3 Utvärderingsstrategi, metodologiska utgångspunkter
3.5 Datainsamlingsmetoder – kvalitativa data
Undersökningens kvalitativa data består av två intervjuomgångar riktade mot de skolor som ingår i undersökningen samt intervjuer med programföreträdare för vart och ett av de åtta undersökta programmen. Följande tabell visar de olika inslagen i ett tidsperspektiv.
Tabell 3.5 Kvalitativa data Intervjuomgång 1
juni 2008 – januari 2009 Intervjuomgång 2
augusti – december 2009 Intervjuer
programföreträdare gruppintervjuer på 39 skolor.
Antal intervjuade – 574 Skolledare, lärare, elever, per-sonal med speciellt ansvar för skolans antimobbningsarbete.
gruppintervjuer på 13 skolor.
Antal intervjuade – 261 Skolledare, lärare, elever, per-sonal med speciellt ansvar för skolans antimobbningsarbete,
”övrig personal”, föräldrar.
Individuella intervjuer programföreträdare för samtliga åtta program
6 intervjuare 5 intervjuare 2 intervjuare
Sammanlagt intervjuades 835 personer på de trettionio skolorna samt åtta pro
gramföreträdare.
Undersökningen har haft en explorativ karaktär. De planer som fanns vid studiens inledning har fått revideras under arbetets gång då empiriska resultat har gjort det nödvändigt att söka nya angreppssätt för att söka svar på undersök
ningens syfte och frågeställningar. Processen kan beskrivas som abduktiv (Alves
son & Sköldberg, 2008) då förståelsen successivt växt fram genom en rörelse mellan teorier om arbetet mot mobbning och kränkning och resultatet av de empiriska undersökningarna. Beskrivningen av de steg som har tagits i plane
ringen och genomförandet av var och en av de två intervjuomgångarna sker i tidsföljd. I beskrivningen redovisas de teoretiska och empiriska övervägandena
som gjorts under arbetets gång. Som avslutning ges också en beskrivning av in
tervjuerna med programföreträdarna.
3.5.1 Intervjuomgång 1
Våren och hösten 2008 genomfördes intervjuer med skolledare, skolpersonal och elever vid samtliga skolor som ingår i undersökningen. Syftet med intervjuerna var att få en bild av de trettionio skolornas arbete mot mobbning och kränkning.
Samtidigt var avsikten att med hjälp av intervjuerna och skolbesöken skapa en generell bild av var och en av skolorna med syfte att får en fördjupad förståelse för de förutsättningar som fanns för mobbnings och kränkningsarbetet.
På samtliga skolor fanns en kontaktperson som hjälpte till att organisera skolbesöken. Vid vissa skolor tog skolledaren på sig uppgiften som kontaktper
son, på andra skolor låg uppgiften på någon i elevhälsoteamet eller i antimobb
ningsteamet.10 Inför första intervjuomgången fick kontaktpersonen i uppgift att organisera fyra intervjugrupper – en grupp med skolledare, en grupp med per
soner med speciellt ansvar för skolans antimobbningsarbete, en lärargrupp och en elevgrupp. Önskemålet var att lärargruppen skulle bestå av lärare från olika arbetslag och med inriktning mot olika ämnen och åldersgrupper. En förhopp
ning var också att de satte ihop en elevgrupp utifrån samma princip om olik
het och att de utvalda eleverna skulle ha någon uppgift i skolans elevråd eller i något annat organ där han/hon kunde förväntas ha en något större kunskap om skolan och dess arbete mot mobbning och kränkning än en elev utan ett sådant uppdrag. En intervjugrupp skulle inte överstiga sex personer.
