Datainsamling

Det är tydligt att rutiner för dokumentation och rapportering av anlagda och restau-rerade våtmarker med hydrologiska syften saknas eller är bristfälliga. Det finns ingen samlad information tillgänglig vilket har försvårat arbetet med att hitta data som är relevant och representativ. I kontakten med aktörerna framgick det även att efterfrågan på en mer heltäckande och detaljerad dokumentation och rapportering av våtmarker är stor.

På grund av den varierade kvaliteten på dokumenterad och funnen information finns det således en osäkerhet hos den slutgiltiga datamängden i våtmarksdatabasen. Trots efterfrågan på våtmarker med hydrologiska syften som flödesutjämning, vattenmagasi-nering och grundvattenbildning skickade länsstyrelser och andra aktörer in information för många objekt som inte följde det kravet. Detta kan såklart bero på dålig kommu-nikation, missförstånd eller en vilja att hjälpa till trots brist på relevant information, men det tyder även på att det finns en osäkerhet kring vad som menas med att an-lägga en våtmark för hydrologiska syften. Aktörer hänvisade ofta till våtmarker med syftet att ”återställa den naturliga hydrologin”. Detta projekt bygger på att det görs en distinktion mellan att anlägga våtmarker i hopp om att gynna biologisk mångfald och att uppnå en flödesutjämnande effekt eller minskad översvämningsrisk, även om båda dessa är effekter som kan uppnås genom att återskapa den naturliga hydrologin hos en våtmark. Det var inte heller alltid tydligt vad våtmarken hade för syfte, och det kun-de framgå av sammanhanget att åtgärkun-der gjorkun-des för att till exempel gynna biologisk mångfald även om projektansökan hänvisade till den generella nyttan med till exempel vattenhushållning.

Den geografiska spridningen på våtmarkerna var inte så stor som önskat, utan domine-rades av våtmarker i södra Sverige. Det är således osäkert om resultatet faktiskt repre-senterar hela landet. Däremot skulle det kunna vara så att den typ av våtmarksobjekt som efterfrågades i projektet endast var koncentrerade till södra Sverige, detta då det var ett flertal länstyrelser i norr som inte hade några aktuella objekt att tillgå.

5.3.2 Faktoranalys

Utöver de osäkerheter som tagits upp i diskussionens separata delar finns även en osä-kerhet i de cirkulära bufferytor som använts i både jordarts- och marktäckesanalysen.

Detta antagandet, att kunna representera alla våtmarker med given area som cirkelski-vor, bär på osäkerheter då våtmarkerna i sig såklart inte är helt cirkulära. Det som ökat

osäkerheten i det hela är att det varit svårt att undersöka huruvida det här antagande är rimligt eller ej. Detta då den absoluta majoriteten av våtmarker inte representerats av varken ”våtmarks” eller ”sjö och vattendrag”-marktäcket i NMD och det var svårt att skilja våtmarker från annan typ av vegetation eller vatten i satellitbilder. För de få fall där våtmarken faktiskt synts till någon grad i NMD har den cirkulära arean uppskattat våtmarkens area relativt bra (se Figur 15 och 2), men dessa exempel anses alldeles för få för att göra något allmänt uttalande om hur realistiskt detta antagande var. Det har ändå känts relevant att göra analyser på dessa areor, då de trots osäkerheterna är en bättre representation av våtmarkerna än bara punkterna.

När det istället gäller analyserna för läge i avrinningområdet respektive placering i för-hållande till tätort, användes punktdata med våtmarkernas koordinater, istället för are-or. Det finns därmed en osäkerhet i huruvida resultaten representerar våtmarken som helhet, och det skulle kunna skilja beroende på var data tas ifrån. Utöver detta är en osäkerhet för hela projektet faktumet att ingen liknande karaktärisering har gjorts för våtmarker med andra huvudsyften. Det är därmed svårt att säga om resultaten som erhållits egentligen är allmänt för alla typer av våtmarker, eller om det faktiskt är unikt för våtmarker med hydrologiska syften.

5.3.3 Hydrologisk analys

Att analysera våtmarkers effekt på hydrologin är mycket komplext. Förutom att det skulle behövas fler våtmarksobjekt för en mer ingående analys finns det även andra faktorer som skulle kunna ha en påverkan på både vattenföring och grundvattennivå.

