Alla fem skolkuratorer tolkar de olika delarna i det övergripande begreppet likartat, även om det förekom nyanser i beskrivningarna.
Sexuella övergrepp
Alla skolkuratorerna tyckte att det var svårt att definiera exakt utifrån att det finns en väldig bredd av sexuella övergrepp, både icke fysiska och fysiska. Samtliga var överens om att sexuella övergrepp, ska definieras som all beröring för en person som inte upplevs vara positiv.
Nedan visas några citat om hur skolkuratorerna definierar sexuella övergrepp:
Skolkurator 3: Det är inte bara själva sexet eller penetreringen, utan det kan vara att någon vill titta, ta kort det är väldigt vitt.
Skolkurator 5: När någon gör någonting mot någon annan som inte är ok för den, kan även innebära att titta på pornografisk film mot sin vilja.
Vad de ovanstående citaten påvisar är att sexuella övergrepp innefattar alla handlingar mot ett barn/ung vuxen som upplevs vara kränkande och utan samtycke.
Fysisk misshandel
Alla fem skolkuratorerna hade faktiska uppfattningar om vad begreppet innebär, att en annan människa blir fysiskt slagen oavsett tillvägagångssättet.
Citatet nedan visar ett exempel på deras konkreta åsikt om vad fysisk misshandel innebar:
Skolkurator 5: Det kan handla om knuffar, slag, nyper, drar i håret och att man puttar någon. Rent handgripligen eller man kastar något på någon, det handlar om kroppen.
Det är citatet visar på att fysisk misshandel är alla handlingar där en annan människa blir fysisk slagen, oavsett om man använder tillhyggen eller enbart sina händer.
Psykisk misshandel och kränkningar
Skolkuratorerna 1 och 2 var väldigt konkreta och kopplade begreppet till kränkning, medan skolkurator 3 tyckte frågan var svår att svara på. För honom handlade det om individuella upplevelser av situationer. Skolkuratorerna 4 och 5 tyckte det handlade mer om maktutövning av en person som barnet står i beroendeställning till.
De här tre citaten visar på den variation som skolkuratorerna beskriver:
Skolkurator 1: Man kränker någon….
Skolkurator 3: Jättesvår fråga att svara på, allt från att någon tittar i någons ögon på ett negativt sätt till verbala angrepp. Det kan vara otroligt subtilt, beror på vem som upplever det.
Skolkurator 4: Någon som lever under hot och förnedring. Någon använder sig av makt och man törs inte säga ifrån utan är i ett underläge.
Skolkurator 5: Det finns föräldrar som blir sur och grinig och inte svarar barnet under en längre tid, ignorerar dem helt enkelt.
Citaten ovan påvisar att psykisk misshandel, är individuellt upplevda kränkande handlingar utövade av någon annan. Beroendeställningen som barn oftast har till andra vuxna, gör att de blir mentalt sårbara, när de lever i miljöer där hot och förnedring är vanligt förekommande.
Försummelse
I det här begreppet hade skolkuratorerna 1 och 2 samma uppfattning om försummelse, det vill säga det är barnens grundläggande behov av vård och omsorg som de tycker är det centrala. Skolkurator 3 tycker att det är en innefattar mycket, men trycker på att skolan som myndighet försummar barn som inte får rätt stöd och hjälp inom skolan.
Skolkuratorerna 4 och 5 kopplar det till brister i föräldrarnas omsorgsförmåga.
Nedan visar vidden på vad skolkuratorerna lägger in i begreppet:
Skolkurator 2: Att inte bli sedd, inte bli tagen på allvar, inte få sina behov tillgodosedda.
Skolkurator 3: Det kan vara ofantligt mycket, som att vi som myndighet försummar att tillgodose elevens behov.
Skolkurator 5: När man försummar ett barn har man inte klart för sig barnens behov, föräldraförmågan brister. Det kan vara den dagliga omsorgen av barnet!
Försummelse utifrån citaten kan vara allt från brister i organisationen, till exempel att en lärare inte uppmärksammar när en elev behöver extra hjälp i någon form. Det är också att föräldrar brister i sin omsorgsförmåga i att kunna tillgodose barnets behov.
Analys
Börjesson och Wigzell (2004) menar att det finns en stor variation av handlingar när det gäller sexuella övergrepp, vilket stämmer med skolkuratorernas uppfattning. De icke fysiska handlingarna kan innebära: blottning, verbala sexuella anspelningar etcetera. De fysiska sexuella handlingarna kan vara, sexuellt betonade smekningar av könsorgan, bröst inklusive onani på den andra personen. Detta kan vidare kopplas till vad Eriksson (1998) beskriver gällande sexuella övergrepp: att en vuxen utnyttjar barnets beroendeställning utifrån sina egna sexuella och andra behov gör detta utan att ta hänsyn till vad det innebär för barnet. Det kan innefatta allt från beröring med hand, ord eller främmande föremål till analt, oralt och genitalt samlag.
Det Börjesson och Wigzell, (2004) skriver angående den fysiska misshandeln, stämmer överens med vad skolkuratorerna anser. Författarna beskriver att den fysiska misshandeln innefattar till exempel: knuffar, luggar, bli slagen med eller utan tillhyggen. Det kan också vara en del av ett sexuellt övergrepp. Enligt Hindberg (1999) så är det fysisk misshandel när ett barn skadas medvetet eller brister i tillsynen gör att barnet skadar sig.
Det skolkuratorerna uttrycker stämmer in på vad Hindberg (1999) anser angående kränkningar inom den psykiska misshandeln, genom att det bland annat innefattar hot, nedvärderingar och utestängning från familjen. Börjesson och Wigzell (2004) beskriver att när barnen får bevittna hot och våld, mår de psykiskt illa. Kränkningarna kan vara att barnet verbalt förnedras gällande utseende och begåvning.
Hindberg (1999) anser att försummelse kan bero på att föräldrarna brister i sin omsorgsförmåga, när det gäller att kunna tillgodose barnens grundläggande behov, skydd och känslomässiga utveckling. Det stämmer överens med vad skolkuratorerna i studien definierar försummelse. Som några exempel vara att barnet inte har rena kläder, inte får tillräckligt med mat och dryck och tillsyn. Enligt Börjesson och Wigzell (2004) kan försummelse även innebära att barnen vistas i olämpliga miljöer där det till exempel finns droger och hög alkoholkonsumtion. Det som skolkurator 3 påpekar om att skolan som myndigheten försummar i att se barnets behov, stämmer överens med vad författarna skriver om att det är viktigt att skilja på skolrelaterade problem och problem som är relaterat till barnets sociala situation utanför skolan.