Fyrbodal är den mest glesbefolkade delregionen i Västra Götaland med långa avstånd mellan delregionens hörn. Delregionen är indelad i 3-4 delar. De tre klart största orterna bildar Trestad (Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) och är tillsammans med några andra tätorter samlade i den södra delen av Fyrbodal. Dessa tre tätorter är de enda med fler än 20 000 invånare. Den andra och tredje samlingen utgörs av tätorterna vid norra
respektive södra Bohuskusten. Den fjärde samlingen utgörs av tätorterna i Dalsland.
Figur 2.2:
Tätorterna i Fyrbodal(Källa: Västra Götalandsregionen)
Då Fyrbodal är den mest
glesbefolkade delregionen i Västra Götaland med långa avstånd mellan delregionens hörn riskerar den rumsliga sammanhållningen att bli en utmaning i Fyrbodals arbete med kompetensförsörjningen.
Markeringarna på kartan visar att det finns fem stycken centrala stråk i Fyrbodal. De orter som ligger i de norra delarna har något sämre förutsättningar för interaktion och riskerar komma på mellanhand och inte integreras i
Trollhättan-Vänersborgs lokala arbetsmarknad. 5 Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor påverkan på den framtida
kompetensförsörjningen. Västra Götaland totalt har idag ungefär samma åldersstruktur som riket som helhet. Befolkningen i Västra Götaland och i de fyra delregionerna har ökat och förväntas fortsätta att öka under prognosperioden. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Fyrbodal år 2025 vara drygt 290 000 jämfört med drygt 266 000 år 2015, en ökning med cirka 9 procent.6
5 Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Västra Götalands funktionella geografi – befolkning, arbete och boende. 2016
6 Den officiella befolkningsstatistiken, som ligger till grund för beräkningarna i vår Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, utgår från den folkbokförda befolkningen i Sverige år 2013 med prognos fram till år 2025. Under senare år, och framför allt under hösten 2015, har det varit många som sökt asyl i Sverige. Då även asylsökande har rätt till bland annat skola och vård riskerar efterfrågan av dessa tjänster kortsiktigt att underskattas, framför allt efterfrågan inom förskola och skola. De
Figur 2.3:
Befolkningsförändring i olika åldersgrupper i Fyrbodal, prognos från år 2016
(Källa: Västra Götalandsregionen)
Denna befolkningsutveckling påverkar ålderssammansättning.
befolkningsprognoser som presenteras i denna delregionala rapport utgår från år 2015 och är därmed inte exakt de samma som vår Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos bygger på.
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
0-19 20-64
65-Figur 2.4:
Befolkning i Fyrbodal per ålder, år 2015 och prognos år 2025 (Källa: Västra Götalandsregionen)
Samtliga åldersgrupper ökar i absoluta tal men andelen av befolkningen i arbetsför ålder kommer dock att fortsätta minska. Både andelen i åldersgruppen 0-19 år och 65+ kommer att öka. Detta innebär att försörjningskvoten, det vill säga hur många individer i åldrarna 0-19 år och 65+ år som det går på hundra personer i åldrarna 20-64 år, kommer att öka. År 2015 var försörjningskvoten för Fyrbodal 87 och år 2025 förväntas den vara 96. Allt färre ska därmed försörja allt fler.
Tabell 2.1:
Folkmängd och försörjningskvot samt prognos för Västra Götalands delregioner, år 2015 och prognos för år 2025 (Källa: Västra Götalandsregionen)
Folkmängd Försörjningskvot
Kommentar: *Västra Götaland+ innefattar Västra Götaland samt Kungsbacka som ingår i Göteborgsregionen
Störst procentuell ökning, och i absoluta tal, spås Trestadsområdet ha (Trollhättan,
Vänersborg och Uddevalla) samt Strömstad. Könssammansättningen år 2025 ser ut att vara i stort sett den samma som idag, det vill säga något fler män än kvinnor.
0
Tabell 2.2:
Folkmängd och försörjningskvot för Fyrbodals kommuner, år 2015 och prognos för år 2025(Källa: Västra Götalandsregionen)
Kommun 2015 2025
Befolknings-förändring
Fyrbodal prognosticeras att ha ett positivt årligt flyttnetto på drygt 2 100 personer per år fram till år 2025 vilket skulle innebära ett nettotillskott på närmare 22 000 personer under prognosperioden.