Exempelvis gör okänd nederbörd, temperatur och markanvändning i avrinningsområdet att det är svårt att veta ifall det är just resultaten av en anlagd våtmark som ses.

Dessutom var antalet år som studerades relativt få. Eftersom effekten av anlagda eller restaurerade våtmarker antogs kunna ses först ett antal år efter anläggning finns dock än så länge bara ett kort tidsspann att analysera. Ett säkrare resultat skulle kunna ges om en undersökning görs i framtiden, när ett större antal år kan användas för analys.

Därtill kan de olika mätfrekvenserna hos mätstationerna leda till osäkerheter. Vid jäm-förelse av värden innan och efter anläggning av en våtmark, eller mellan analys- och referensområde, blir analysen svårare om den ena mätserien innehåller mer frekven-ta mätningar än den andra. Om flera mätningar per dygn finns att tillgå fås en mycket högre detaljnivå och säkerhet i resultaten. Om det istället bara har registrerats en till två värden per månad finns en större risk för att dessa kan vara missvisande outliers.

Dessutom finns det en osäkerhet mellan analys- och referensområdena. Trots att om-rådena är valda så att de ligger nära varandra är det okänt om samma förhållandena kan antas i de olika områdena. Det är alltså inte säkert att de områden som valts som referenser egentligen utgör ett särskilt bra referensområde.

6 Slutsats

När det kommer till projektets första frågeställning, huruvida det går att karaktärisera våtmarker med hydrologiska syften, har det mynnat ut i att våtmarker som är anlagda, restaurerade eller planerade för hydrologiska syften, grovt generaliserat, ofta är lokalise-rade där jordarterna lera-silt, morän eller torv förekommer. De placeras även vanligen i områden med åkermark, men förekommer i ganska stor utsträckning även på andra marktäcken. Därtill ligger de, topografiskt sett, mer frekvent närmare delavrinningsom-rådets min-höjd och befinner sig i strax över hälften av fallen inte mer än 2 km från närmaste tätort. Därutöver verkar den vanligaste åtgärden vara igenfyllning av diken. En karaktäriseing har alltså gått att genomföra, men den blev dock inte helt enligt förhopp-ningarna eftersom många resultat var tvetydiga och svårtolkade. Det gick därför inte att i alla fall reda ut en tydlig karaktär för våtmarkerna. Det hade också varit enklare att dra slutsatser om en generell karaktär för våtmarker med hydrologiskt syfte om antalet våtmarker som studerades hade varit större, men det är också möjligt att resultatet ba-ra hade blivit ännu spretigare om fler våtmarker undersökts. Dessutom är det svårt att avgöra om karaktäriseringens slutsatser gäller specifikt våtmarker anlagda, restaurerade eller planerade med hydrologiskt huvudsyfte, eller om dessa skulle vara applicerbara på våtmarker allmänt.

Vad gäller projektets andra frågeställning verkar hydrologiska data finnas att tillgå i varierande utsträckning och med olika möjlighet till givande analyser. Vidare, hur man utifrån dessa data kan se eventuella hydrologiska effekter orsakade av våtmarkerna är ytterst osäkert och beror till stor del på hur stor andel våtmarken utgör i delavrinnings-området samt ifall något större vattendrag förekommer. Även mätstationernas position har stor betydelse. Resultaten tydde på att det kan finnas en viss effekt på grundvatten-nivåer, medan vattenföringen tycktes vara opåverkad. Från dessa analyser är det dock svårt att ge ett tydligt svar på den sista frågeställningen; om det går att se hydrologiska effekter från våtmarker. Den står därmed obesvarad. Några orsaker till detta är dels att fler objekt krävs för att få pålitligare resultat, dels att resultaten var motsägelsefulla eller visade på väldigt små skillnader.

Slutligen tycks det finnas ett stort behov av ytterligare studier inom både karaktärisering och analys av hydrologiska effekter. Detta skulle underlättas om underlaget av våtmar-ker och tillhörande information hade varit såväl större som mer samlat. Detta skulle kunna åstadkommas genom införandet av tydligare riktlinjer kring dokumentation och rapportering av våtmarksprojekt. Dessutom skulle mobila och för ändamålet anpassa-de mätningar av grundvattennivåer och vattenföring troligtvis kunna ge en bättre bild av våtmarkers eventuella hydrologiska effekter än vad de stationära mätstationerna kan göra. Detta tål att övervägas inför framtida studier.

