Nyckelord: Primärvård, forslmi.pgs-program, samverkan, socialtjänst, Ore-bro län.
Kommun- och landstingsförbunden samt Socialstyrelsen och SPRl slutför-de unslutför-der 1978 ett utvecldingsprojekt somblabehandladesamverkansfrågor mellan primärvård och socialvärd (1).
Avderapportersomprojektetpublice- ratflamgår,attprincipiellenighetföre-ligger om ansvars- och uppgiftsfördel-ningen mellan landsting och kommun.
Utgångspunkten för uppgiftsfördel-ningen bör enligt projektet vara den kompetens som lffävs för att utföra in-satser. Detta innebär, att primärvården skall svara för medicinska insatser och socialvården för sociala insatser.
I Örebro kommun pågår sedan flera år ett gemensamt utvecldingsarbete mellan kommunen och landstinget, som syftar till att förbättra förutsätt-ningarna för samverkan mellan social-tjänsten och primärvården. En grund för detta är en gemensam områdesin-delning, där varje omräde bör förses med en värdcentral och en social servi-cecentral. Överallt, där så är praktiskt möjligt, sker en lokalmässig samord-ning av vårdcentral - servicecentral
(2). I maj mänad 1980 öppnades den första gemensamma vård- och service-centralen, belägen i stadsdelen Haga i Örebro.
Landstingetiörebrohademycketti- digtenambitionattdetsocialavårdbe-hovet hos patienterna i primärvården skulle mötas. Detta löste man genom att anställa kuratorer vid vårdcentra-1erna. De flesta vårdcentraler i länet har således i flera år haft egna lands-tingsanställda socialarbetare (3).
Inom landstinget fanns således efter 1980 två typer av samverkan mellan hälso- och sjulwård och socialt arbete
gltsrriembä5:å#1VeåriggLsddeelgåiedfg:;å
samverkansmodellen med socialtiäns-ten i en samlokalisation i en vård- och servicecentral.Såväl hälso-och sjulwårdslagen och den hälsopolitiska diskussionen som varit omlffing den som socialt).änstla-gen ställer krav på att arbetet jämsides med vård och behandling av ensldlda skall omfatta miljö-och samhällsinrik`-tade insatser. Denna perspektivför-sljutning ger i sin tur ett gemensamt behov för häl och sjulwård och so-cialtjänst av områdeskunskap om be-folkningen, dess levnadsvillkor och dess hälsoproblem samt sociala pro-blem.
Den förändrade verksamhetsinrik-ningen och den experimentsituation som rådde i länet med olika organisa-toriska lösningar var utgångspunlsten för ett forslmingsprojekt med huvud-syfte att studera samverkan mellan socialvärd och häl§o- och sjulwård.
Visserligen fanns redan då åtsldlliga studier av samverkansproj ekt, men de flesta har begränsats till bedömningar ochlwantifieringaravsamverkanspro`-cessen (4). Det sågs därför angeläget att även studera lwaliteten på vården, särsldlt med avseende på vilka lwali-tetsförändringar som en samverkan i olika fomer kunde medföra,
Med dessa utgångspunker startade hösten 1980 ett forslmingsproj elst med sin tyngdpunkt förlagd till Haga vård- ochservicecentral.Detplanerasattpå-gå tom 1984 (5).
ALLMANMED|CIN . ÅRGÅNG 4 . 1983
FoåseTfnöffgnmdjeelftbeetss|å#eTi{noEffattat
forslmingsprojektetssyftenochdeme-toder som användes.Sy#e 1.. Utveclding och anpassning av metodik för besluivning och analys av hälsoproblem,socialaproblem,omgiv-ningsvillkorochlevnadsförhållandeni det lokala upptagningsområdet.
Undersölmingenharettepidemiolo- gisltiperspektiv,dvsdenutgårfrånhe-la befollmingens förhålgisltiperspektiv,dvsdenutgårfrånhe-landen. Detta sker dels genom att bearbeta den hel-täckande offentliga statistiken i olika dataregister, dels genom att urvalsun-dersölmingar genomföres. Urvalsun- dersökningarnaskeritresteg.Detförs-ta är en postenkät till ett 10-procentigt urval av befollmingen i åldern 16-17 år, det andra är personliga interv].uer av ett uval i åldrarna 20-34 år, det tredje är en kombination av självrap-portering i enkät, personlig intervju och en faclmiannamässig bedömning inlduderande en hälsokontroll till ett urval, som berör medelålders och äld-re.
Den offentliga statistiken komplet-teras också med några specialstudier, där data insamlas £öre och efter vård-centralens öppnande om befollming-ens vårdkontaker. En fördjupning gö-res med särsldlt avseende på akuta sjulwårdskontakter.
