Den informationsteknologiska diskursen

Tillgänglighetsdiskursen, teknikdiskursen och marknadsdiskursen kan, som vi förklarade ovan, betraktas som tre interna diskurser i en övergripande diskurs som vi valt att kalla den informationsteknologiska diskursen. Bibliotekets roll som

informationsförmedlare i kombination med en betoning av teknik och utveckling är grundläggande drag i den informationsteknologiska diskursen. Det är möjligt att se det på annat vis, men vi har valt att betrakta tillgänglighetsdiskursen, teknikdiskursen och marknadsdiskursen som interna diskurser, då vi menar att de hänger ihop i sina grundläggande premisser och föreställningar om biblioteket och alltså inte står motsättning till varandra. Tillgängliggörandet av information ses som den viktigaste aspekten av folkbibliotekets demokratiska uppdrag. Teknikdeterminismen och tanken om att bibliotekens utveckling automatiskt följer den informationsteknologiska utvecklingen är en grundläggande idé, som förenar sig med tillgänglighetsdiskursens syn på bibliotekets uppdrag. Tanken att biblioteket i framtiden kan komma att

förvandlas till en “informationsnod” hänger dels ihop med att bibliotekets utveckling antas följa den tekniska utvecklingen, och dels med synen på informationsförmedling som den viktigaste demokratiska aspekten.

Karolina Karjalainen (2012) har som vi nämnde i forskningsöversikten gjort en liknande undersökning som vi. Hon kommer fram till några diskurser som delvis

överensstämmer med de vi har urskiljt i vårt analysmaterial. Karjalainen har valt att kalla en diskurs för “den serviceinriktade diskursen” (s. 49). Denna betonar

tillgänglighetsdiskursen. Karjalainen urskiljer även en diskurs som hon kallar för “den demokratiska diskursen” som betonar informationsfriheten. Denna överensstämmer också till stora delar med den diskurs vi valt att kalla för tillgänglighetsdiskursen. Karjalainen skiljer alltså på tillgänglighet som en form av service och tillgänglighet i form av informationsfrihet (s. 58 ff.), medan vi ser det som två sidor av samma mynt Även Hallnäs (2005), som undersöker hur e-bokens för- och nackdelar framställs kommer fram till att tillgängligheten är en av de fördelar som betonas, men också att e- böcker möjliggör rationalisering av verksamheten och därmed är resurssparande (s. 38). Hallnäs kommer till den slutsatsen att det råder konsensus i hennes material, något som överensstämmer med vårt resultat (s. 45).

Vi menar att det finns en viss skillnad i vad som betonas mest inom de interna diskurserna, men att det inte råder några egentliga motsägelser mellan dem, vilket är orsaken till att vi betraktat dem som inneslutna i en övergripande diskurs. Det finns en logisk koppling mellan tillgänglighetsdiskursens betoning av informationsförmedling som det viktigaste värdet och marknadsdiskursens betoning av bibliotekens värde och nytta för marknaden. I enlighet med Geir Vestheims (1999) resonemang skulle båda dessa tankar kunna kopplas samman med vad han kallar systemvärldens instrumentella målrationalitet. Där systemvärlden förknippas med effektivisering och nyttotänkande, vilket har sin grund i ett instrumentellt tänkande (s. 191 ff.).

Bibliotekets relation till ett marknadsekonomiskt tänkande hänger också samman med synen på informationsteknologin och utvecklingen då de, som William F. Birdsall (2001) påpekat, ideologiskt hänger samman med ett nyliberalt tänkande. Han menar att i och med liberalismens politiska återkomst i form av nyliberalismen, så smälte nyliberal ekonomi och politik samman med teknologisk determinism till vad han kallar för en informationsteknologisk ideologi (s. 29). Han beskriver hur denna

informationsteknologiska ideologi växer fram, och att den grundar sig på tanken att vi gått från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, där den viktigaste råvaran är information (s. 32).

De tankar som genomsyrar marknadsdiskursen, det vill säga det positiva i att biblioteket är med och hjälper marknaden genom marknadsföring och genom att introducera ny teknik, hänger alltså samman med ideologiska förändringar i samhället och inom biblioteket. Den positiva synen på tekniken och teknikdeterminismen är i enlighet med denna analys också något som kan knytas till marknadsdiskursen. Birdsall (2001) menar även att den informationsteknologiska ideologin bygger på liberalismens tankar om individens rätt till personlig utveckling och prioritering av den individuella friheten. Detta blir, menar han tydligt i hur biblioteken prioriterar

individens rätt till fri tillgång till kunskap och i synen på människan som ett fritt agerande och rationellt väsen, med förmåga att fatta förnuftiga beslut (s. 25 ff.).

Begreppet “tillgänglighet”, som är så centralt i vårt material, grundas enligt Birdsall på en liberal syn på individens rättigheter (s. 30). I enlighet med Birdsalls teori menar vi att den diskurs som vi kallar tillgänglighetsdiskursen, vars viktigaste legitimeringsstrategi är tillgängligheten till fri information, förenar sig med teknikdiskursen och den

teknikdeterminismistiska tanken samt med marknadsdiskursen, som lyfter fram

biblioteket som marknadsförare och introducerare av ny teknik. Alla dessa element finns med i den övergripande informationsteknologiska diskursen. Betoningen av individen är något som genomgående är tydligt i vårt material, dels inom tillgänglighetsdiskursen där

demokrati betraktades som individens rätt till fri information och dels inom det marknadsbetonade service-tänkandet där individens rätt till service betonas.

Inom den informationsteknologiska diskursen lyfts tillgängliggörandet av information fram som den viktigaste demokratiska rättigheten och detta överskuggar andra aspekter av folkbibliotekets roll i det demokratiska samhället, såsom biblioteket som ett

offentligt rum och neutral mötesplats. Om biblioteket lika väl kan bli digitalt, så innebär ju det att mötesplats-funktionen inte anses som lika viktig, eller som ens som viktig alls. En dominerande informationsteknologisk diskurs skulle i förlängningen kunna leda till att bibliotekets roll som fysiskt rum förminskas eller försvinner. Jochumsen &

Rasmussens (2006) studie visar på en tendens inom biblioteksverksamheten som går emot denna eventuella utveckling. I deras diskursanalytiska avhandling,

Folkebiblioteket under forandring: Modernitet, feldt og diskurs, finner de belägg för att

biblioteket som rum och mötesplats får allt större betydelse, trots ett större fokus på internet och digitala medier (213 ff.).