Det finns flertalet olika metoder för att samla in och bearbeta data för att i slutändan kunna besvara studiens frågeställningar (Patel & Davidson, 2011). Vid valet av metod bör fokus vara på att avgöra vilken typ av information och data som är relevant för studien, varpå det ska sökas upp, samlas in och analyseras (Björklund & Paulsson, 2012).
Nedan beskrivs några, av de i litteraturen nämnda, datainsamlingstekniker som är relevanta för denna studie.
5.2.1. Litteraturstudie
Med litteratur syftas det på all slags skrivet och mångfaldigt material, exempel på det är böcker, broschyrer och tidskrifter (Björklund & Paulsson, 2012). Att utföra en litteraturstudie har flera olika syften, bland annat ska det ge en översikt av den tidigare insamlade kunskapen, visa på betydelsen av problemet, vara stöd vid problemformulering och ge ett historiskt perspektiv (Backman, 2016). Patel & Davidson (2011) menar att dokument och litteratur kan användas för att besvara
frågeställningar. Det är då nödvändigt att de fakta som presenteras är sannolika vilket innebär att förhållningssättet till litteratur måste vara kritiskt. Det är nödvändigt att veta när, var och varför ett dokument uppstod samt vilket syfte upphovsmännen hade med litteraturen. Björklund & Paulsson (2012) påpekar att litteratur oftast har uppkommit i ett annat syfte jämfört med den aktuella studien, det är så kallad sekundärdata. Det är av den anledningen viktigt att granska litteraturen kritiskt då den kan vara vinklad eller att den inte är heltäckande.
5.2.2. Intervjuer
Intervjuer är en primärkälla för information som är av direkt relevans för studiens syfte. Eftersom följdfrågor, till skillnad från exempelvis enkätundersökningar, kan anpassas vartefter att intervjun fortlöper ger det också möjligheten till en djupare förståelse för det ämne som behandlas. (Björklund & Paulsson, 2012)
Olika typer av intervjuer
Det finns olika typer av struktureringsgrad för intervjuer och Alvesson (2011) menar på att det är syftet med studien som genomförs som avgör vilken struktureringsgrad som lämpligen bör användas. Struktureringsgraden anger detaljnivån på de frågor som ställs under intervjun. En intervju med väldefinierade och detaljerade frågor kallas en strukturerad intervju. Motsatsen till en strukturerad intervju är en så kallad ostrukturerad intervju där frågor uppkommer efter hand kring ett brett tema.
35
Intervjuer med en struktureringsgrad däremellan kallas enligt litteraturen för halv- eller
semistrukturerade intervjuer och är enligt Alvehus (2013) också de vanligast. Frågorna av mer öppen karaktär ställs då kring ett visst tema.
Val av intervjuperson
Det finns två huvudprinciper när det kommer till val av intervjuperson, representativitet och kvalitetsurval. Representativiteturvalet innebär att en heltäckande bild vill uppnås och att skeva vinklingar undviks genom att det finns en variation i valet av respondenter. Kvalitetsurvalet innebär tvärtemot att speciellt insatta personer med erfarenhet och inblick inom ett område väljs som respondenter. (Alvesson, 2011)
I studien har främst vad som benämns som ett kvalitetsurval används när respondenten har valts. Anledningen är att det ofta har varit en eller ett fåtal personer som anses ha kunskapen inom vissa väldigt specifika områden. Ett representativitetsurval har dock används vid intervjuer med
butikspersonal och vid intervjuer gällande vilka scenarion som är aktuella undersökas djupare. Det senare eftersom det funnits många aspekter att ta hänsyn till vid val av scenario där det krävts synpunkter från personer inom flera områden.
Fallgropar
En vanlig fråga är huruvida en intervju ska spelas in eller inte. Att spela in intervjun gör det möjligt att i efterhand lyssna på materialet igen vilket är en försäkring mot att inget som sägs under intervjun glöms bort eller förvrängs. Inspelningen kan däremot störa respondenten som känner sig begränsad i sin öppenhet. Å andra sidan kan det om endast anteckningar förs vara svårt att få med allt och risken finns att anteckningarna som förts inte är korrekt återberättade. (Alvehus, 2013).
För de intervjuer som har hållits har författarparet enbart fört anteckningar. Då båda i författarparet medverkat i samtliga intervjuer har risken för att svar inte återberättas korrekt minskats.
Björklund & Paulsson (2012) menar att det är viktigt att se upp med objektiviteten vid intervjuer. Den personen som håller i intervjun kan ha stor påverkan på de svar som ges, exempelvis om ledande frågor ställs. Författarparet har genomgående undvikit ledande frågor och påståenden som kan tänkas påverka respondentens svar.
5.2.3. Observationer
Patel & Davidson (2011) skriver att observationer är användbara framförallt när information ska samlas in om beteende och skeenden i naturliga situationer och vetenskapliga observationer är möjliga att göra på många olika sätt enligt Björklund & Paulsson (2012). Dels är det möjligt att utföra en så kallad deltagande observation, vilket innebär att observatören själv deltar i den aktivitet som undersöks, dels är det möjligt att iaktta händelsen utifrån. För den senare kan observationen utföras i smyg utan den observerades vetskap eller helt öppet (Björklund & Paulsson, 2012).
Det finns både för- och nackdelar med att utföra observationer. Den, enligt Björklund & Paulsson (2012), främsta nackdelen är att det är en tidskrävande metod för insamling av data. Vidare anser Patel & Davidson (2011) att det finns en problematik kring huruvida det som observeras är representativt eller om det är mer spontana beteenden som har observerats.
I studien har både deltagande observationer och iakttagande observationer använts som
insamlingsmetod för data. Observationer är, som Björklund & Paulsson (2012) påpekar, tidskrävande men har varit nödvändiga för genomförandet av studien.
36