Vad gäller eventuella begränsningar i studien, förekommer främst en begränsning i förslaget om att koppla bort brunnen på innergården från spillvattenledningen och pumpa upp dagvattnet på innergården till den maximala uppdämningsnivån så att det med självfall kan falla till anvisad dagvattenbrunn.
Det krävs nämligen att beräkningar görs på hur mycket vatten som avleds till avvattningsbrunnen i samband med lokala och intensiva korttidsregn, för att kunna välja en pump med tillräcklig kapacitet. I beräkningarna måste hänsyn tas till att innergården saknar en överbyggnad och att stora regnvattenmängder därmed faller ner över innergården i samband med lokala och intensiva korttidsregn. Man behöver även beakta att takytorna runt innergården lutar in mot densamma, eftersom detta innebär att stora takvattenmängder rinner ned mot innergården vid korta intensiva regn när vattnet i hängrännorna svämmar över. Vidare måste hänsyn tas till att två tredjedelar av ytorna på innergården är hårdgjorda och resten mjukgjorda, då detta påverkar hur stor avrinningen till avvattningsbrunnen blir. Den totala vattenmängden som avleds till brunnen på innergården fås i enheten kubikmeter per timme, 𝑚3/ℎ, och utifrån detta flöde kan en pump med tillräcklig pumpkapacitet väljas.13 Då inga sådana beräkningar har gjorts, kan inte heller den tekniska anpassningsåtgärden implementeras direkt i den aktuella fastigheten.
Däremot kan ett annat åtgärdsförslag som också återfinns i ovanstående kapitel direkt implementeras, nämligen installation av backventil. Det fordras inga beräkningar för att installera en backventil på fastighetens spillvattenservis i anvisad utgångsbrunn, eftersom backventiler finns i standardutföranden. 14
Vad gäller den genomförda studiens tillförlitlighet, bör man ställa sig frågan huruvida förslagen om att åtgärda källorna till tillskottsvattnet i fastighetens spillvattensystem är tillräckliga för att minska risken för källaröversvämningar orsakade av baktryck i det allmänna spillvattensystemet. Denna fråga bör ställas eftersom det ökade flödet i det allmänna spillvattensystemet inte enbart beror på de vattenmängder som brunnen på innergården avleder till fastighetens spillvattenservis, utan även överläckage av dagvatten på det allmänna avloppsledningsnätet samt eventuella vattentillskott från felaktigt kopplade hårdgjorda ytor och dräneringar hos uppströms belägna fastigheter. Det senare måste beaktas särskilt, då den aktuella fastigheten ligger långt ner i det allmänna avloppsledningsnätet och det finns många uppströms belägna fastigheter, innebärande att dessa fastigheter kommer att stå för nästan
13 Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 13 april 14 Al-Dalyohi, Hashim; VA-ingenjör på Malmö Stadsfastigheter. 2015. Personlig kommunikation. 13 april
26
hela flödesökningen i det allmänna spillvattensystemet i samband med korta intensiva regn och inte den aktuella fastigheten.
Vidare bör avslutningsvis tilläggas att avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet, vid kraftig uppdämning på ledningsnätet, kan överstiga uppdämningsnivån för spillvatten. Det innebär att avloppsvatten i samband med baktryckssituationer även kan tränga in i källaren via avloppsenheter som ligger över uppdämningsnivån. Detta är något som måste lyftas fram, eftersom man kan få för sig att avloppsvattnet i det allmänna spillvattensystemet som högst kan stiga till uppdämningsnivån för spillvatten, och att man därmed endast behöver skydda avloppsenheter under uppdämningsnivån mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar.
27
6 Slutsats
Utifrån det analyserade och diskuterade materialet har jag kommit fram till att olika tekniska anpassningsåtgärder sällan kan skiljas helt och hållet från varandra, det vill säga att det i många fall kan vara svårt att uppnå ett ökat skydd mot källaröversvämningar med bara en enstaka anpassningsåtgärd. Det fordras ofta en kombination av olika tekniska anpassningsåtgärder för att uppnå ett fullgott skydd mot källaröversvämningar.
