7 Styrning och uppföljning i praktiken
7.3 Frågor av särskild vikt
7.3.2 Demokratisk delaktighet
Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthål-lig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.67 Deltagande i demokratins processer är en förutsättning för att kunna utöva inflytande över politiska beslut. Den som deltar
66 Bestämmelsen är dessutom försedd med ett extra stycke som säger att myndigheten får ge-nom upphandling eller stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som till-handahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse finansiera utvecklingsprojekt, andra insat-ser för ökad tillgänglighet, användbarhet och mångfald inom it och elektronisk kommunika-tion samt elektroniska tjänster för personer med funkkommunika-tionsnedsättning. 11 § förordning (2007:951) med instruktion för Post- och telestyrelsen.
67 Prop. 2017/18:1, prop. 2018/19:1, Uo 1, s. 46.
179
och som därigenom kan utöva inflytande kan också känna en del-aktighet i samhället.
Ett jämlikt inflytande förutsätter också att alla har samma möj-ligheter att delta och påverka den politiska maktutövningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, hudfärg, språklig, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell lägg-ning, ålder eller socioekonomisk status. Demokratiutredningen från 2016 konstaterade dock att personer med funktionsnedsättningar är mindre delaktiga i demokratin än den övriga befolkningen. Detta av-speglar sig i valdeltagandet och i representationen i de politiska för-samlingarna.68
En viktig aspekt av demokratisk delaktighet är också tillgången till information. Det handlar såväl om att man har man har tillgång till och kan värdera information som hur man kan själva kan bidra och skapa information.
FN-konventionens artikel 29 om rätten till deltagande i det poli-tiska och offentliga livet, artikel 21 om rätten till yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information, artikel 4 (3) om samråd och att aktivt involvera personer med funktionsnedsättning i be-slutsfattande processer, artikel 8 om medvetandegörande och arti-kel 9 om tillgänglighet, är vidare direkt relevanta för denna fråga.
FN-kommittén har rekommenderat Sverige att säkerställa att val-information erbjuds i tillgängliga format samt att valkampanjer görs fullt tillgängliga.69
Bland FN:s globala utvecklingsmål är utvecklingsmål 16 om att minska ojämlikheten inom området demokrati relevant.
Regeringen understryker i Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (Ku 18:02) att demokratiska processer måste ut-formas med beaktande av mångfalden i befolkningen och utifrån människors olika behov och förutsättningar. Personer med funk-tionsnedsättning är en viktig målgrupp i arbetet för en jämnare för-delning av makt och inflytande i samhället. Regeringen har också i andra sammanhang lyft fram problemet med lägre politisk delaktig-het i gruppen personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen (prop. 2016/17:188). MFD lyfte i sitt förslag till strategi att demokrati skulle utgöra ett prioriterat samhällsområde.70
68 SOU 2016:5, s. 30, 73, 78. Se även MFD (2016d).
69 CRPD (2014), (CRPD/C/SWE/CO/1).
70 MFD (2016a).
SKL har gjort ställningstaganden om att den lokala demokratin måste stå öppen för personer med funktionsnedsättning, såväl i egen-skap av förtroendevalda som genom möjlighet att delta och påverka politiska processer eller att ta del av beslut.
Exempel på statlig styrning av frågan
I kommunallagen (2017:725) regleras flera krav för att möjliggöra delaktighet för personer med funktionsnedsättning i beslutsprocesser och som förtroendevalda. I yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) finns en bestämmelse som medger att det i lag meddelas föreskrifter om textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik för tillgängliga sändningar för personer med funktionsnedsättning. Sådana föreskrifter finns numera även i radio- och tv lagen (2010:696).
Berörda myndigheter
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets villkor. MUCF fördelar organisations- och utvecklingsbidrag. Socialstyrelsen beslu-tar om statsbidrag till funktionshindersorganisationer. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har enligt sin instruktion i uppdrag att verka för att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinfor-mation utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. Ett exempel är webbplatsen Alla väljare som ska öka möjligheten för personer med lässvårigheter att tillgodogöra sig information och ta del av den politiska debatten. Även Val-myndigheten och Myndigheten för radio, press och tv berörs av frå-gan om demokratisk delaktighet för alla.
Utredningens bedömning
Frågor om demokratisk delaktighet är enligt utredningens bedöm-ning centrala i genomförandet av funktionshinderspolitiken. Inom området finns inte någon självskriven myndighet som kan ges i upp-drag att ta ett samlande ansvar för att bidra till att funktionshin-derspolitikens mål uppfylls när det gäller demokratisk delaktighet.
181
Valmyndigheten, MUCF, Socialstyrelsen, MTM och Myndigheten för radio, press och tv har på olika sätt uppgifter som anknyter till demokratipolitikens mål. MFD har en roll utifrån sitt breda uppdrag att främja genomförandet av funktionshinderspolitiken. Utred-ningen föreslår dessutom nedan en nationell samordnare som ges i uppdrag att bidra till en utvecklad dialog mellan förtroendevalda på olika nivåer i syfte att lyfta fram funktionshinderspolitikens mål.
När det gäller att främja demokratisk delaktighet för alla är det dock, enligt utredningens uppfattning, svårt att se att det primära ansvaret ska ligga på tjänstemän i statliga myndigheter. Ansvaret för en levande demokrati som ständigt utvecklas och fördjupas måste i stället bygga på att det demokratiska systemet självt värnar allas rätt till deltagande och inflytande. Därför menar vi att de politiska parti-erna har en nyckelroll när det gäller att ge alla likvärdiga förutsätt-ningar till demokratiskt deltagande för alla.
Under 2018 fördelades medel till riksdagspartierna för särskilda informationsinsatser inför de allmänna valen 2018.71 Avsikten med medlen är att ge partierna ökade möjligheter att nå ut till grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare allmänna val.72 Utred-ningen menar att det är av största vikt att regeringen i dialog med de politiska partierna, med folkbildningen och andra aktörer inom det demokratiska systemet särskilt lyfter fram de funktionshinderspoli-tiska hänsyn som anknyter till demokratisk delaktighet på likvärdiga villkor för alla.
7.3.3 Rättssäkerhet och rättsväsende