Den empiriska analysen i detta kapitel visar att den regionala arbetslösheten har en signifikant effekt på den privata sektorns lönenivå. Den kortsiktiga elasticiteten är omkring −0,03 och den långsiktiga elasticiteten ligger mellan −0,07 och −0,09 för den studerade perioden 1999−2013. Konjunkturinstitutet känner inte till andra studier om löneflexibilitet som gjorts på svenska data som använt liknande metod och tidSperiod. Tidigare studier som skattat löneflexibiliteten på aggregerad nivå med svenska data fram till 1990-talet visar på löneflexibilitet i ungefär i samma storleksordning, men det är svårt att avgöra hur jämförbara re-sultaten är till exempel beroende på skillnader i data och me-tod.179
Eftersom löneflexibiliteten till stor del bestäms av institut-ionella faktorer, finns det en stor variation mellan olika länder i hur mycket lönerna reagerar på arbetsmarknadsläget. Det finns också skillnader mellan länder i hur snabbt löneanpassningen sker. Empiriska studier finner ofta att anglosaxiska och östeuro-peiska länder har mer flexibla löner.180 Exempelvis brukar den skattade långsiktiga elasticiteten för Storbritannien och USA vara
179 Det finns till exempel stora skillnader över tid i nivån på arbetslösheten samt hur arbetslösheten definieras. Se exempelvis Forslund (1997) och Forslund och Kolm (2004) för en översikt av tidigare makrostudier om löneflexibilitet och internationella jämförelser.
180 Se exempelvis Dyrstad och Johansen (2000), Bell m.fl (2002), Nijkamp och Poot (2005), Baltagi m.fl. (2009), Gregg m.fl. (2014).
134 Sambandet mellan arbetslöshet och löner
omkring −0,11.181 För östeuropeiska länder hittas ofta ännu högre löneflexibilitet. För de andra nordiska länderna och de västra delstaterna i Tyskland brukar den långsiktiga elasticiteten ligga mellan −0,02 och −0,05. Den svenska löneflexibiliteten verkar åtminstone inte vara lägre än i Tyskland eller de andra nordiska länderna. En metastudie av 208 skattade lönekurvor fann att den genomsnittliga löneflexibiliteten på lång sikt är om-kring −0,07, vilket ligger i linje med resultaten i detta kapitel.182
Kapitlet i korthet
Det regionala arbetsmarknadsläget påverkar lönenivån och effekten är större inom privat sektor än inom offentlig sek-tor.
Om den regionala arbetslösheten fördubblas blir den privata sektorns lönenivå i länet omkring 3 procent lägre på kort sikt.
På längre sikt är löneflexibiliteten något större, 7−9 procent i privat sektor vid fördubblad regional arbetslöshet, vilket är ungefär en genomsnittlig elasticitet jämfört med andra industrialiserade länder.
Det finns vissa tecken på att löneflexibiliteten kan vara lägre när fler av de arbetslösa är långtidsarbetslösa.
En fördubblad regional arbetslöshet i utbildningsgruppen är förknippad med omkring 3 procent lägre lönenivå på kort sikt för de med förgymnasial eller gymnasial utbildning. För de med eftergymnasial utbildning är löneflexibiliteten mindre precist skattad.
Inom privat sektor reagerar männens löner mer på det reg-ionala arbetsmarknadsläget än kvinnornas löner.
181 Det finns dock tecken på att löneflexibiliteten kan ha ökat i Storbritannien på 2000-talet, se Gregg m.fl. (2014).
182 Nijkamp och Poot (2005).
Referenser
Acemoglu, D. (1995), ”Public policy in a model of long-term unemployment”, Economica, 62 (246), sid. 161−178.
Albrecht, J., P.-A. Edin, M. Sundström och S. Vroman (1999), ”Career interruptions and subse-quent earnings: A reexamination using Swedish data”, Journal of Human Resources, 34 (2), sid.
294−311.