Sy/fe 2.. Utveclding och anpassning av metodik för beslrivning och analys av primärvårdens och socialtjänstens verksamhet.
Från det att vårdcentralen öppnades 1980 har en rad uppgifter registrerats i samband med läkarbesök på en sk R/P-blankett. Uppgifterna kan använ-das för en beslrivning av, hur vård-centralens olika resurser utnyttjas. De ger också en bild av sjulwårdsutnytt-jandet hos befollmingen i olika delar av vårdcentralens upptagningsområ.-de.
På lilmande sätt prövas ett beskiv- ningssysteminomsocialtjänstensarbe-te.
Det är sannolikt inte tillfyllest att ett fungerande samarbete skall uppstå en-bart för att sjulwård och socialtjänst flyttar samman i gemensam lokal.
Samverkansprocessenmåsteföljasoch aktivt stödjas. För att få kunskaper inom detta område har en rad perso-nalstudier genomförts inom proj ektet.
Sammanlagt planeras personalstudier vid jyra tillfällen. De sker i fom av en-kät,intervjuochdirelstaobservationer.
Frågor som tas upp berör inställning till principer och mål för socialtjäns-tens och primärvårdens arbete, upp-fattning om arbetstillffedsställelse och ivilkenmånsamverkansarbetetpåver-kar den och rent praltiiska frågor hu samarbetet läggs upp och fungerar.
Sy/£e 3.. Utveclding och anpassning av metodik för lwalitetsstudier inom verksamhetsfältet med särsldld inrilst-ning på samverkan mellan primärvård och socialtjänst.
ALLMÄNMEDICIN . ÅRGÅNG 4 . 1983
I detta avsnitt avses att använda de insamlade uppgifterna för analys av olika lwalitetsmätt. Ett av dessa är att bedöma vård- och servicecentralens
;ä;:lgånmgåå:3fe s##ngaet: diäåfgråe:
med angivna medicinska och sociala problem vid de epidemiologiska un-dersölmingarna. Ett annat är att välja ut särsldlda indikatortillstånd, där samv.erkan kan bedömas vara av sär-slrild betydelse och göra processanaly-ser av, hur samverkan utvecldas och fungerar. En självldar del är studier av befollmingensinställningtillverksam-heten vid vårdcentralen och frågor, som skall belysa detta läggs in i delav-snitt av de epidemiologiska studierna.
Särslrilt intresse ägnas åt att försöka analysera, huuvida de olika organisa-tionsformerna av samarbete som tidi-gare beslffivits påverkar lwaliteten på olika sätt.
Organisation
Huvudansvaret för proj elstet ligger på den socialmedicinska avdelningen vid Regionsjulhuset i Örebro, där den ve- tenskapligaledarenäranställd.Enp7'o-jeft£grwpp har bildats, vilken innehål-ler överläkaren vid avdelningen och socialchefen i Örebro kommun (hu-vudmän för projelstet) , den vetenskap-liga ledaren samt en proj elstassistent.
En vstenska;ptig ref erensgrup_p TrT bildats i vilken ingår vetenskapliga fö-reträdare £ör socialmedicin och socialt arbete, förvaltningsföreträdare från landsting och kommun samt represen- tantfrånanslagsbeviljarLdeforslmings-råd. (Delegationen för social forsk- ning.)Denvetenskapligareferensgrup-pen avser att stödja projektet med ve- tenskapligkunskapochbeprövaderfa-renhet. Den träffas några gånger per år och får regelbundet ta del av planer och resultat.
En särsldld ambition i forslmings-projektetharvaritattgöradepraltiiskt verksammadelalstigaiforslmingen(6).
För att tillgodose detta har eJt Zoftcz! re-ferens-ochinformationsgruppbiiLdsts, där olika medarbetare från primärvår-den och från socialtjänsten ingår. Den har till uppgift att framföra lokala syn-punkter och förslag både vad gäller studiernas uppläggning och innehåll samt tollmingen och tillämpningen av resultaten.
För olika delstudier bildas dessutom särslrilda s£Ö.dgrztpper, där personer med särsldld kunskap inom det alstuel-la området kan engageras.
Vidare har forslmingsmedel avsatts för sk s£z.pe7edz.e£/.ä.7csfer så att anställ-da vid vårdcentralen under en period kan fliställas från sitt ordinarie arbete och på heltid deltaga i genomförandet av något delprojekt.