7 Tackord

Vi vill tacka vår uppdragsgivare Arvid Bring på Formas för ett intressant ämne och ett stort förtroende för vårt arbete. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Johanna Mård som varit mycket hjälpsam under arbetet. Dessutom vill vi tacka al-la länsstyrelser, myndigheter och övriga aktörer som vi har varit i kontakt med. Utan deras hjälp med data och information hade inte detta projekt varit möjligt att genom-föra.

Referenser

Allard, Anna et al. (u.å.). Kvalitetsutvärdering av nationella marktäckedata - Region B. Tekn. rapport. Tillgänglig: https :/ / gpt . vic - metria . nu / data / land /NMD / Kvalitetsutv%C3%A4rdering_RegionB_20190218.pdf%20[2020-05-11].

Andersson, Kim (2012). Varför multifunktionella våtmarker? En studie om våtmark-simplementering och aktörssamverkan i Sverige. Tekn. rapport. Stockholm: Stockholm Enviromnent Institute. Tillgänglig: https://mediamanager.sei.org/documents/

Publications/Air-land-water-resources/sei-wp-2012-08-sverige-vatmarker.

pdf%20[2020-04-21].

Björklund, Anna (2019). Dikade våtmarker nästan lika stor klimatbov som bilen. Till-gänglig: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dikade-vatmarker-nastan-lika-stor-klimatbov-som-bilen%20[2020-04-30].

Bullock, A. och M. Acreman (2003). “The role of wetlands in the hydrological cycle”. I:

Hydrology and Earth System Sciences 7.3, s. 358–389. issn: 1607-7938. doi: 10.5194/

hess-7-358-2003. Tillgänglig: http://www.hydrol-earth-syst-sci.net/7/358/

2003/%20[2020-04-16].

Dahlqvist, Peter et al. (2017). Våtmarker och grundvattenbildning-om möjligheten till ökad kapacitet vid grundvattentäkter på Gotland. Tekn. rapport. Uppsala: SGU-rapport 2017:01. Tillgänglig: http : / / resource . sgu . se / produkter / sgurapp / s1701 -rapport.pdf%20[2020-04-23].

Danderyds kommun (2019). Våtmarksutredning Danderyds kommun 2018. Underlag för LONA-ansökan 2018/2019. Tekn. rapport. Tillgänglig: https://lona.naturvardsverket.

se/Project/Edit/5446%20[2020-04-20].

Formas (2019). Påverkan på hydrologiska faktorer vid anläggning och restaurering av våt-marker - Förstudie inför beslut om forskningssammanställning. Tekn. rapport. Stock-holm. Tillgänglig: https://formas.se/download/18.19a6dd16e44ba998844656/

1574418738976 / F % C3 % B6rstudie % 20hydrologiska % 20aspekter % 20av % 20v % C3 % A5tmarker.pdf%20[2020-04-30].

Formas (2020). Systematisk forskningssammanställning om hydrologiska effekter av an-lagda och restaurerade våtmarker. Tillgänglig: https://formas.se/analys- ochresultat / rapporter / 2019 11 22 systematisk forskningssammanstallning -om- hydrologiska- effekter- av- anlagda- och- restaurerade- vatmarker.html%

20[2020-05-10].

Gunnarsson, Urban och Michael Löfroth (2009). Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventeringar. Tekn. rapport. Naturvårdsverket, Rapport 5925. Tillgänglig:

https : / / www . naturvardsverket . se / Documents / publikationer / 978 91 620 -5925-5.pdf%20[2020-04-17].

Hjerne, Carl-Erik et al. (2018). Utökad kartläggning och karaktärisering av grundvat-tenresurser. Tekn. rapport. Tillgänglig: http : / / resource . sgu . se / produkter / regeringsrapporter/2018/RR1806.pdf%20[2020-04-22].

Kjellsson, Anja et al. (2005). Våtmarksstrategi för Sverige, Policy och strategi för beva-rande, uthålligt nyttjande och återskapande av våtmarker och deras funktioner,

ekosy-gareförbundet, Sveriges ornitologiska förening. Tillgänglig: http://vatmarksfonden.

se/wp- content/uploads/2018/12/v%C3%A5atmarkstrategi.pdf%20[2020- 04-Krook, Johan och Torbjörn Davidsson (2019). Förutsättningar för våtmarker på Hovda-23].

laområdet och restaurering av Hovdalaån. Tekn. rapport. Tillgänglig: https://lona.

naturvardsverket.se/Project/Edit/5471%20[2020-04-20].

