Deltagarna

I projektbeskrivningen, se bilaga 1, antogs att det krävdes en identifikation av de intressenter som finns för verksamheten och därmed av lokalen för att kunna beskriva systemet. Räddningsverket tillhandahöll en lista över de intressenter som ansågs relevanta utifrån uppdragsgivarens intresse och erfarenheter. Ytterligare intressenter identifierades genom intervjuer och samtal med andra intressenter, samt genom litteraturstudier och internetsökningar. För en

sammanställning av intressenterna, se bilaga 2.

Intressenterna antogs ha olika typ av intresse i företaget, exempelvis på grund av yrkestillhörighet, nöjesvanor och familjesituation, och klassificerades utifrån detta in i sex kategorier: ägare, personal, gäster, anhöriga, myndigheter och leverantörer. Detta för att kunna skönja om det fanns likheter och skillnader mellan de olika deltagarkategorierna.

Studien omfattade 28 deltagare och baserades på ett strategiskt urval. Inom en förvaltning eller på ett företag var dock urvalet slumpvis.

Ägare

Denna kategori inkluderar även verksamhetsledare. Fyra deltagare intervjuades, varav en ägare och en verksamhetsledare. Den fjärde deltagaren har dubbla positioner i form av verksamhetsledare för en nattklubb/restaurang och delägare i en annan. Deltagarnas erfarenhet från branschen varierar mellan 3 och 30år. Samtliga har även arbetat med andra delar inom branschen, exempelvis bartender och servitör.

Personal

Denna kategori har fyra deltagare: vaktchef, vakt, kassörska/servitris och garderobiär representerade från tre olika företag. Deras tid inom företaget varierar mellan 4 och 15 år. Vaktchefen är även ägare för det vaktbolag som hyrs in av ett företag. Ur vissa hänseenden skulle vaktchefen därmed kunna ses som leverantör av tjänst, men arbetssituationen gör att deltagaren i denna studie klassificerats som personal.

Kategorin har sex deltagare. Två av dessa var i åldern 18-23 och besökte

nattklubb/restaurang 1-2 gånger per vecka. Resterande gäster var i åldern 29-37 och var på nattklubb/restaurang 1-2 gånger per månad.

Anhöriga

Denna kategori har två deltagare vars barn var i åldern 18-30 år. Myndigheter

Kategorin har nio deltagare: alkoholinspektör, livsmedelinspektör, miljö- och hälsoinspektör, arbetsmiljöinspektör, närpolis som arbetar med utbildande av ordningsvakter, brandingenjör från räddningstjänsten, nämndeman för

socialdemokraterna i socialnämnden, byggnadsingenjör från kommunens byggnadsnämnd och skatteinformatör. Deltagarna har arbetat på nuvarande tjänst mellan 4 och 13 år.

Leverantörer

Denna kategori avser intressenter som levererar något till företaget och har tre deltagare: fastighetsägare (levererar lokal), försäkringsbolag (levererar

försäkring), och bank (levererar bankkredit). Deltagarna har intervjuats endast om de egna förväntningarna och kraven samt eventuella konsekvenser och risker. Detta leder till att kategorin leverantörer inte finns representerad i alla frågor.

3.1.1 Företagen

Studien genomfördes i en universitetsstad i Mellansverige med ca 80 000 invånare. I kommunen finns ett jämförelsevis stort antal serveringstillstånd sett till befolkningsmängden. Deltagandet från en ägare innebar att dennes företag ingick i studien, vilket resulterade i fyra företag:

Företag A

Bedriver nattklubbsverksamhet med bar i en lokal som hyrs av ett hotell.

Företaget ägs av en ensam ägare. Denne är innehavare av flera nattklubbar runt om i landet och samtliga bedrivs som enskilda företag. Verksamhet bedrivs endast lördagskvällar och då tas maximalt 600 gäster in i lokalen.

Företag B

Företaget är ett dotterföretag i en kedja där kedjan är ägare. Kedjan har fler verksamheter runt om i Sverige och samtliga dotterföretag bedrivs med samma koncept. Verksamheten består av nattklubb två kvällar i veckan, danskväll en gång i veckan, restaurang och shower. 1800 gäster får maximalt vistas i lokalen.

Företaget är ett så kallat franchiseföretag i en kedja som finns i flera städer. Konceptet på inredning är samma på de olika ställena, men inriktningen skiljer sig beroende på det lokala behovet. Företag C har en verksamhet som består av nattklubb tre kvällar i veckan, restaurang, bar och café. Maximalt 400 gäster får vistas i lokalen samtidigt.

Företag D

Företaget ingår i en koncern som ägs av en ensam ägare. Delägarna till de ingående företagen varierar. Verksamheten bedrivs i samma lokaler som ett hotell och företaget och hotellet tillhör samma aktiebolag. Både företaget och hotellet tillhör kända kedjenamn, men fungerar som egna företag. Verksamheten består av nöje (nattklubb en gång i veckan), restaurang, bar, frukost och vakt och de olika delarna har olika chefer. Maximalt 1200 gäster får vistas i lokalen vid samma tidpunkt.

3.2 Metodansats/fenomenografi

En kvalitativ ansats anses av Wallén (1996) som nödvändig för att undersöka fenomen som är vaga, mångtydiga, eller subjektiva samt inte direkt mätbara, exempelvis upplevelser och känslor. Då detta överensstämmer med det som studien avser att undersöka valdes denna ansats och metoden var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan utifrån fenomenografisk

tolkningsteori.

Kvalitativa intervjuer

Syftet med detta metodval var att intervjuaren skulle uppnå en djupare förståelse för deltagarnas åsikter och uppfattningar. Intervjuerna var halvstrukturerade och semistandardiserade, vilket innebar att de utgick från vissa teman utan

specificerad ordningsföljd och tillät deltagaren att resonera fritt. Detta för att deltagarna skulle kunna vidareutveckla och motivera sitt resonemang samt att intervjuaren skulle ha möjlighet att ställa följdfrågor.

Fenomenografi

Fenomenografin är tolkningsteori som resulterar i en empiriskt grundad beskrivning av olika sätt att uppfatta omvärlden (Larsson, 1984). Syftet är att beskriva den variation av uppfattningar som en bestämd population företräder beträffande något fenomen i sin omvärld. Upplevelsebegreppet är centralt, och intresset ligger i individens uppfattning av ett fenomen, det vill säga, den

grundläggande förståelsen av detta, inte huruvida uppfattningarna är sanna eller falska. Detta då den upplevda världen är individens verklighet, och därmed utgångspunkten för individens agerande. Uppfattningar om ett fenomen, det vill säga åsikter, är inte heller av intresse. (Uljens, 1989).

Metodologin grundas på att ett antal försökspersoner intervjuas. De uttryckta uppfattningarna kategoriseras i innebördsmässigt skilda grupper, så kallade beskrivningskategorier, genom att utsagorna jämförs med avseende på likheter och skillnader. (Uljens, 1989).

Tolkaren av materialet anses vara en bärare av en kulturell kontext och

tolkningen sker mot bakgrund av egna personliga erfarenheter och kunskaper. Detta innebär att den bakgrund som tolkningen sker mot är något annat än själva intervjumaterialet. (Uljens, 1989).