. Intervjuerna inleddes med mer allmänna frågor och har därefter delats in i tre huvudgrupper som berörde rättvisande bild, urskiljning av komponenter samt familjeföretagens respektive de kommunägda fastighetsbolagens karaktärsdrag. För den här studien har vi tagit fram två olika intervjumallar, en för familjeägda fastighetsbolag (se Bilaga 2) och en för
kommunala fastighetsbolag (se Bilaga 3). Detta gjordes eftersom de kännetecknas av att ha olika karaktärsdrag vilket resulterade i olika frågeställningar.