Vid första intervjuomgången intervjuades totalt 71 skolledare. På de flesta skolor intervjuades både rektor och biträdande rektor/er. I gruppen med personer med speciellt ansvar för skolans antimobbningsarbete deltog sam
manlagt 139 personer Till denna intervjugrupp kom hela eller delar av skolans antimobbningsgrupp, trygghetsgrupp, likabehandlingsgrupp, kamratteam, elevhälsoteam eller liknande. Sammanlagt intervjuades 171 lärare. På de allra flesta skolor hade kontaktpersonen lyckats skapa en grupp med lärare från olika årskurser, med olika ämnesinriktning och olika arbetslag. På några skolor var det svårt att lösgöra lärare från undervisningen. Det resulterade i att olikheterna inom gruppen inte alltid blev så stora. På några skolor ledde detta också till att antalet intervjuade varierade under intervjuns gång då några lärare endast kunde delta i intervjun under sin schemafria tid. Nästan alla elever som av sko
lans kontaktperson blivit tillfrågade om att delta i intervjun var också villiga att delta. Sammanlagt intervjuades 193 elever. De flesta hade uppdrag inom elevrå
det. Några hade också uppdrag som mer direkt relaterade till skolans antimobb
ningsarbete som någon form av kamratstödjare.11 3.5.1.1 Gruppintervjuer
Valet av gruppintervjuer har både sina för och nackdelar. Fördelarna är av både praktisk och vetenskaplig karaktär (se t.ex. Cohen, Manion, & Morrison,
10 Namnet på dessa grupperingar varierar liksom deras sammansättning. Vi använder ”elevhälsoteam” som beteckning på den grupp som på en skola har extra stort ansvar för det elevvårdande arbetet. Dessa grup
per består vanligtvis av skolledare, specialpedagog, skolsköterska och/eller kurator. ”Antimobbningsteam”
används som beteckning på en grupp med speciellt ansvar för skolans antimobbningsarbete. Dessa grup
per består vanligtvis av någon ur elevhälsoteamet, lärare och/eller elevassistent.
11 För information om etiska överväganden se bilaga 1 ”Ytterligare information Datainsamlingsmetod – kvalitativa data”
2007). Genom att genomföra intervjuer i grupp hade vi möjlighet att få ta del av ett större antal erfarenheter och kunskaper än om vi genomfört individuella intervjuer. Vi kunde också dra nytta av att det under en gruppintervju sker en interaktion som kan ge insikter både i hur individer på en skola interagerar och hur de tillsammans skapar en bild av skolans antimobbningsarbete som innehål
ler både likheter och olikheter.
Den interaktion som skapas i en gruppintervju kan också skapa nackdelar.
Det är till exempel svårt att leda en gruppintervju så att alla får möjlighet att komma till tals. En annan svårighet är att deltagarna lätt samlas runt en åsikt och att motstridiga uppfattningar inte kommer fram. En person med en upp
fattning som skiljer sig från den som upplevs vara den förhärskande kanske inte vågar framhålla en avvikande åsikt. Det kan finnas andra som kan känna att det inte är mödan värt att protestera eller tar sig inte tid att själv tänka efter. I våra elevintervjuer var dessa svårigheter tydligast då grupperna innehöll elever i olika åldrar och där äldre elever i kraft av sin ålder många gånger tog sig eller gavs företräde. Vårt intervjuteam bestod till övervägande del av intervjuare med lång erfarenhet av att genomföra gruppintervjuer vilket gör att de haft möjlighet att utveckla en känslighet inför det som händer i en intervjugrupp och kunskaper om en rad metoder för att få samtliga intervjuade att komma till tals. Detta kan ha minskat svårigheterna med gruppintervjuer även om det aldrig helt kan un
danröja dem.
3.5.1.2 Intervjuguider
För varje intervjugrupp utformades en speciell intervjuguide. Dessutom ut
formades intervjuguiden för skolledare och lärare i tre olika varianter efter om skolan arbetat kort eller lång tid med det program vars etikett de tilldelades vid undersökningens inledning eller om de arbetade vid en av våra så kallade ”jäm
förelseskolor”. Vid första intervjutillfället innehöll samtliga guider tre teman:12
• de intervjuades bild av sin egen skola – dess grupperings, besluts, norms
och kvalitetssäkringssystem
• de intervjuades syn på begreppen mobbning och kränkning samt dess omfattning och orsaker på skolan
• skolans arbete mot mobbning och kränkning.
Nedan följer en kort beskrivning av motiven bakom intervjuguidens tre teman.
Bilden av den egna skolan
Att införa ett program kan ses som en skolas försök att förbättra sitt arbete på detta område. I forskning om skolutveckling och skolförbättring har kunskaper utvecklats om hur en lokal skola utvecklar arbetskulturer som formar umgänges
och arbetsmönster och hur dessa mönster i sin tur skapar förutsättningar för arbetet med att förbättra verksamheten.13
Förbättringar innebär förändringar och förändringar har olika möjligheter att få genomslag i en skola bland annat beroende på skolans inre struktur, skolans infrastruktur.14 En skolas regler och rutiner i arbetet, vilka gör olika handlingar mer eller mindre accepterade och därmed mer eller mindre möjliga, utgör sko
12 Se intervjuguiden för omgång 1, bilaga 2.
13 Se t.ex. Blossing, 2000, 2004; U. Blossing, A. Hagen, A. Nyen, & Å. Söderström, 2010; Ekholm, Fransson, & Lander, 1987; Fullan, 2001; M.B. Miles & Seashore Lois, 1990.
