5 Konsekvensanalys
5.3 Övriga konsekvenser
5.3.3 Den svenska arbetsmarknadsmodellen
Utredningens förslag påverkar inte arbetsmarknadens parters ansvar för vilka villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden, och syftar inte heller till att utsträcka den svenska arbetsrättens territoriella tillämpningsområde. Som har anförts ovan vilar den reglering som föreslås helt på civilrättslig grund i form av aktie- bolagsrättslig ägarstyrning av bolagen med statligt ägande samt avtalsrättsliga överenskommelser mellan bolagen och leverantörer.
Utredningens förslag innebär att leverantörer i förekommande fall ska tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. För arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal medför förslagen således ingen förändring. För arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, och för vilka svensk arbetsrätt är
tillämplig, kommer kollektivavtalade villkor dock att bli tillämpliga för arbetstagare även hos sådan arbetsgivare. Utredningens förslag innebär dock att det är villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som ska anges, vilket motsvarar vad arbets- marknadens parter har bedömt som skäliga minimivillkor.
De villkor som avtalas ska enligt utredningens förslag alltid minst motsvara de som följer av lag, vilket inkluderar utstationeringslagen. Förslagen påverkar således inte tillämpningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Utredningsuppdrag
Bilaga till regeringskanslibeslut den 26 juni 2018,
N2018/03898/BSÄ
Bakgrund
Regeringen har riksdagens uppdrag att förvalta de hel- och delägda bolagen med statligt ägande aktivt och professionellt med långsiktigt värdeskapande som övergripande mål.
Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I de delägda bolagen verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas. Statens bolagsstyrning syftar bl.a. till att bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande vilket innefattar att bolagen ska arbeta för en sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter samt goda och anständiga arbetsvillkor.
Bolag med statligt ägande är privaträttsliga subjekt och lyder som utgångspunkt under samma lagar som privatägda bolag. Ett antal bolag, varav några är anslagsfinansierade, är s.k. upphandlande myndighet eller upphandlande enhet och lyder därmed under upphandlingslagstiftningen.
Som ett led i genomförandet av EU-direktiv inom området har ändringar i de tre upphandlingslagarna trätt ikraft under 2017. I de nya upphandlingslagarna finns bl.a. tydligare regler om miljö-, arbetsrättslig och social hänsyn i upphandling. Vad gäller arbetsrättsliga villkor vid upphandling ställs krav på upphandlande myndigheter och enheter att – i de upphandlingar som överskrider EU-direktivens tröskelvärden – ställa villkor på lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och det går att fastställa.
Uppdraget
Uppdraget innebär att utreda förutsättningarna för staten som ägare att kräva att samtliga bolag med statligt ägande, dvs. även de bolag som inte är upphandlande myndigheter eller enheter, ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i alla sina inköp, dvs. när bolaget ingår kontrakt med leverantör för köp av vara eller tjänst.
Utredaren ska
• analysera i vilken utsträckning det är legalt möjligt för staten som ägare att kräva att samtliga bolag med statligt ägande ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i sina inköp,
• genomföra en nulägesbeskrivning avseende vilka krav bolagen med statligt ägande ställer på sina respektive leverantörer avseende arbetsvillkor,
• mot bakgrund av befintlig reglering och bestämmelser i statens ägarpolicy, samt nulägesbeskrivningen enligt ovan, analysera behovet för staten att ställa sådant krav på bolagen med statligt ägande,
• analysera huruvida sådant krav kan anses förenligt med regeringens bolagsstyrningsprinciper enligt vad som framgår av statens ägarpolicy,
• genomföra konsekvensanalys med avseende särskilt på legala, finansiella och operationella effekter, på kort och lång sikt, för bolagen med statligt ägande, av införandet av sådant krav och bolagens uppföljning av dess efterlevnad,
• analysera de eventuella riskerna förenade med införandet av sådant krav, särskilt med avseende på om det kan innebära en snedvridning av konkurrensförutsättningarna för bolagen med statligt ägande,
• om så bedöms lämpligt, lämna förslag till hur sådant krav bör formaliseras, i statens ägarpolicy eller på annat sätt, samt
Redovisning
Redovisning av uppdraget ska ske löpande under den tid som utredarens förordnande gäller. Uppdraget ska redovisas slutligt i en promemoria senast den 30 juni 2019.
Enkät avseende vilka krav på
arbetsvillkor bolagen med statligt
ägande ställer på leverantörer
Sammanfattning av frågeformulär
1. Tillämpar Bolaget Ja Nej LOU ☐ ☐ LUF ☐ ☐ LUK ☐ ☐Om Ja ovan, tillämpar Bolaget lagen för
hela verksamheten ☐ del av verksamheten ☐
2. Har Bolaget en uppförandekod eller annan policy för leverantörer?
Ja Nej ☐ ☐
Om Ja ovan, vilka internationella riktlinjer beaktas i Bolagets policy (t.ex. FN:s Global Compact, ILO:s kärnkonventioner, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter)?
3. Har Bolaget intressentdialoger som berör arbetsvillkor? Ja Nej
☐ ☐
Om Ja ovan, med vilka och hur ofta?
Om Ja ovan, hur hanteras resultatet av dialogen?
