Datainsamlingsmetod

Denna studie har använt en kvalitativ metod och datainsamlingsmetoden var intervjuer som var semistrukturerade. Alvehus (2013) betonar att intervjuer är en oundgänglig metod när det gäller att undersöka hur människan känner, handlar och tänker i olika situationer (Alvehus, 2013). Hur revisorer uppfattar hot mot oberoendet kan ses som ett känsligt ämne då det finns lagar i Revisorslagen som säger att revisorn ska vara oberoende och att det finns konsekvenser för om en revisor som har en beroende ställning till klienten (Moberg, Valentin, & Åkersten, 2014). Revisorns oberoende är ett ämne som är väldigt känsligt och när ett ämne är eller kan upplevas som känsligt är det bättre att utföra intervjuer då chansen är större att respondenten öppnar upp sig och svarar på frågorna ärligt jämfört om de ställts i ett frågeformulär (Denscombe, 2016).

Som tidigare anförts med hänsyn till uppsatsens syfte har semistrukturerade intervjuer bedömts vara mest lämpliga. När en semistrukturerad intervju används följer forskaren en intervjuguide med ett antal öppna frågor och därefter har forskaren möjlighet till att ställa följdfrågor om hen inte tycker att respondenten har utvecklat sitt svar tillräckligt eller om hen vill att respondenten ska fördjupa sig mer i frågan (Denscombe, 2016). Intervjufrågorna har skapats genom att börja med en inledning där informanten får berätta kort om sin bakgrund därefter skapades frågor utifrån modell 3:1, 3:2 och 3:3 då frågorna representerar de hoten som finns i dessa modeller (Bilaga 1). Fördelen med semistrukturerad intervju är att personen som blir intervjuad känner mer frihet samt möjlighet till att svara på frågan genom att använda sina egna ord och tankar. En annan fördel är att det är bättre med att använda sig av en intervjuguide som innehåller specifika teman men som inte kräver en ordning när frågorna ska ställas. Det är även svårt att begränsa oss till ett frågeschema där frågorna ställs i samma ordning för varje respondent vilket hade krävts om en strukturerade intervju hade använts. Respondenten kan exempelvis vara inne på en fråga som uppkommer senare i intervjuguiden och då är det bra om man direkt ställer den frågan i stället för att avbryta respondenten och fråga samma fråga senare igen. Nackdelen med semistrukturerad intervju är att det ger intervjupersonen ett stort utrymme och det finns även risk att personen pratar utanför ämnet vilket kan tappa den röda tråden.

4.2.1 Intervjuguide

Intervjuguiden består av en inledande och avslutande fråga samt sex öppna frågor. Efter varje fråga ställs ett antal följdfrågor under intervjun för att få ett utvecklat och fördjupat svar ifrån respondenterna.

1. Berätta kort om dig själv.

Intervjuguiden inleds med att personen får kort berätta om sig själv, sin bakgrund, karriär samt utbildning. Syftet med den inledande frågan är att påbörja intervjun på ett milt sätt där intervjupersonen får presentera sig själv. Att personen berättar om sig själv kan även vara användbart i analysarbetet när man reflekterar över skillnaderna mellan olika respondenters svar. 2. Vad innebär oberoendet för dig som revisor?

Den andra frågan handlar om vad oberoendet betyder för revisorn och syftet med denna fråga är att börja styra intervjun till studiens ämne som då handlar om hot mot revisorns oberoende. Det är bra att få en bild över hur revisorerna övergripande tolkar oberoendet då Svanström (2008) har nämnt att varje individ tolkar oberoendet på olika sätt. Som en följdfråga frågades om revisorn har varit i en situation där hans/hennes oberoende har blivit diskuterat eller ifrågasatt.