14 U. Blossing, A. Hagen, T. Nyen, & Å. Söderström, 2010; M. Ekholm, 1989; M. B. Miles, 1965.
lans infrastruktur. Den uttrycks i en skolas grupperingssystem, makt och an
svarssystem, beslutssystem, utvärderingssystem och normsystem. Skolor med en flexibilitet i grupperingen av elever och lärare, en tydlig makt och ansvarfördel
ning byggd på inflytande för personal och elever, där beslut grundas i uppfölj
ningar och utvärderingar och där det finns en enighet vad gäller grundläggande värden och normer har gynnsamma förutsättningar att kunna införa nya inslag i sitt arbete.
För att få en bild av skolorna i undersökningen och en förståelse för i vilket sammanhang programmen mot mobbning och kränkning har införts valde vi att vid den inledande intervjuomgången kartlägga några aspekter av skolans infrastruktur. Vi ställde frågor om skolans sätt att organisera sin verksamhet, fördelningen av makt och ansvar och de intervjuades uppfattning om skolans normsystem. Denna kartläggning ger sig inte ut för att vara en heltäckande beskrivning av förbättringskapaciteten på de trettionio skolorna utan hade som syfte att får en fördjupad förståelse för de förutsättningar som fanns för sko
lornas arbete med att utveckla mobbnings och kränkningsarbetet genom in
förande av program.
Mobbning och kränkning, dess omfattning och orsaker
Ett väl underbyggt arbete mot mobbning och kränkning fordrar en uppfatt
ning av de två fenomenen och hur de skiljer sig från varandra. Det behövs också kunskaper om mobbnings och kränkningssituationen på den egna skolan och att dessa kunskaper har sin grund i någon form av systematisk kartläggning.
Geno m att be de intervjuade definiera mobbning och kränkning samt ge sin bild av dess orsaker skapades en förståelse för de antaganden som låg till grund för skolornas utformning av sitt antimobbningsarbete. Genom att be de inter
vjuade att uppskatta förekomsten av mobbning på skolan erhölls en bild av de intervjuades kunskaper om förekomsten av mobbning på den egna skolan samt på vilka grunder de byggde dessa kunskaper.
Skolans arbete mot mobbning och kränkning
Huvudfokus i intervjuerna var skolornas arbete mot mobbning och kränkning.
För de 31 ”programskolorna” var utgångspunkten arbetet med det program som respektive skola angivit sig arbeta med vid inledningen av undersökningen. I intervjuerna ställdes frågor om vilka som initierat införandet av programmet, hur det hade implementerats och vilken betydelse de intervjuade ansåg att pro
grammet hade i skolans arbete mot mobbning och kränkning. Frågorna syftade till att öka förståelsen för under vilka förutsättningar programmen införts på skolorna och vilken förankring de hade inom respektive skola. De intervjuade fick beskriva arbetet med programmet samt dess styrkor och svagheter. De fick också beskriva andra inslag i arbetet mot mobbning och kränkning som de an
såg betydelsefulla.
För att kartlägga arbetet på de s.k. jämförelseskolorna ombads de intervjuade att beskriva vilka inslag i skolans arbete som de ansåg viktiga för att motverka mobbning och kränkning.
I elevintervjuerna var fokus elevernas erfarenheter och upplevelser av skolans antimobbningsarbete och den roll de ansåg sig ha i detta arbete.15
15 För närmare beskrivning av intervjuernas genomförande se bilaga 1 ”Ytterligare information Datainsamlingsmetod – Kvalitativa data”.
3.5.1.3 Intervjuernas genomförande
En och en halv timme avsattes per intervju. De flesta intervjuer med skolledare, lärare och personal med speciellt ansvar för skolans antimobbningsarbete tog denna tid i anspråk. Elevintervjuerna genomfördes ibland på något kortare tid.
På de flesta skolor var besöket väl förberett med ett intervjuschema, en inter
vjulokal och deltagare som var förberedda på när och var intervjuerna skulle ske. På några skolor var besöken mindre väl förberedda genom att informa
tionen om tid och rum för intervjuerna inte hade nått alla deltagare. På några skolor fick återbesök göras då alla intervjuer inte kunde genomföras på grund av bristande förberedelser eller på grund av oförutsedda händelser under vårt besök.
Samtliga intervjuer bandades. Transkriberingarna gjordes av en person utan
för forskargruppen. Den gjordes ordagrant och med en strävan att vara så noga som möjligt också i de delar av en intervju där deltagarna talade i munnen på varandra. Varje intervjuutskrift omfattade mellan tio och trettio sidor.