Laaha, G. och G. Blöschl (maj 2005). “Low flow estimates from short stream flow re-cords - A comparison of methods”. I: Journal of Hydrology 306.1-4, s. 264–286. issn:

00221694. doi: 10.1016/j.jhydrol.2004.09.012.

Lantmäteriet (2019). Kvalitetsbeskrivning Nationell Höjdmodell. Tekn. rapport.

Lantmäteriet (2020a). GSD-Höjddata, grid 50+ nh. Tekn. rapport.

Lantmäteriet (2020b). RH 2000 | Lantmäteriet. Tillgänglig: https://www.lantmateriet.

se / sv / Kartor - och - geografisk - information / gps - geodesi - och - swepos / Referenssystem/Hojdsystem/RH-2000/%20[2020-05-09].

Lantmäteriet (2020c). Öppna geodata. Tillgänglig: https://www.lantmateriet.se/sv/

Kartor-och-geografisk-information/oppna-data/#faq=b47b%20[2020-05-04]. Lantmäteriet (u.å.). SWEREF 99, projektioner. Tillgänglig: https://www.lantmateriet.

se / sv / Kartor - och - geografisk - information / gps - geodesi - och - swepos / referenssystem/tvadimensionella-system/sweref-99-projektioner/%20[2020-05-15].

Lundin, Lars et al. (aug. 2017). “Impacts of rewetting on peat, hydrology and water chemical composition over 15 years in two finished peat extraction areas in Sweden”.

I: Wetlands Ecology and Management 25.4, s. 405–419. issn: 15729834. doi: 10.1007/

s11273-016-9524-9.

Länsstyrelsen Västra Götaland (2018). Naturanpassade åtgärder mot översvämning-Ett verktyg för klimatanpassning. Tekn. rapport. Tillgänglig: https://www.lansstyrelsen.

se/vastra-gotaland/tjanster/publikationer/2018/naturanpassade-atgarder-mot- oversvamning--- ett- verktyg- for- klimatanpassning.html%20[2020- 04-22].

Naturvårdsverket (2009). Rätt våtmark på rätt plats - En handledning för planering och organisation av arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker i odlingslandskapet. Tekn. rapport. Uppsala: Rapport 5926. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.

se / Om - Naturvardsverket / Publikationer / ISBN / 5900 / 978 - 91 - 620 - 5926 - 2 /

%20[2020-04-22].

Naturvårdsverket (2017). Kunskapsunderlag om våtmarkers ekologiska och vattenhushål-lande funktion. Tekn. rapport, s. 85. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.

se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/

2017/Kunskapsunderlag-vatmarkers-ekologiska-vattenhushallande-funktion.

pdf?fbclid=IwAR3ESpzpb6_bdCzFBsxWyYc8CgrN_scKiF77XGpLDDIbdKOqudZ_iLS_

1zw%20[2020-05-.

Naturvårdsverket (2019a). Nationella marktäckedata. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.

se/Sa-mar-miljon/Kartor/Nationella-Marktackedata-NMD/%20[2020-04-20]. Naturvårdsverket (2019b). Nationella Marktäckedata 2018 basskikt - Produktbeskrivning.

Tekn. rapport. Tillgänglig: https://metadatakatalogen.naturvardsverket.se/

metadatakatalogen/GetMetaDataById?id=8853721d-a466-4c01-afcc-9eae57b17b39%

20[2020-05-08].

Naturvårdsverket (2020). Forskning om våtmarkers ekosystemtjänster. Tillgänglig: http:

/ / www . naturvardsverket . se / Miljoarbete i samhallet / Miljoarbete i Sverige / Forskning / Forskning for miljomalen / Pagaende forskning for -miljomalen/Forskning-om-vatmarkers-ekosystemtjanster/%20[2020-04-23].

Naturvårdsverket (u.å.). Registret för Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Tillgänglig:

https://lona.naturvardsverket.se/%20[2020-05-07].

Rijkswaterstaat (2020). Normaal Amsterdams Peil (NAP). Tillgänglig: https://www.

rijkswaterstaat.nl/zakelijk/open- data/normaal- amsterdams- peil/index.

aspx%20[2020-05-08].

