Intresset för denna studie väcktes under en föreläsning vid Linköpings universitet kring individers motivation. För att undersöka relevansen i problemet med personalomsättning började vi studera dagspress och media. Vi kontaktade även företag för att se om intresse kring dessa frågor fanns. I nästa skede lästes litteratur kring exempelvis motivation, personalomsättning och arbetstillfredsställelse för att få vägledning och en referensram inför det fortsatta arbetet samt inför analys och slutsatser. Detta skapade förförståelsen för problemet som är utgångspunkten i den hermeneutiska spiralen59.
Undersökningen fortsatte genom att primärdata60 samlades in. De individer
vilka var intressanta för våra frågeställningar utgjordes av personer med gynnsam arbetsmarknad vilka vi avgränsat till individer med IT- kompetens, främst civilingenjörer och systemvetare. Då antalet företag i vår utvalda bransch, IT-branschen, är mycket stort gjordes ett urval. Vi skickade ut förfrågningar till ett antal företag vilka vi ansåg vara lämpliga
59
Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991
60
2. METOD
21
för vår undersökning med avseende på företagets bransch samt de anställdas utbildningsbakgrund, ett så kallat bedömningsurval61. Våra
preferenser vad gäller företag riktade sig mot IT-företag med en stor andel civilingenjörer eller systemvetare bland sina anställda. Då alla företag efter det första bedömningsurvalet framstod som lika intressanta för vår studie kom det slutliga urvalet att bestå i ett bekvämlighetsurval62 då de tre
företag, vilka först visade intresse för att medverka i vår studie, fick delta. Vid insamlandet av primärdata valde vi att använda oss av personliga intervjuer63. I enlighet med vår kvalitativa ansats ville vi ha möjligheten att
resonera kring frågeställningar, föra en dialog samt till viss del låta den svarande leda in intervjun på faktorer och aspekter denne anser viktiga inom det aktuella frågeområdet. Personliga intervjuer framstod därför som den bästa metoden framför exempelvis brevenkäter och telefonintervjuer där relativt korta svar erfordras. Som ett komplement till våra intervjuer använde vi oss också av ett svarsformulär och ett förmånsformulär. Dessa formulär, se bilaga 3 och 4, behandlade faktorer i arbetssituationen respektive förmåner. Syftet med formulären var inte statistiskt utan de användes för att få respondenterna att ta ställning till de olika faktorernas och förmånernas vikt i förhållande till varandra. Vi ansåg att det vara viktigt att respondenterna begränsade och rangordnade olika faktorer eftersom ett företag ofta inte har möjlighet att ta hänsyn till samtliga anställdas specifika önskemål.
Vid genomförandet av intervjuerna var ett urval bland de anställda på respektive företag nödvändigt. Vid en kvalitativ studie i form av personliga
61
Lekvall & Wahlbin, 1993
62
ibid
63
intervjuer är det svårt att på förhand avgöra hur många respondenter som krävs för att täcka de viktigaste aspekterna av samt få förståelse för det undersökta fenomenet64. Ytterligare intervjuer genomfördes tills dess att
ännu en intervju inte upplevdes tillföra mer än vad den kostade i form av tid och resurser. Vi ansåg att denna punkt var nådd vid 14 intervjuer eftersom samma svar som tidigare givits i stor utsträckning återkom. Urvalet bland de anställda gjordes av vår kontaktperson på varje företag. Vi gav önskemål om att få respondenter med IT-kompetens. Vi gav även önskemål om att få respondenter av båda könen och i olika åldersgrupper för att inte få en helt homogen svarsgrupp. Detta urvalsförfarande kan ses som ett bedömningsurval65.
Intervjuerna var av delvis strukturerad66 karaktär. Alla respondenter fick
svara på samma frågor då vi utgick från samma intervjufrågor (se bilaga 2). I vissa fall ställdes dock relevanta och utvecklande följdfrågor varför inte intervjusituationen var helt strukturerad. Intervjuerna var inte standardiserade67 i den betydelsen att inga fasta svarsalternativ fanns till
intervjufrågorna utan respondenterna var fria att utforma sina egna svar. De två formulären (se bilaga 3 och 4) utgjorde dock en standardiserad del av undersökningen då dessa hade fasta svarsalternativ och var lika för alla respondenter68. Intervjuerna dokumenterades genom bandupptagning. Detta tillvägagångssätt hade, jämfört med anteckningar, fördelarna att vi som intervjuare kunde vara mer uppmärksamma mot respondenten samt kunde dokumentera respondentens alla uttalanden. För att respondenterna skulle
64
Trost, 1997
65
Lekvall & Wahlbin, 1993
66 Trost, 1997 67 ibid 68 ibid
2. METOD
23
svara så öppet och ärligt som möjligt på alla frågor utlovades anonymitet i den bemärkelse att det inte framgår i uppsatsen vem som har sagt vad.
När de anställda kontaktades försökte vi att i så stor utsträckning som möjligt påpeka vår roll som neutrala och utomstående. Detta för att undvika att de svarande kände sig osäkra över vad de vill berätta, att de skulle kunna ta upp brister utan att känna att det kan komma att ge negativa konsekvenser samt att de skall se undersökningen som en hjälp och möjlighet och inte som ett hot. För att undvika fel återgivning av empirin skickade vi dessutom efter intervjuerna ut en sammanställning av de delar av bandupptagningen vi tänkt använda oss av i uppsatsen för respondentens godkännande. Det bör också nämnas att en av respondenterna inte gav sitt tillstånd till bandupptagning varför intervjun endast dokumenterades med hjälp av anteckningar.