3.5.1.4 Bearbetning och analys av intervjumaterialet
En första bearbetning och analys av intervjuerna resulterade i en ”fallbeskriv
ning” för var och en av de undersökta skolorna. Dessa fallbeskrivningar omfat
tar mellan 20 och 30 sidor och innehåller en bakgrundsbeskrivning med bas
fakta om kommunen och skolan samt en beskrivning av innehållet i den infor
mation om skolans arbete mot mobbning och kränkning som kan fås på skolans hemsida (t.ex. kvalitetsredovisning, utbildningsinspektion, plan mot kränkning och diskriminering). Huvuddelen av fallbeskrivningarna är en sammanställning av de intervjuer som gjorts på skolan utifrån två huvudrubriker:
• Skolans infrastruktur – grupperingssystem, beslutssystem, normsystem, kvalitetssäkringssystem och undervisningsformer.
• Arbetet mot mobbning och kränkning – orsaker, omfattning, Xprogrammet, andra insatser och modeller, framtidsplaner.
Fallbeskrivningarna utgjorde därefter underlag för att belysa erfarenheter av pro
gramarbete samt för att försöka förklara vilka insatser som har betydelse för ett lyckat antimobbningsarbete.
3.5.2 Från program till komponenter
Efter bearbetningen av den första intervjuomgången konstaterade att det över
vägande antalet skolor arbetade med en rad olika program och andra insatser med syfte att skapa en positiv arbetsmiljö samt att motverka mobbning, kränk
ning och diskriminering. Ingen av de trettionio skolorna kunde betraktas som
”ren” i betydelsen en skola som i sitt arbete mot mobbning och kränkning en
dast arbetar med insatser som kan härledas till endast ett program. Några skolor sade sig vid den inledande intervjuomgången endast arbeta med ett program men också på dessa skolor beskrev de intervjuade hur en rad andra insatser också hade betydelse för antimobbningsarbetet. I arbetet med program anpassa
des dessa till de förutsättningar och behov som ansågs råda på en skola eller efter enskilda lärares kunskaper, föreställningar och förmågor. För att skapa en förstå
else för de 39 skolornas arbete mot mobbning och kränkning var vi tvungna att sluta betrakta dem som programskolor.
Genom tidigare forskning drogs slutsatsen att olika inslag (komponenter) i program hade mer eller mindre effekt på skolors antimobbningsarbete. Med
hjälp av redan identifierade komponenter samt några inslag i arbetet mot mobb
ning och kränkning som återkom i intervjuerna vid första intervjuomgången skapades en lista på komponenter (inslag) som antogs vara viktiga för att skapa ett effektivt förebyggande, upptäckande och åtgärdande antimobbningsarbete.16 För att närmare kunna beskriva skolornas arbete i relation till komponenterna gavs dessa några skilda innebörder.17 Ett exempel: Komponenten ”särskilda lek
tioner” – En skola har inga sådana lektioner (0). Särskilda lektioner finns som punktinsatser t.ex. vid terminsstart (1). Särskilda lektioner införs vid behov, t.ex.
till följd av incidenter. Särskilda lektioner finns schemalagda och genomförs för vissa klasser (3). Särskilda lektioner finns och genomförs för alla klasser (4). Syf
tet med att ge en komponent skilda innebörder är inte att beskriva en kvalitativ skillnad, att något är bättre eller sämre.
Komponentlistan innehöll till en början 23 komponenter. I forskargrup
pen gjordes en komponentbedömning av var och en av de 39 skolorna. Denna utgick från de fallbeskrivningar som var resultatet av den första intervjuom
gången. En svårighet med denna komponentbedömning var att dessa intervjuer genomförts innan vi lämnade tanken på att utvärdera programmens effekter.
Resultatet av våra intervjuer var i själva verket den viktigaste orsaken till att vi tvingades söka andra vägar för att förstå skillnaden i elevernas mobbnings och kränkningserfarenheter på de undersökta skolorna. Då intervjuerna gjorts med syfte att inte endast kartlägga arbetet med det program skolan anmält sig arbeta med utan att de också syftade till att ge en mer heltäckande bild av skolorna och den variation av insatser som ansågs viktiga i deras antimobbningsarbete gav intervjuresultaten oss möjlighet att trots detta genomföra en komponentbedöm
ning.18 Efter dessa revideringar i den ursprungliga komponentlistan återstod en förteckning på 18 komponenter.19
3.5.3 Intervjuomgång 2
Efter att den andra enkäten till eleverna bearbetats konstaterades också att för
ändringen i elevernas upplevelse av att vara utsatt för mobbning och/eller kränk
ning varierade mellan skolorna. Med utgångspunkt i resultaten av den första intervjuomgången beslutades att göra en andra intervjuomgång. Syftet var att försöka förstå de förändringar och ickeförändringar i mobbnings och kränk
ningsfrekvens som skett mellan första och andra enkättillfället. Syftet var också att få en djupare förståelse för skolors arbete mot mobbning och kränkning med fokus på de komponenter som tagits fram.