Arumpalam, W. (2002), “State dependence in unemployment incidence: Evidence for British men revisited”, IZA Institute for the Study of Labor Discussion Paper 630.
Arumpalam, W, A. Booth och M. Taylor (2000), ”Unemployment persistence”, Oxfort Economic Papers, 52 (1), sid. 24−50.
Baltagi, B., U. Blien och K. Wolf (2009), “New evidence on the dynamic wage curve for Western Germany: 1980−2004”, Labour Economics, 16 (1), sid. 47−51.
Bell, D. och D. Blanchflower (2011), ”Youth unemployment in Europe and the United States”, Nordic Economic Policy Review, 2 (1), sid. 11−37.
Bell, B., S. Nickell och G. Quintini (2002), ”Wage equations, wage curves and all that”, Labour Eco-nomics, 9, sid. 341−360.
Blanchard, O. (1991), “Wage bargaining and unemployment persistence”, Journal of Money, Credit and Banking, 23, sid. 277−292.
Blanchard, O. och J. Galí (2007), “Real wage rigidities and the new Keynesian model”, Journal of Money, Credit and Banking, supplement to vol. 39 (1), sid. 35−66.
Blanchard, O. och J. Galí (2010), “Labor markets and monetary policy: A new Keynesian model with unemployment”, American Economic Journal: Macroeconomics, 2 (2), sid. 1−33.
Blanchard, O. och L. Katz (1997), ”What we know and do not know about the natural rate of un-employment”, Journal of Economic Perspectives, 11, winter 1997, sid. 51−72.
Burgess, S., C. Propper, H. Rees och A. Shearer (2003), “The class of 1981: The effects of early career unemployment on subsequent unemployment experiences”, Labour Economics, 10 (3): sid.
291−309.
Card, D. (1995), “The wage curve: A review”, Journal of Economic Literature, 33 (June), sid. 785−799.
Carneiro, A., P. Guimarães och P. Portugal (2012), ”Real wages and the business cycle: Accounting for worker, firm, and job title heterogeneity”, American Economic Journal: Macroeconomics, 4 (2), sid.
133−152.
Clark, A. E. (2003), “Unemployment as a social norm: Psychological evidence from panel data”, Journal of Labor Economics, 21 (2), sid. 323−51.
Dickens, W. T., L. Goette, E. L. Groshen, S. Holden, J. Messina, M. E. Schweitzer, J. Turunen och M. E. Ward (2007), ”How wages change: micro evidence from the international wage flexibility project”, Journal of Economic Perspectives, 21 (2), sid. 195−214.
Dyrstad, J. M. och K. Johansen (2000), ”Regional wage responses to unemployment and profitabil-ity: empirical evidence from Norwegian manufacturing industries”, Oxford Bulletin of Economics and Statistics, 62 (1), sid. 101−117.
136 Sambandet mellan arbetslöshet och löner
Eriksson, S. och D.-O. Rooth (2014), ”Do employers use unemployment as a sorting criterion when hiring? Evidence from a field experiment”, American Economic Review, vol. 104 (3), sid.
1014−1039.
Forslund, A. (1997), “Lönebildningen och arbetsmarknadens funktionssätt”, Bilaga till delbetän-kande av Utredningen om ett förstärkt förlikningsmannainstitut, SOU 1997:164.
Forslund, A. och A.-S. Kolm (2004), ”Active labour market policies and real-wage determination – Swedish evidence”, Accounting for Worker Well-Being – Research in Labor Economics 23.
Galí, J. och T. Monacelli (2016), “Understanding the gains from wage flexibility: the exchange rate connection”, NBER Working paper no. 22489.
Gottfries, N. (2010), ”Fungerar den svenska lönebildningen?”, Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2011, SOU 2010:93.
Gregg, P. (2001), ”The impact of youth unemployment on adult unemployment in the NCDS”, Economic Journal, 111 (475), sid. 626−653.
Gregg, P., S. Machin och M. Fernández-Salgado (2014), “Real wages and unemployment in the big squeeze”, The Economic Journal, 124, sid. 408−432.