Användbarhet
Projektet i sin helhet berälmas vara avslutat i sin fältfas under våren 1984, varefter ytterligare fördjupade resul-tatanalyser äterstår. Hittills har ett 25-
talarbetsrapporterproducerats.Resul-t`aten 'från dessa har kunnat användas vid den interna planeringen inom vård- och servicecentralen, i utbild-ning,vidplaneringavverksamheter,då nya vårdcentraler skall öppnas mm.
Projektorganisationen med engage-mang av lokala grupper underlättar möjligheternaattförautresultatentill praktisk nytta.
Referenser:
1. Landstingsförbundet, Kommunförbun- det,SocialstyrelsenochSPRI:Primärvård-innehål| och utveckling. Stockholm' SPRI S 101,.1978.
Boende, service och vård för äldre. Stock-holm: SPRI S 102, 1978.
§iälc¥#mi:sh;Elmseltoi,1Sg;iFlhemtjän,st.
Omhändertagande av åldersdementa.
Stoclho|m: SPRI S104, 1978.
Långtidssjulwård i samverkan. Stockholm:
SPRI S 105, 1978.
Dagsjulwård inom primärvården. Stock-holm: SPRI S 106, 1978.
3.mTååFST:åsetlnLinogch-oe'ås:gr:t.sgt:nTå3såo¥
samverkan.. Ett underlag för planerings- åecrhvi:gceecniiian,gsöe::#å'YådnuHa:F:9Vsåå.d,-Roacph-port 3 i stencilserien.)
;:å:å:o:iäls::i.:I::i:liis#tneaå:p;:Tes:ecrno#d?:iå;T;
55: 179-182, 1978.
4. Westrin C-G. Primary health care.
Coo-
ååila:iog#å::lTå:ätå'#uwa:if:åesE:r§o-5.ErikssonC-G,KarlssonWochLarssonS.
•:o:r:s;ån;iårF:s_##rc::T:`äi;:::stc:h:sieg:|;`:ain:åTi:.:d:
nuari 1980. (Rapport 1 i stencilserien.) Eriksson, C-G och Fahlström G.
Forskning-ge;!o:%:åoncfi:#-åsgåpcåh:J:3:fr.!oit;:3ni:d:iel5;g:in:
(Rapport 4 i stencilserien.)
Eriksson, C-G, Fahlström G och Ståhl R:
:::s§:äjreåptt:.iåp,:iårä:riva:rai:i%°r!iå!åi;
hetsåret 1982-83. Örebro, januari 1982.
(Rapport 13 i stencilserien.)
Eriksson C-G och Fahlström G. Forsk-ningsprogram för Hagapro].ektet. Samver-kan mellan primärvård och socialtjänst på en vårdcentral. Plan för verksamhetsåret 1983-84. Örebro,1983. (Rapport 18 i sten-cil;erien.)
6. Eriksson C-G och Ståhl R. Att söka kun-s6{raepbpoåsfä;1:å:;eT{r,::les%c:å|hm¥å!:iignhsi{tefiä:
skrift, 59(2): 1982. (Rapport 11 i stencilse-rien.)
Författapresentation:
Carl,-Gunnar Eriksson är beteendeve-tare vid Sociatmedicins:kf t avdelning-en, Regionsjukhuset i örebro.
Gunil,la Fahl,ström är socionom och asststeri inom proj eklet.
Wi[1:y Karlsson är socialchef i Örebro kommun.
SvenLa;rssonäröverlökarevidSoci,al,-medicinsha ._avdelringen, Region-sjulchusst i Örebro.
259
Ptlzer-symbol) : tryckpack 10 st 65:10,15 st 92:10. 30 st 169!40, 0las 25 st 142:30.10 X 25 st 1181:-L 100 st'477:50-.
Tlllverkaro, Pflzer. Ombud: Pflzer AB, Box 3053,183 03 Täby. tel, 08-7§8 0130.