Tabell 2.3:
Prognos över flyttnetto per kommun i Fyrbodal, totalt år 2016-2025 (Källa: Västra Götalandsregionen)
Kommun Totalt år 2016-2025 Kommun Totalt år 2016-2025
Bengtsfors 980 Sotenäs 880
Det positiva flyttnettot beror framförallt på ett positivt utrikes flyttnetto, främst under de första åren av prognosperioden. I Fyrbodal, liksom i samtliga delregioner utom
Göteborgsregionen, är det flyttnettot som ger det största bidraget till befolkningsökningen under perioden.
Det relativa mottagandet av nyanlända i Fyrbodal har ökat mellan år 2007 och 2015, den fetmarkerade orangea linjen. Till detta kommer även de personer tillkomma som sökt asyl men som ännu inte blivit folkbokförda.
Figur 2.5:
Mottagande i förhållande till befolkningen per 10 000 invånare 2007-2015
(Källa: Migrationsverket, bearbetat av VGR)
Nytillskottet till befolkningen i form av det ökade antalet nyanlända påverkar givetvis den långsiktiga tillgången och efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågan inom demografidrivna branscher så som barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, hälso- och sjukvård och
äldreomsorg där utvecklingen är tydligt kopplat till befolkningsutvecklingen påverkas mer direkt i närtid. I Fyrbodal var cirka hälften av de nyanlända under år 2015 under 20 år och en lika stor andel mellan 20-64 år. En majoritet av de mottagna i åldersgruppen 0-19 år var mellan 6-15 år. Det ökade antalet nyanlända i åldern 20-64 år bidrar till att något mildra minskningen av andelen i arbetsför ålder.
Fyrbodals geografiska närhet till Norge
Fyrbodals geografiska närhet till Norge gör gränspendlingen, de som pendlar mellan kommunerna i Fyrbodal och Norge för att arbeta, intressant att titta närmare på. Under år 2014 pendlade drygt 7 500 personer från Fyrbodal till Norge för att arbeta.7 År 2006 var motsvarande siffra cirka 2 000 personer. Arbetspendlingen från Norge till Fyrbodal är
7 Totalt pendlade närmare 17 000 personer ut från Fyrbodal under år 2015.
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
BR/Sjuhärad
betydligt mindre vanligt, år 2014 handlade det om lite drygt 250 personer.
Byggverksamhet var den bransch år 2014 med flest gränspendlare, drygt 20 % eller cirka 1 600 personer.
Figur 2.6.
Pendling från Fyrbodal till Norge, andel per bransch år 2014. (Källa: Västra Götalandsregionen)
Norska företag skapar även arbetstillfällen i Sverige, under år 2015 var tillexempel andelen sysselsatta i norska företag i Sotenäs drygt 16 procent, i Strömstad närmare 9 procent och Tanum närmare 8 procent.
Nettopendlingen, det vill säga relationen mellan det antal som pendlar in och ut från
Fyrbodal, var år 2014 drygt -6 400 personer. Motsvarande siffra för övriga delregioner var;
Göteborgsregionen drygt +11 000, Sjuhärad närmare -5 900 och Skaraborg -3 200.
Bland de som pendlar inom och ut från Fyrbodal för att arbeta är det vanligt att pendling sker till Göteborgsregionen och framförallt Göteborg. Totalt pendlade cirka 5 procent av Fyrbodals förvärvsarbetande befolkning, motsvarande drygt 6 000 personer, till Göteborg år 2014 vilket är en ökning med drygt 1 procentenhet från år 2004. År 2014 kom närmare var tredje av dessa pendlare från Trollhättan. Just från Trollhättan har pendlingen till Göteborg ökat de senaste tio åren. År 2004 pendlade cirka 900 personer och år 2014 var alltså siffran närmare 1 800. Denna ökning har troligen mycket att göra med SAAB:s konkurs 2011/2012 samt de förbättrade tåg- och vägförbindelserna. Trollhättan har en sammantagen positiv pendlingskvot, men den är ändå lågt för att vara ett delregionalt centra. Detta beror till stor del just på den relativt omfattande pendlingen till Göteborg.
Störst andel av pendlare till Göteborg hade Orust år 2014, då 835 personer pendlade denna sträcka vilket motsvarar drygt 11 procent av den folkbokförda förvärvsarbetande
befolkningen på Orust. Detta är dock en liten minskning jämfört med de senaste tio åren.
22% Vård och omsorg; sociala tjänster
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar
Transport och magasinering Hotell och restaurang Övrigt
Trollhättan och Strömstad är de två kommuner i Fyrbodal som har haft ett positivt
pendlingsnetto de senaste åren. Trollhättans flyttnetto har dock minskat, framförallt efter år 2010, och Strömstads flyttnetto har succesivt ökat.