Vidare har jag kunnat dra slutsatsen att det inte alltid är tillräckligt att den enskilda fastighetsägaren sätter in tekniska anpassningsåtgärder för att minska risken för källaröversvämningar orsakade av baktryck i det allmänna spillvattensystemet, utan att det även fordras att huvudmannen för den allmänna vatten-och avloppsanläggningen sätter in åtgärder som ett led i det långsiktiga och förebyggande arbetet mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar. Ett exempel på det senare är strumpinfordring i otäta spillvattenledningar på det allmänna avloppsledningsnätet. Det är först när båda parterna arbetar långsiktigt och förebyggande mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar, som förutsättningarna för bra åtgärdsresultat särskilt föreligger. Ifall den aktuella fastigheten ligger långt ner i ledningsnätet och det finns uppströms belägna fastigheter som tillför stora tillskottsvattenmängder till det allmänna spillvattensystemet, förutsätts också att fastighetsägare till uppströms belägna fastigheter ingår i det förebyggande arbetet mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar.
Ytterligare en slutsats jag kunnat dra utifrån det analyserade och diskuterade materialet är att det inte är säkert att den enskilda fastigheten uppnår ett ökat skydd mot baktrycksrelaterade källaröversvämningar med en backventil installerad på fastighetens spillvattenservis. Detta verkar i många fall bero på antingen bristande underhåll eller felinstallation av backventilen.
28
Referenser
Anglen, L.2015. Översvämningsorsaker. Tyresö kommun.
http://www.tyreso.se/Boende_miljo/Vatten-och-
avlopp/Kallaroversvamningar/Oversvamningsorsaker/ Hämtad[ 2015-01-02]
Backman, M. (2010). Dags att dränera?.Viivilla. Tillgänglig: http://www.viivilla.se/gor-det-
sjalv/dranering/dags-att-dranera/ Hämtad[2015-03-01]
Bergmark, M. 2014. Vart är vi på väg?. Sundsvall: Räddningstjänsten Medelpad.
http://www.cnds.se/Forum2014/Presentationer/1_Vart%20%C3%A4r%20vi%20p%C3%A5%
20v%C3%A4g,%20hur%20ska%20vi%20t%C3%A4nka_Mats%20Bergmark.pdf Tillgänglig
[2015-02-09]
Bryman,A.&.Bell,E.(2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB Burström,H. Bondpä,B. & Näslund,L.2014. Regnoväder orsakade kaos i Skåne. TT.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/hundratals-larm-efter-ovader-i-skane Hämtad
[2015-01-10]
Eksjö Energi AB. 2015. Informationsskrift om källaröversvämningar för fastighetsägare. Eksjö: Eksjö Energi AB. http://www.eksjoenergi.se/filer/kallaroversv.pdf Hämtad[2015-02- 15]
Hallagård, H. & Kant, H.(2012). Skadeärenden 2011/2012- Hantering vid extremt väder. Göteborg: Göteborg Vatten. Tillgänglig:
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/E523988C47 8C1708C1257A7F004A1012/$File/TU_Skadearenden2011och2012Hanteringvidextremtvade
r.pdf?OpenElement Hämtad[2015-03-10]
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur AB
Harysson, C. (2010). Vanliga problem med golv och grunder i småhus. Bygg & teknik. Tillgänglig: http://byggochenergiteknik.se/press/Vanligaproblemgolvogrundersmahus.pdf
Hämtad[2015-04-01]
Hebrand,M.& Jeppsson,H.(2000). Malmö grundvatten. Malmö: VBB VIAK. Tillgänglig:
http://malmo.se/download/18.663ce4af1240ed89c73800091925/Malm%C3%B6+grundvatten .pdf Hämtad[2015-03-02]
Hernebring,C.& Mårtensson.E.(2013). Pluviala översvämningar. Konsekvenser vid skyfall över tätorter.Göteborg: DHI Sverige AB. Tillgänglig:
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26609.pdf Hämtad[2015-05-01]
Holme, I. &. Solvang, B.(1997). Forskningsmetodik: Om Kvalitativa och Kvantitativa Metoder. Studentlitteratur AB
29
Johansson, S. 2014. Översvämningsrapport SoF Norr. Intern rapport. Malmö: Malmö stad. Lidström,V.(2012). Vårt vatten – grundläggande lärobok i vatten-och avloppsteknik. Solna: Svenskt Vatten AB
Lundblad,U.& Backö,J.(2012). Undersökningsmetoder för att hitta källor till tillskottsvatten. Växsjö: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://vav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2012-13 Hämtad[2015-02-03]
Milotti, S.(2008). Sanering av Malmö avloppsledningsnät. Malmö: VA-syd. Tillgänglig:
http://www.spildevandsinfo.dk/lynette/itf5.50/knw/wit/ltfknowledge.nsf/WebLTFEmbedVie w/13AD94974B48512BC125744A0020E53A/$FILE/L%E4gesrapport%202007.pdf
Hämtad[2015-05-09]
Mälarenergi. 2015. Information om dag- och dräneringsvatten. Västerås: Samson.