Görlich, D. och A. de Grip (2009), ”Human capital depreciation during hometime”, Oxford Economic Papers, 61 (1), sid. 98−121.
Haefke, C., M. Sonntag och T. van Rens (2013), ”Wage rigidity and job creation”, Journal of Monetary Economics, 60 (8), sid. 887−899.
Hall, R. (2005), “Employment fluctuations with equilibrium wage stickiness”, American Economic Review, vol. 95 (1), sid. 50−64.
Konjunkturinstitutet (2006), Lönebildningsrapporten, 2006.
Konjunkturinstitutet (2012), Lönebildningsrapporten, 2012.
Konjunkturinstitutet (2013), Lönebildningsrapporten, 2013.
Konjunkturinstitutet (2015), Lönebildningsrapporten, 2015.
Konjunkturinstitutet (2016), ”Swedish Wage Curve”, pm, konj.se.
Kroft, K., F. Lange och J. Notowidigdo (2013), ”Duration dependence and labour market condi-tions: evidence from a field experiment”, Quarterly Journal of Economics, 128 (3), sid. 1123−1167.
Krueger, A. B. och A. Muller (2011), “Job search, emotional well-being, and job finding in a period of mass unemployment: Evidence from high frequency longitudinal data”, Brookings Papers on Economic Activity, spring, sid. 1−81.
Krusell, P., T. Mukoyama, A. Sahin, och A. A. Smith Jr. (2009), ”Revisiting the welfare effects of eliminating business cycles”, Review of Economic Dynamics, 12, sid. 393−404
Layard, R., S. Nickell och R. Jackman (1991), Unemployment, macroeconomic performance and the labor market, Oxford University Press.
Långtidsutredningen (2011), Huvudbetänkande, SOU 2011:11.
Mincer, J. och H. Ofek (1982), “Interrupted work careers: depreciation and restoration of human capital”, The Journal of Human Resources, 17 (1), sid. 3−24.
Mühleisen, M. och K. Zimmermann (1994), ”A panel analysis of job changes and unemployment”, European Economic Review, 38 (3−4), sid. 793−801.
Narendranathan, W. och P. Elias (1993), ”Influences of past history on the incidence of youth un-employment: Empirical findings for the UK”, Oxford Bulletin of Economics and Statistics, 55 (2), sid.
161−185.
Nickell, S. och G. Quintini (2003), “Nominal wage rigidity and the rate of inflation”, The Economic Journal, 113 (October), sid. 762−781.
Nijkamp, P. och J. Poot (2005), ”The last word on the wage curve?”, Journal of Economic Surveys, 19 (3), sid. 421−450.
Phelps, E. (1972), Inflation policy and unemployment theory: The cost-benefit approach to monetary planning, London, MacMillan.
Pissarides, C. (2000), Equilibrium unemployment theory, second edition, Cambridge, MA, MIT Press.
Pissarides, C. (2009), “The unemployment volatility puzzle: Is wage stickiness the answer?”, Econo-metrica, 77 (5), sid. 1339−1369.
Raaum, O. och K. Røed (2006), ”Do business cycle conditions at the time of labor market entry affect future employment prospects?” Review of Economics and Statistics, 88 (2), sid. 193−210.
Shapiro, C. and J. E. Stiglitz (1984), “Equilibrium unemployment as a worker discipline device”, American Economic Review, 74, sid. 433−444.
Shimer, R. (2005), “The cyclical behavior of equilibrium unemployment and vacancies”, American Economic Review, 95 (1), sid. 25−49.
Solon, G., R. Barsky och J. A. Parker (1994), ”Measuring the cyclicality of real wages: how im-portant is the composition bias?”, Quarterly Journal of Economics, 109 (1), sid. 1−25.
Sullivan, D. och T. von Wachter (2009), “Job displacement and mortality: An analysis using admin-istrative data”, Quarterly Journal of Economics, 124 (3), sid. 1265−1306.