3. Hur gör ni för att fastställa oberoendet?

Tredje frågan i intervjuguiden går in på analysmodellen vilket är en viktig del i studiens modeller 1-2. Avsikten med frågan är att få veta hur revisorerna på byrån fastställer oberoendet och om de använder sig av analysmodellen som ett verktyg. En följdfråga var om det finns för- och nackdelar med analysmodellen men även om det finns något hot i analysmodellen som är mer förekommande än andra hot. Det är intressant för studien att få en förståelse för vilka hot som är vanligt förekommande i de olika byråerna av olika storlek och om vi kan se skillnader mellan små, medelstora och stora revisionsbyråer i detta avseende.

4. Hur länge kan en revisor ha ett uppdrag i ett företag utan att skapa ett vänskapsförhållande med klienten?

Den fjärde frågan går in på relationer och vänskap vilket även är en del av modell 1-2 då nära och personliga relationer kan leda till ett vänskapshot. Avsikten med frågan är att få en förståelse för hur revisorer resonerar kring relationer och vänskaper med klienter samt om uppdragstiden spelar en roll i hur nära revisorn blir med klienten. En följd fråga som ställdes till fråga fyra är om det finns ett sätt revisorerna på byrån arbetar på för att förebygga vänskapshot.

5. Är det svårt att uppnå oberoende samtidigt som du ska inge förtroende till klienten?

Den femte fråga går in på förtroendehot och handlar om det är svårt för revisorn att inge förtroende till klienten samtidigt som revisorn ska vara oberoende. I tidigare vetenskapliga artiklar har forskare skrivit om att ett ökat förtroende mellan revisorn och kunden kan leda till ett hot mot revisorns oberoende, detta på grund av att ett ökat förtroende kan leda till att revisorn och kunden kommer närmare varandra och utvecklar ett vänskapsförhållande vilket kan leda till vänskapshot

revisorn och klienten uppstå och därför är det viktigt för revisorn att inge förtroende till klienten för att klienten ska kunna lita på henne/honom. Denna fråga kan även kopplas till legitimitetsteorin då ett ökat förtroende gör revisorn mer trovärdig samt legitim framför sin klient (Carrington, 2014). Avsikten med denna fråga är att även få kännedom om revisorn upplever att det är svårt att balansera mellan oberoende och förtroende.

6. Anser du att rådgivningstjänsterna påverkar oberoendet?

Sjätte frågan går in på rådgivningstjänster som då är fristående rådgivning samt revisionsnära rådgivning. Syftet med frågan är att få en förståelse för om revisorer på de små, medelstora och stora revisionsbyråer upplever att rådgivningstjänster kan leda till ett självgranskningshot eller ett egenintressehot. Fristående rådgivning är i dagsläget ett mycket omdiskuterat ämne då den anses hota revisorns oberoende genom att revisorn granskar sin egen rådgivning (Carrington, 2014). Som en följdfråga frågades revisorerna om det är svårt att definiera gränsen mellan revisionsnära tjänster och fristående rådgivning då det enligt Svanström (2008) kan vara svårt att förstå skillnaden mellan vad som är revisionsnära tjänster och vad som anses vara fristående rådgivning. Tanken med följdfrågan är att respondenterna ska ge sitt perspektiv om tjänsterna samt förklara vad de anser vara revisionsnära tjänster och vad de anser vara fristående rådgivning.

7. Hur gör ni för att hantera eventuella hot mot oberoende?

Fråga sju kopplas till avsnitt 3.4 Motåtgärder och syftet med denna frågan är att få en inblick på hur revisorer i de olika byråerna hanterar eventuella hot mot oberoendet och om det finns specifika motåtgärder som varje byrå använder när det finns risk att ett hot mot oberoendet uppkommer. Tanken är att intervjupersonen ska berätta om processen om hur de hanterar situationen när ett hot mot ett oberoende uppkommer.

8. Har du något du vill tillägga inom området?

Sista frågan i intervjuguiden är fråga åtta och detta är en avslutnings fråga där intervjupersonen har möjlighet till att tillägga något inom området som intervjun har behandlat.