https://www.malarenergi.se/globalassets/documents/va/info_dag_och_draneringsvatten.pdf
Hämtad[2015-01-13]
NCC. 2015. Flexibla foder. NCC.
http://www.ncc.se/produkter-och-tjanster/strumpinfodring/ Hämtad[2015-06-07]
Olshammar, M.&Baresel, C.(2012). Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet – erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. Stockholm: IVL Svenska
Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktr
yck%20i%20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf Hämtad[2015-02-13]
Orvesten,A. Kristoffersson,A.& Stål,Ö.(2003). Trädrötter och ledningar – goda exempel på lösningar och samverkansformer. Motala: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2003-31.pdf Hämtad[2015-03-10]
Sandin, K.(2007). Praktisk husbyggnadsteknik. Lund: Studentlitteratur AB SEVAB.2015. Anslutningsregler. Sevab Strängnäs Energi.
http://www.sevab.com/Privat/Vatten/Anslutning1/Anslutningsregler/ Hämtad[2015-]
SEVAB. 2010. Översvämning i källare. Strängnäs: Strängnäs Energi.
http://www.sevab.com/Global/Vatten/%C3%96versv%C3%A4mning%20i%20k%C3%A4llar
e_Sevab%20100812.pdf Hämtad[2015-04-10]
SMHI. 2014. Extremt kraftigt regn över Malmö. SMHI.
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/extremt-kraftigt-regn-over-malmo-1.77503 Hämtad[2015-03-
02]
SP. 2015. Fuktsäkra konstruktioner. Sveriges tekniska forskningsinstitut.
30
Swinton,M.C.& Kesik,T.J.(2008). Site Grading and Drainage to Achieve High-Performance Basements. Ottawa, Canada. National Research Council of Canada: Institute for Research in Construction. Tillgänglig: https://www.nrc-cnrc.gc.ca/ctu-sc/files/doc/ctu-sc/ctu-n69_eng.pdf
Hämtad[2015-02-03]
Teorell, J. &. Svensson, T.(2007). Att fråga och att svara- Samhällsvetenskaplig metod. Liber AB
Thysell, U.et al. (2007). Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem - underlagsrapport till Klimat-och sårbarhetsutredningen. Östervåla: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Rapporter/Svenskt%20Vatt
en%20Meddelande%20M134%20(September%202007).pdf Hämtad[2015-01-03]
Träguiden.2014. Markförhållanden och grundläggning – generellt. Svenskt trä.
http://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-
utformning/grundlaggning/grundlaggning/markforhallanden-och-grundlaggning/
Hämtad[2015-03-17]
UMEVA.2014. Omdränering – Information om VA-lösningar för husgrundsdränering. Umeå: Umeå Vatten och Avfall AB.
http://www.umeva.se/download/18.472dbf4213f09f32875dfb8/1413535566546/Omdr%C3% A4nering+-+Information+om+VA-
l%C3%B6sningar+f%C3%B6r+husgrundsdr%C3%A4nering.pdf Hämtad[2015-04-10]
Uppsala Vatten och Avfall AB. 2011. VA-fakta för fastighetsägare. Uppsala: UPPSALA VATTEN. http://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Trycksaker/VA-
fakta_fastighetsagare.pdf Hämtad[2015-03-19]
VA-SYD. 2013. Viktigt att veta om källaröversvämningar. Malmö :VA-SYD. Hämtad[2015- 03-03]
VA-SYD.2014. Avslutad: Stora problem med översvämningar. VA-SYD.
http://www.vasyd.se/Driftinfo/Kris/Oversvamning-Burlov-Malmo Hämtad[2015-03-10]
VA-verket. 2009. Att drabbas av översvämning. Trelleborg: Trelleborgs kommun.