i)oklamuonuTtableitrnnehäller;Doxycyklln.monohyduespond.doxycyclln.toomg,constlt.qJs`Esenskapor.DenvoTk§amma§ubstan§onlvIBRAMYCINNOVUMhardengenorlgkabateckningon
å:#ay:ä|:å:i,re::;`å;åi::5l:n'doetlj§att.rg§,:tyocny,ki:nså,eakii:iTvo;oa§,§r,oobnatåå:k%:ieorro,böaregkr::åoo§r"jYå,å3åå?,Trnse,å;;::åob:akme:,,::,espa,Tiomcåteyoycchoå,ååtTio,å*cffäåTi!qå.,:a§ceyuk7i:Teo§?sa,:;å,äurgåTåsåtprov,-R-faktortyp.VIBRAMYCINNOVUMab§orborassnabbtochnäi.anogtiillstandlgt(ca93%}.Absorptlononpdvorkasendastobetydligtavmjölkellerandratodoämnen.Terapevtfskserumkoncentratlon
äpgpannå.§E't?år?o€:#j:,!,k,,::emrat:`'Tå:tcias?a"%:j,oLn,,aTrå;3r`i`TeTå:Goå:ov:v:åå,:å,å,::ä:sh,å::#;,åt4,:;mvåvanr'afg:,i,,r!bRUAtLo%TNo%t,:aMPsdvo,:Sekrå§V:Vnnåå::opnocredn;åant.,åneenr#fongå,skdaäLig,av:,,Tg,sf,,od::,åtr 'o8ci2c?'t#?'.mB:åd,:'goos:nR'::',å:å#r:täen'äåruTgöpngår[a,!'!fnoa-k:Fv%rDmo:iåyå:,bnuTå!ibmo:låefåacge,sTvyiåkne:å,:åtnt#t;å:kTi,::.!:årm"7§itn,dmrffiår8:t,§,öencdoråå,,:#a,b#|naået!,ä::y€;i#:y'iåååkji,!tKmN%'du#,raonn
g:griaonrisg:åtRå:#:o,årääå:y`ål;;,å;:oFnö`:ikT,egdh:t%§aartnt:jnudnournski'rogä?i:lnsdkål!Tg:f,aånndfågrå:adt'va,cByRkÄnMeYrch,aNr#åevduo;ypcåy5,,,,nå#:ä,tå,#:,paån,#unnagå,v:;,,eakg,;,|ngd!kdaettovnä::|å,ee:k,:,ne,,reot's:åa,#siv,ö?,äLoä'j-hypopla§l.Gmvldltotochomnlng.KateoorlD.Se§peclelltav§nlttmarktE.Totracykllnerkanunderdentlddål)amet§tändermnoralJseras(denslstahälftenavgrav]dlteten.nBonatalporlodendchupp
tlll ca s års ålder) tramkana emal|hypoplasl och mlssfärgnlm av tanderna. Tetracykllner inlagras också 1 det växar)de skolottet. Doxycyklln skall därför undylkas under sl§ta halften av gravldlteten. Doxy-cykllnpassorarover1modor§mjölkmenrlsktörpåverkanpåbametsynesosannollkmedterapBvtl3kado§er.Blvorknlngai.Gsslro/nlssi/n8/a..lllamående,krdknlngarochdlarr6harrapporteratsten, frekvensavclrka2%.Hud..AIlerglskahiidreaktlonerkanförekommamsnärsållsynta.Fotodynaml§kareaktlonervldoxposltlonförsolljusharrapporterats,och1§ambandhärmedharonykolysbo§krMts 1 en frekvens läg[ö än 0,1 promlll8. Td.nder.. Vid beharidllng mod tetracykllner undsr den tld tånderna mlnerallseras kan omal/hypoplasi samt mlssfårgnlng uppkomma. Eftersom doxycyklln blnd§ tlll kalclum1mtndrogradänövrlgatelracykllner,kandoxyoykllnväntasgemlndreri§kförland§kador.dyr/ga..Glos§l`,slomatll,proktltochvaginltkan,toxgenomsvampovorväxt,förekomma1sållsyniafall.
Eo:t:`:3cr!;;!i:o:o:8:O,'!nrgg:,åt-i:-!R:åEt;TE¥ab6ft|!irk%-åfiaitj;?fätkfg§:T=#å±op=T!,:åiö:gsg:fiåi,,tå[=jtg;ig###:Hågå:å;åna:-:ag:mT,FFij?3:iggi;,'åTJ:Tg,a:b!;:!rto:,,,i:t;:;,åix,at,:a::s:o:t#:an,orå;gå§,!i,:ik::v:åTa-Infektloner l(an 2 tabletter gBs dagllgen under hola behandllngstiden. VIBRAMYCIN NOVIJM kan ge§ 1 normaldos även tlll patlentor msd nedsatt njiirfunktlon. Bam under t2 år: Se VIBRAMYciN mlxtiir lomg/ml.Inlorakilon.Sospoclolltavsnlttmaik`H.grupp7815Telracykllner,därkllnlsktbo`ydolselullalnterak{lonor§är§kHtmaikerat§.Obsorvom.Pallenlenbörundvlkadlrekt§olexpo§|llondäfoto-dynamlska reoktloner kan fdrekomm@. Förpacknlngar ocl` prlser. Tabletter 100 mg (svagt belge, runda, prågllng D 9 och
® Pfizer AB, Box 3053,18303 Täby.