4. Ställer Bolaget krav rörande arbetsvillkor på leverantörer? Ja Nej
☐ ☐ Om Ja ovan, vilka krav ställs?
lön ☐
arbetstid ☐
semester ☐
försäkringar ☐ tjänstepension ☐ annan ledighet än semester ☐ fackföreningsfrihet ☐ rätt till kollektiva förhandlingar ☐ arbetsmiljö ☐
hälsa ☐
säkerhet ☐
annat ☐
Om annat, ange vad:
5. Avseende vilka av leverantörens anställda ställer Bolaget krav på arbetsvillkor?
samtliga anställda ☐ de anställda som är berörda av aktuell leverans ☐
inga ☐
annat urval ☐
6. Gäller samma krav på arbetsvillkor för alla Bolagets leverantörer? Ja Nej
☐ ☐
Om Nej ovan, vad är grunden för urval?
7. Hur många led ner i leverantörskedjan ställer Bolaget krav på arbetsvillkor?
8. Vilka nivåer gäller för de krav på arbetsvillkor som Bolaget ställer och vad är utgångspunkten för respektive nivå?
9. Hur ställer Bolaget krav på leverantörer (t.ex. genom leverans- avtal, uppförandekod)?
10. Hur följer Bolaget upp att leverantörer följer de krav på arbetsvillkor som har ställts?
11. Om Bolaget upptäcker att en leverantör avviker från de krav på arbetsvillkor som har ställts, vilka åtgärder vidtas?
12. Hur redovisar Bolaget sin uppföljning av leverantörers arbets- villkor (oavsett om krav på arbetsvillkor har ställts eller ej), med avseende på
a) vad som redovisas,
b) var redovisningen sker, och c) hur ofta redovisning sker?
13. Vilka effekter har det på Bolagets verksamhet att ställa krav på leverantörer avseende arbetsvillkor?
14. Om ett uttryckligt krav ställdes på Bolaget att i sin tur ställa vissa krav rörande arbetsvillkor på leverantörer, vilka effekter skulle det ha på Bolagets verksamhet?
15. Om ett uttryckligt krav ställdes på Bolaget att i sin tur ställa vissa krav rörande arbetsvillkor på leverantörer, bedömer Bolaget att det i så fall finns risk för
a) snedvridning av Bolagets konkurrensförutsättningar, b) ökade kostnader i samband med Bolagets inköp, eller
c) icke ändamålsenlig begränsning av vilka leverantörer Bolaget kan anlita?
16. Övriga synpunkter och kommentarer med anledning av utredningens uppdrag.
Effekter Tidsperspektiv Legala
Finansiella Kort sikt Lång sikt Operationella
Kronologisk förteckning
1. Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Ju.
2. Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem. S. 3. Tydligare regler vid konsumentavtal.
Ju.
4. Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ku. 5. Passdatalag
– en ny lag som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Ju. 6. Lägre kapitalkrav för privata aktie-
bolag. Ju.
7. Ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområdet. A.
8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhets- politiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. Fö. 9. En effektivare handläggning
av ärende om överförande av straffverkställighet. Ju.
10. Ett förbud mot spridning av bilder från rättegångar. Ju.
11. Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet. UD.
12. Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter. Ju. 13. Etableringsjobb. A.
14. En stängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor. Ju.
15. Långsiktighet och stadga i arbetet framåt – en myndighet för romska frågor. Ku.
16. Sweden’s Eighth National Report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden’s Implementation of the Obligations of the Convention M.
17. Kompletterande bestämmelser till ny EU-förordning om sprängämnes prekursorer. Ju. 18. Digital kommunikation i domstols-
processer. Ju.
19. Genomförande av EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan. N. 20. Stärkt skydd för den enskilde
vid estetiska behandlingar. Ny lag om kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar. S. 21. Märkning och registrering av katter
– ett förslag och dess konsekvenser. N. 22. Ett stärkt straffrättsligt skydd
mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri. Ju. 23. Vägledning vid tolkning och tillämp-
ning av FN:s konvention om barnets rättigheter. A.
24. Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen vid införandet av utvecklingstid. A. 25. Krav på arbetsrättsliga villkor vid
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Ny modell för statsbidrag till vissa ideella organisationer inom brottsofferområ- det. [7]
Etableringsjobb. [13]
Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättig- heter. [23]
Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen vid införandet av utvecklingstid. [24]
Försvarsdepartementet
Värnkraft. Inriktningen av säkerhets- politiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. [8]
Justitiedepartementet
Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. [1]
Tydligare regler vid konsumentavtal. [3] Passdatalag
– en ny lag som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. [5] Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. [6] En effektivare handläggning av ärende om överförande av straffverkställighet. [9] Ett förbud mot spridning av bilder från
rättegångar. [10]
Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter. [12] En strängare syn på vapenbrott och
smuggling av vapen och explosiva varor. [14]
Kompletterande bestämmelser till ny EU-förordning om sprängämnes prekursorer. [17] Digital kommunikation i domstols-
processer. [18]
Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri. [22]
Kulturdepartementet
Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. [4] Långsiktighet och stadga i arbetet framåt
– en myndighet för romska frågor. [15]
Miljödepartementet
Sweden’s Eighth National Report under the Convention on Nuclear Safety. Sweden’s Implementation
of the Obligations of the Convention [16]
Näringsdepartementet
Genomförande av EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan. [19] Märkning och registrering av katter
– ett förslag och dess konsekvenser. [21]
Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp för bolag med statligt ägande. [25]
Socialdepartementet
Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem. [2] Stärkt skydd för den enskilde vid estetiska
behandlingar. Ny lag om kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar. [20]
Utrikesdepartementet
Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet. [11]