http://www.trelleborg.se/files/Tekniskaforvaltningen/Vaavdelningen/Filer/oversvamning_web
b.pdf Hämtad[2015-02-21]
Warfvinge.C.& Dahlblom,M.(2010). Projektering av VVS-installationer. Lund: Studentlitteratur AB
Östberg, J.2007. Rotinträngningar i VA-ledningar – En fallstudie i Växjö. Examensarbete. Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig: http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001558/
31
ÖSK. 2014. Att tänka på om du drabbas av översvämning. Hultsfred: Östra Smålands Kommunalteknikförbund. http://osk.hultsfred.se/files/2014/11/Informationsfolder-om-
k%C3%A4llar%C3%B6versv%C3%A4mningar-%C3%96SK-1.pdf Hämtad[2015-04-17]
Bild- och figurkällor
Bild 4.1 – Bild 4.5 . Egen bild från studiebesöket på Håkanstorps Äldreboende. Tagen april 2015
Bild 4.6. Egen bild från Google Earth. Tagen april 2015
Figur 2.1. Thysell, U.et al. (2007). Klimatförändringarnas inverkan på allmänna
avloppssystem -underlagsrapport till Klimat-och sårbarhetsutredningen. Östervåla: Svenskt Vatten AB. Tillgänglig:
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Rapporter/Svenskt%20Vatt
en%20Meddelande%20M134%20(September%202007).pdf Hämtad[2015-01-03]
Figur 3.1. Mälarenergi. 2015. Information om dag- och dräneringsvatten. Västerås: Samson.
https://www.malarenergi.se/globalassets/documents/va/info_dag_och_draneringsvatten.pdf
Hämtad[2015- 01-13]
Figur 3.2. PULS. 2015. Rörinspektion med TV-inspektion. PULS AB.
http://www.pulsab.se/services/tvinspection.aspx Hämtad[2015-06-05]
Figur 3.3- Figur 3.4. Olshammar, M.&Baresel, C.(2012). Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet – erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktr
yck%20i%20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf Hämtad[2015-02-13]
Figur 3.5. PURUS. 2010. Anvisning för skyddsbrunnen Tryggve. PURUS AB.
http://qbankfrontend.purus.se/deployedFiles/550a141f12de6341fba65b0ad0433500.pdf
Hämtad[2015-06-06]
Figur 3.6. VA-SYD. 2013. Viktigt att veta om källaröversvämningar. Malmö: VA-SYD. Hämtad[2015-03-03]
Figur 3.7. Olshammar, M.&Baresel, C.(2012). Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet – erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Tillgänglig:
http://www.svenskforsakring.se/Global/Rapporter/Vattenskador%20orsakade%20av%20baktr
yck%20i%20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf Hämtad[2015-02-13]
Figur 3.8-Figur 3.10. KESSEL. 2013. Pumpfix F- Backwater Pumping Station. KESSEL AG.
32
Bilagor
FÖRKLARINGAR: DPL= Stuprör (vanligtvis) = Intagsbrunn
BILAGA
A
Sölvgatan
Olof Hågensens allé
Danska vägen MUNSTYCKE / ÖVERLOPP SANDFÅNG SANDFÅNG BAKFALL 4.25 4.43 4.27 4.40 4.17 4.43 4.47 5.26 5.07 4.09 4.45 4.365.76 4.23 4.47 4.27 4.14 5.92 5.23 4.27 5.24 5.22 4.20 4.03 4.38 4.45 500 BTG 500 BTG 2000 BTG 500 BTG 500 BTG 500 BTG 315 PVC 400 PVC 2000 BTG 500 BTG 400 BTG 2000 BTG 466 BTG PE 466 BTG PE BAKFALL 2.88 3.43 2.50 2.78 2.35 2.67 3.33 3.16 2.80 3.35 2.37 2.69 3.46 2.52 3.16 2.90 400 BTG 400 BTG 400 BTG 400 BTG 450 BTG PE 450 BTG PE 450 BTG PE 450 BTG PE D 500 HÄNGER I BRUNNEN 3.99 3.94 5.97 5.39 3.78 3.59 4.43 5.46 3.44 5.71 4.22 8.17 5.05 3.96 3.80 5.47 4.53 3.61 3.46 4.24 4.77 5.33 5.21 3.97 5.73 6.00 5.41 3.97 4.51 5.97 1000 BTG 1000 BTG 250 PVC 225 BTG 225 BTG 1000 BTG 1000 BTG 600 BTG 225 BTG 375 BTG 600 BTG 375 BTG 225 BTG 225 BTG 500 BTG
3
2
1
20 40 60 80 100 m 0 Skala 1:1500 (A4) Datum: 2015-04-24VA-karta: Håkanstorp 6, Malmö Signatur: Jens Nilsson
Telefon: 040-635 10 80
Skala: 1:1500
Översikt
Identifierad källa till tillskottsvatten i fastighetens spillvattensystem
Identifierad källa till tillskottsvatten i fastighetens spillvattensystem
Placera en backventil på fastighetens spillvattenservis i denna utgångsbrunn
Avled dagvattnet på innergården till denna dagvattenbrunn
Avledning av dagvattnet i pilens riktning
Sätt in en kompakt dränkbar pump inne i avvattningsbrunnen