SCB (2017). Filbeskrivning, Tätorter 2015. Tekn. rapport.

SCB (u.å.[a]). Digitala gränser - Koordinatfil LanSweref99TM. Tillgänglig: https://

www . scb . se / hitta statistik / regional statistik och kartor / regionala -indelningar/digitala-granser/%20[2020-05-04].

SCB (u.å.[b]). Öppna geodata för tätorter. Tillgänglig: https://www.scb.se/vara-tjanster/oppna-data/oppna-geodata/tatorter/%20[2020-05-04].

SGU (2014a). Produktbeskrivning, PRODUKT: JORDARTER 1:25 000-1:100 0000. Tekn.

rapport. Uppsala. Tillgänglig: https://resource.sgu.se/dokument/produkter/

jordarter-25-100000-beskrivning.pdf%20[2020-05-15].

SGU (2014b). SGUs Kartgenerator [Cartographic material]: Jordater 1:25 000-1:100 0000. Tillgänglig: http : / / apps . sgu . se / kartgenerator / maporder _ sv . html % 20[2020-05-15].

SGU (2016). Produktbeskrivning, PRODUKT: STRÄNDERS JORDART OCH ERO-DERBARHET. Tekn. rapport. Uppsala. Tillgänglig: http : / / resource . sgu . se / dokument / produkter / stranders - jordart - eroderbarhet - beskrivning . pdf % 20[2020-05-15].

SGU (2019). Grundvattennivåer, tidsserier. Tillgänglig: https://www.scb.se/vara-tjanster/oppna-data/oppna-geodata/tatorter/%20[2020-05-04].

SMHI (2017). Anlagda våtmarker. Tillgänglig: https://www.smhi.se/data/hydrologi/

vattenwebb/anlagda-vatmarker-1.116181%20[2020-05-07].

SMHI (2018). Länsvisa GIS-skikt med SMHIs vattenföringsstationer. Tillgänglig: https:

/ / www . smhi . se / data / hydrologi / vattenforing / lansvisa gis skikt med -vattenforingsstationer-1.102165%20[2020-05-06].

SMHI (2019). Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv. Tillgänglig: https://www.smhi.

se/data/hydrologi/sjoar- och- vattendrag/ladda- ner- data- fran- svenskt-vattenarkiv-1.20127%20[2020-05-04].

SMHI (2020a). Hydrologiska observationer - Vattenföring. Tillgänglig: https://www.

smhi.se/data/utforskaren-oppna-data/hydrologiska-observationer-vattenforing%

20[2020-05-19].

SMHI (2020b). VattenWeb-Hydrologiska observationer-grundnät vattenföring. Norrkö-ping. Tillgänglig: https://vattenwebb.smhi.se/station/#%20[2020-05-15].

Stensen, Katarina et al. (2019). Modellstudie för att undersöka åtgärder som påverkar lågflöden. Tekn. rapport. Tillgänglig: https : / / www . smhi . se / polopoly _ fs / 1 . 152551!/Hydrologi_121.pdf%20[2020-04-22].

Thorsbrink, Magdalena et al. (2019). “Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder – Sätt att stärka tillgången på grundvatten”. I: september. Tillgänglig: http://resource.

sgu.se/produkter/sgurapp/s1915-rapport.pdf%20[2020-05-07].

Wallentin, Jennie et al. (2016). Översvämning! Samhällets krisberedskap och förebyggande arbete när det gäller översvämningar som drabbar jordbrukssektorn. Tekn. rapport.

Rapport 2016:01. Tillgänglig: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:

1348614/FULLTEXT01.pdf%20[2020-04-23].

A Bilagor

A.1 Figur: Kartsektion för läge i avrinningsområdet

Figur 1 Kartsektion av Sverige där topografin syns enligt färgskalan mörkrött (högt) till turkos (lågt). Delavrinningsområdenas gränser är markerade med mörkgråa linjer, där de delavrinningsområden som innehåller en våtmark är ifyllda med ljusblå färg.

Våtmarkernas lokalisering ses som rosa punkter. Underlag kommer från Lantmäteriets Öppna geodata (Lantmäteriet 2020c), SMHI:s dataportal Svenskt Vattenarkiv (SMHI 2019) samt den egna våtmarkssammanställningen.