Den multiriktade kommunikationen enligt teorin om Sensemaking

I två inlägg skapas mening inom den multiriktade kommunikationen, nämligen i inlägget om hållbara arbetsresor och i inlägget om begreppet HR-ansvarig. I ett annat inlägg, om

utbildningsmaterial tas initiativ till meningsskapande men initiativet leder däremot inte till att mening skapas enligt teorin.

30

I inlägget ”Hållbara arbetsresor” diskuterar medarbetare hur organisationen ska ställa sig till arbetsresornas klimatpåverkan. Enligt teorin om Sensemaking förekommer meningsskapande när tillståndet inom organisationen uppfattas vara annorlunda än vad det förväntas vara eller då det finns en osäkerhet kring hur en situation bör hanteras (Weick, 2005). Organisationen ställs inför osäkerhet när det finns en tanke om att vara en hållbar organisation samtidigt som flygresor i arbetet förekommer. Osäkerheten hanteras genom att medarbetare försöker skapa mening kring situationen, så att medarbetarna i framtiden ska kunna veta hur man som medarbetare inom organisationen bör ställa sig till flygresor inom arbetet och flygresornas negativa klimatpåverkan.

Exempel på kommentar:

“Givet flygets klimatpåverkan tycker jag att restiden inte ska straffa den som får långa restider efter att ha valt tåg istället för flyg”.

Att medarbetare bör stöttas och inte straffas för att välja tåg framför flyg, att det är bättre att försöka undvika onödiga resor samt ta tåget istället för flyget för miljöns skull får medhåll av flera medarbetare.

”Jättespännande att se, jag har själv lyckats byta mina flygresor inrikes med tåg. Framför allt resor till och från Umeå då det går bra med natttåg. Att byta ena resan till tåg från flyg är ett bra första steg för att pröva ett alternativt färdsätt.

Sen undrar jag om det finns beräkningar på vad det skulle kosta [organisationen] att klimatkompensera de flygresor där det praktiskt inte är möjligt att byta till annat färdsätt?” I och med att flera kommentarer inom inlägget om hållbara arbetsresor berör en strävan efter att organisationens arbetsresor ska bli mer hållbara skapas mening om att det finns en

förväntan på att man som medarbetare strävar efter hållbara arbetsresor och att man som medarbetare på olika sätt bör anpassa sig efter detta. På det här sättet leder kommunikationen till meningsskapande som leder till handling. Meningen bevaras därefter enligt teorin vilket gör att man som medarbetare vet vad som gäller angående hållbara arbetsresor i framtiden. Osäkerheten ersätts alltså av säkerhet då alla är överens, vilket bidrar till en enad organisation. På det här sättet formas organisationen och dess kollektiva syn på hållbarhet.

Begreppet HR-ansvarig

I det andra inlägget innefattande meningsskapande diskuteras huruvida ett begrepp ska användas i organisationen eller inte. Trådskaparen menar att ordet HR-partner bör bytas mot

31

personalansvarig. Det finns i och med detta en osäkerhet som medarbetarna försöker reducera genom meningsskapande. Begreppet debatteras sedan mellan flera olika medarbetare vilket gör att det skapas en mening om oenighet kring begreppet i organisationen.

”Är HR-partner klarspråk? Varför använda detta uttryck inom [organisationen]? Vad är det för fel på personalenhet eller personalhandläggare? Vårt

[organisationens] språk är väl svenska?”

Denna inledande kommentar besvaras av medarbetare som håller med, men också av medarbetare som inte håller med om att begreppet bör bytas ut.

”Håller fullständigt med. Kan lägga till ordet minicoaching som nu står på

[intranätets] öppningssida. Vad är det för fel på ”kort lösningsfokuserat samtal”? Som [organisationen] borde vi vara ett föredöme i att uttrycka oss korrekt med de svenska ord som vi redan har, tycker jag”

”När frågan var uppe redan 2012 höll jag med dig, vi behöll personalhandläggare. Men mycket har hänt sedan dess…”

Saken diskuteras men leder dock inte till att någon slutgiltig slutsats dras, vilket skapar en mening om oenighet vilket leder till fortsatt diskussion.

Enligt teorin om meningsskapande leder all meningskapande antingen till att åtgärder vidtas genom handling eller till vidare diskussion. I det här fallet leder meningskapandet inte till handling utan istället alltså till fortsatt diskussion.

Utbildningsmaterial

I det tredje inlägget inom den multiriktade kommunikationen görs ett försök till

meningsskapande. Enligt teorin leder diskussionen däremot inte till något meningsskapande eftersom ledningen avbryter och därmed förhindrar handling och vidare diskussion. Exempel på kommentarer:

“Riktigt upprörd blev jag när jag gjorde lektionen om “den mörka webben”” [ger exempel på innehåll i utbildningsmaterialet] “Jag skulle kunna ge fler exempel på avsnitt i nanoläret som jag reagerat på. Men jag undrar är det bara jag på hela [organisationen] som reagerat på utbildningsformen och innehållet?”

32

Medarbetaren upplever att tillståndet (i det här fallet utbildningsmaterialet) är annorlunda än vad som förväntas, vilket skapar osäkerhet som medarbetaren försöker reducera genom att kommunicera med övriga medarbetare. Inlägget besvaras av flera medarbetare med bekräftelse om att dem också reagerat på innehållet.

“Jag reagerade också på innehållet samt utskickens frekvens. Min känsla är också att det gick lite utöver informationssäkerhet”.

Diskussionen besvaras därefter av ledningen som ger en förklaring på varför utbildningsmaterialet är som det är.

Trådskaparen trycker på igen men vad hon menar skulle behöva bli bättre i fråga om

utbildningsmaterialet men vidare diskussion hänvisas till ledningens kontor. På det sättet kan meningsskapandet inte fortsätta ske med övriga medarbetare inom det sociala intranätet.

“I lektioner finns uppmaningar att ta upp informationssäkerhetsfrågor på enhetsmöten. Vi har alltså försökt få till en bra dialog i verksamheten kring dessa frågor. Titta gärna förbi mig om du har lust att prata om utbildningen/informationssäkerhet”.

I och med att meningsskapandet inte leder till handling och inte heller till vidare diskussion klassas inte konversationen som meningsskapande kommunikation enligt teorin om

meningsskapande. Ledningen menar att utbildningsmaterialet är bra som det är och att det inte krävs några åtgärder så som medarbetarna menar på. Ledningen tar inte medarbetarnas åsikter i beaktning och får på så sätt heller inte med sig organisationens medlemmar. Ledningens ståndpunkt blir vad som räknas i fråga om utbildningsmaterialet och inte organisationen som helhet och därmed skapas inte enighet om utbildningsmaterialet.

Slutsatsen i analysen av den multiriktade kommunikationen i relation till teorin Sensemaking blir följaktligen att två inlägg skapar mening vilket innebär att meningskapandet berör en mycket begränsad mängd ämnen, närmare bestämt arbetsresor och begreppsanvändning. Enligt systemteorin och teorin om Sensemaking är meningskapande nödvändigt för att skapa gemensam förståelse och en enig organisation, utan enighet, ingen organisering, ingen organisation.

33

7.1.3.

Den multiriktade kommunikationen enligt teorin om Human