Då det inte fanns resurser att göra återbesök på samtliga trettionio skolor gjordes ett urval vilket resulterade i att det gjordes återbesök på tretton skolor.
Grunden för urvalet var att söka skolor med olika utveckling. Bland de tretton skolorna fanns
• skolor som hade en låg mobbnings/kränkningsfrekvens både vid första och andra mättillfället
16 Se vidare avsnitt 2.6.2 ovan
17 Se bilaga 4 ”Riktlinjer för bestämningar av skolors komponentvärden”.
18 För att säkra komponentbedömningen gjordes ett interreliabilitetstest. Tio skolor plockades slumpmässigt ut från de ursprungliga trettionio. På dessa gjordes en ny komponentbedömning av en medlem i forskargrup
pen som var väl förtrogen med det kvalitativa materialet men som inte varit med och tagit fram mallen för komponentbedömningen. De två skilda bedömningarna på de tio skolorna överrenstämde till 79 procent.
19 Se bilaga 4 och bilaga 5.
• skolor som hade en hög mobbnings/kränkningsfrekvens vid båda mättillfällena
• skolor som uppvisade en minskning i mobbnings/kränkningsfrekvens mellan första och andra mättillfället
• skolor som uppvisade en ökning i mobbnings/kränkningsfrekvens mellan de båda mättillfällena.
Återbesöken på de tretton skolorna genomfördes hösten 2009. Då intervjuades representanter för de grupper som ingick i första intervjuomgången samt en grupp representanter för ”övrig personal” och en grupp föräldrar. Syftet med att också intervjua ”övrig personal” och föräldrar var att få ytterligare perspektiv på skolornas arbete mot mobbning och kränkning.
Även i intervjuomgång 2 hjälpte skolornas kontaktpersoner till att organi
sera intervjuerna. De organiserade gruppen med skolledare, lärare och personal med särskilt ansvar för skolans antimobbningsarbete på samma sätt som vid intervjuomgång ett. Önskemålet var vid detta tillfälle att eleverna skulle tillhöra olika åldersgrupper och olika arbetslag och att det denna gång inte skulle vara elever med uppdrag inom elevrådet eller skolans antimobbningsarbete då syftet var att se om det urval som gjordes vid första omgången gav en bild av skolans antimobbningsarbete som skilde sig från elever utan något förtroendeuppdrag.
Önskemålet var att det i gruppen ”övrig personal” skulle finnas representanter för måltidspersonal, vaktmästeri, städpersonal, kanslipersonal och/eller personer med uppgift utanför lektionstid. När det gällde föräldragruppen fanns önskemål om att få en spridning vad gäller barnens ålder. Det poängterades också att det var möjligt att lägga intervjun med föräldrarna på sen eftermiddagstid.
Sammanlagt intervjuades 22 skolledare, 37 personer med extra ansvar för skolans antimobbningsarbete, 50 lärare och 79 elever. I gruppen ”övrig perso
nal” intervjuades sammanlagt 45 personer. De utgjorde tillsammans en bred variation av skolors icke pedagogiska personal. Den intervjugrupp som våra kontaktpersoner hade svårast att formera var föräldragruppen. Totalt intervjua
des 28 föräldrar. På två av skolorna lyckades man inte få tag i någon förälder som kunde eller ville delta. På två skolor representerades skolans föräldrar av endast en förälder. Det är svårt att uttala sig om orsaken till det låga föräldra
deltagandet. På några skolor fanns det indikationer på att det inte funnits tid att samla en grupp föräldrar. På andra skolor hade vår kontaktperson fått nej av en rad föräldrar och på många skolor beskrev man att det generellt var svårt att engagera föräldrar i föräldraträffar och föräldraråd.
3.5.3.1 Intervjuernas innehåll
Samtliga guider var uppbyggda kring tre teman som hade olika tyngd och olika
Samtliga guider var uppbyggda kring tre teman som hade olika tyngd och olika