Datainsamlingstekniker/Mätinstrument och frågekonstruktion

För att svara på studiens syfte kommer en surveyundersökning att göras.

Surveyundersökningar kännetecknar, enligt Lekvall & Wahlbin (1993), bl.a. intresset att uttala sig, inte bara om de undersökta respondenterna utan även om en bakomliggande population som respondenterna antas representera. Surveyundersökningar är typiska för undersökningar där syftet är deskriptivt. Utmärkande för surveyundersökningar är, enligt de föregående att forskaren vill kunna dra slutsatser om en population, men av olika skäl inte kan eller vill undersöka samtliga enheter.

Frågekonstruktionen i en enkät kan skapas antingen med öppna frågor eller med givna svarsalternativ. I surveyundersökningar är det vanligt att frågorna har givna svar och att de vid behov kompletteras med öppna frågor. Ett skäl till detta är hanteringen. Både kodning och bearbetning av materialet underlättas, vilket vid öppna frågor kan vara mycket tid- och därmed kostnadskrävande (Lekvall & Wahlbin, 1993).

Enkäten har till största delen fasta svarsalternativ. Motivet till fasta svarsalternativ är att vi har ett antal faktorer som vi genom förstudierna har fått kunskap om är bland de vanligaste påverkansfaktorerna när det gäller beslut att flytta eller pendla. En annan anledning är att för att lättare kunna hantera och analysera svaren eftersom antalet svar begränsas. Metoden gör att vi kan utnyttja bearbetningsmetoder som ADB och statistiska metoder för att analysera materialet. Genom de begränsade svar en enkätundersökning ger kan vi lättare dra generella slutsatser om den population studien bygger på. I de fall där det är svårt att täcka in alla tänkbara svarsalternativ finns ett

”annat”-alternativ där respondenten kan ange om och i så fall vad denne saknar för svarsalternativ. I slutet av enkäten ställs en öppen fråga där respondenten kan ange fria kommentarer.

5.1.5.1 Mätskalor

Kinnear & Taylor (1996) redovisar fyra skalor vilka används vid mätning av olika marknadsfenomen. Dessa mätskalor är: nominal, ordinal, intervall och kvotskalor.

Nominalskalor används för den enklaste formen av mätning, nämligen klassifikation och identifikation, t.ex. bostadskommun och kön. I ordinalskalor är avstånden mellan de olika svarsalternativen okända och det är endast möjligt att rangordna alternativen, t.ex. dålig, varken bra eller dåligt, bra. Det går alltså att säga vilket värde som är högst eller lägst, men inte hur mycket högre eller lägre. Mätvärdena i en intervallskala kan rangordnas. Avstånden mellan alla mätvärden är detsamma och därmed kan skillnader mellan de olika mätvärdena mätas. Intervallvariabler har ingen absolut nollpunkt, t.ex.

Celsiusskalan. Mätvärdena i en kvotskala kan även de rangordnas. Även här är avstånden mellan alla mätvärden detsamma och skillnaderna kan mätas. Skillnaden från en intervallskala är att en kvotskala har en absolut nollpunkt vilket gör att förhållandet

mellan de olika mätvärdena kan jämföras, exempelvis inkomst (Kinnear & Taylor, 1996).

I enkätformuläret används nominal och ordinalskala. Nominalskalan används för att klassificera respondenterna i olika kategorier som t.ex. män och kvinnor, civilstånd och bostadskommun. Ordinalskalan används för att mäta de faktorer som spelar in för val av bostadsort samt val av färdmedel till arbetsplatsen. Motivet till detta val av skala är att kunna urskilja och rangordna de viktigaste faktorerna vid val av bostadsort och val av färdmedel. Den ordinalskala som används för svarsalternativen i studien bygger på olika nivåer. De olika svarsalternativ vi använder i enkätformuläret vid frågorna om i vilken grad olika faktorer påverkar valet att inte bosätta sig i Trollhättan är: stor betydelse, ganska stor betydelse, ganska liten betydelse, liten betydelse, ingen betydelse samt vet ej/har ingen uppfattning.

5.1.5.2 Enkätformulärets utformning

Det kan vid kvantitativa undersökningar finnas en risk att informationen som samlats in inte överensstämmer med vad forskaren med hjälp av enkätformuläret avsett att samla in och därmed inte svarar på den frågeställning som finns uppställd. Upptäcks detta t.ex.

först under insamlingen av enkäterna så är det för sent att göra något åt. Vår enkät utformades i samråd med Göran Carlsson, planeringssekreterare på Stadsbyggnadskontoret i Trollhättans kommun. Eftersom vi inte kan sluta oss till att våra respondenter lägger samma innebörd i begrepp som vi gör är det viktigt att definiera begreppen och testa enkäten innan de skickas ut. Ett antal testrespondenter fick fylla i enkäten för att sedan lämna sina synpunkter (se vidare under avsnitt 5.1.7.2).

Den slutgiltiga enkäten bestod av 30 frågor (se bilaga 3) och var indelad i sex block.

Första blocket bestod av personuppgifter för kategorisering av kön, ålder civilstånd, barn och utbildning. Andra och tredje blocket innehöll frågor om bostadsförhållande respektive arbetsförhållande. Syftet med dessa bakgrundsfrågor var att kategorisera inpendlarna samt få möjlighet att studera om några skillnader förekom gällande flyttningsbenägenhet beroende på individegenskaper. Fjärde blockets frågor avsåg respondenternas uppfattning om Trollhättan som bostadsort och är den del som framförallt motsvarar första delsyftets frågeställningar. Femte blocket motsvarade

frågeställningarna i andra delsyftet och innehöll frågor om hur respondenterna färdades till sitt arbete. I sjätte och sista blocket av enkäten fick respondenterna svara på vad de ansåg om att fylla i enkäten och de kunde även skriva ner andra synpunkter.

Enkäten bestod vilket tidigare nämnts, främst av fasta svarsalternativ men med möjlighet för kompletteringar till en del av frågorna. Vi var väl medvetna om att negationer i frågor bör undvikas men såg inte några bättre alternativ i detta fall, då studien handlar om att ta reda på varför respondenterna faktiskt valt att inte flytta till sin arbetsplatskommun Trollhättan.