Design av intranätet

Designen av det nya intranätet på InfoGrator handlar inte bara om att tillfredsställa

användarnas behov utan även att bedöma vad det är av alla önskemål och krav som kan vara till störst nytta för användaren. Vi ställer oss mycket objektivt till användarna där vi försöker tillgodose deras behov men samtidigt finns vi till för att stödja utvecklingen av intranätet inom ramarna för vårt examensarbete. Detta innebär att vi under arbetets gång prioriterar funktioner som är absolut nödvändiga för InfoGrator och med det uppnås maximalt utnyttjande av tiden.

5.3.1 Arbetsytan

Arbetsytan (Layout) på alla webbsidor har vi uppdelat i två regioner där den vänstra alltid ska vara reserverad för länk menyn med länkar till alla webbsidor. Den andra delen av skärmen blir ett fritt utrymme som kommer att användas som den faktiska arbetsytan. Det bidrar till att

användaren har en stilren och luftig arbetsyta med bra översikt över innehållet och navigeringen.

Figur 3. Sidlayout

Sidstil (Pagestyle) är enligt användarna inte en hjärtefråga i sig själv men de kräver ändå att alla aktiva komponenter ska synas extra bra på skärmen. Förutom det måste hela strukturen andas överblickbarhet trots att det förekommer en del applikationer på skärmen. Användarna skall undvika att skrolla sig igenom en sida för att komma till den information som de är intresserade av. Detta löser vi med drop-down menyer som kommer att erbjuda användaren en lista med alternativ där användaren väljer just den information som är av intresse för tillfället. Vi har dessutom en designregel för intranätet vilket är att konsistent använda svaga

pastellfärger för att ge ett mjukare intryck av innehållet till användaren. Från logotypen och sedan till portletterna och knapparna har hela tiden konsistens i färganvändningen behållits vilket gör att intranätet upplevs som enhetligt och dessutom bidrar till att man orkar sitta långa pass framför datorn. Rent formellt är portalen ett mycket flexibelt verktyg vid skapandet av en ny Sidstil, för när man har skapat en stil behöver man inte göra om proceduren. Det som sker är att portalen sköter om detta genom att alla sidor som skapas i systemet ärver egenskaperna från just den sidstilen som administratören väljer.

Figur 4. En sida på intranätet

5.3.2 Lagringsplats för data

Å ena sidan är Innehållsområdet (Content Area) den egentliga, fysiska lagringsplatsen för alla filer som förekommer som referens i databasen. Databasen är, å andra sidan, filernas logiska lagringsplats som vi refererar till vid anrop av dessa filer. Tabeller utgör grundbultarna i vår intranät satsning. Problematiken med tabellerna ligger i struktureringen. Varje tabell kräver att man noggrant definierar dess namn och kolumner. Kolumnerna ska utgöras av en nyckel eller av andra rubriker som är direkt beroende av nyckeln.

Det som händer är att vi lägger in referenser(sökvägen) till filerna i respektive post i

tabellen(databasen) tillsammans med fil beskrivningar. När användaren sedan klickar på en viss fil(referens) på skärmen hämtas filen från innehållsområdet medan databasen bara agerar som en förmedlare av informationen. Att vi använder databasen i detta syfte kan verka lite udda men anledningen är den att vi skapar referenser i databasen för att bygga snygga och lätt överskådliga webbsidor på intranätet innehållande länkar till dessa filer, som befinner sig i innehållsområdet.

Figur 5. Content Area

5.3.3 Användargränssnitt

Formulär (Forms) är vårt främsta verktyg för inmatning, uppdatering och radering av poster i databasen. Dessa formulär genereras av portalen med hjälp av de specifikationer som vi angett vid skapandet av formuläret. Vi definierar vilken typ av formulär vi vill ha och vilken tabell formuläret kommer att baseras på. Portalen övertar sedan allt annat för att presentera oss en färdig applikation som är klar att använda.

Figur 7. Formulär

Rapporter ska extrahera alla inmatade poster från en tabell och presentera det i ett lämpligt, valfritt format. Vid skapandet lägger man in två extra kolumner med länkar som tillåter ”Online” uppdatering och radering av respektive post i tabellen. Detta tillägg gör att det blir oerhört flexibelt att lägga till, ändra och radera poster.

5.3.4 Specialfunktioner och procedurer

Följande funktioner tillhandahålls inte av CASE-verktyget utan kodas manuellt:

Sekvenser (Sequences) har vi tillämpat för att uppdatera den primära nyckeln i vissa tabeller i databasen. Uppdateringen sker automatisk utan att användaren behöver fylla i nyckeln i något formulär. Detta för att användarna ska slippa hålla reda på vilka nycklar det finns i databasen. Det är omöjligt för användaren att veta vilken nyckel det redan finns i databasen om inte nyckeln är självklar (det tillåts bara en unik nyckel i databasen). Med en självklar nyckel menas att alla redan i förväg vet exakt vad som är specifikt för just den datan som exempelvis person nr.

Triggrar (Triggers) används för att automatisera processer som behandlar data och

manipulerar den i databasen. Ett exempel på detta är ett anrop i en sekvens för att lägga in en ny post i databasen.

Procedurer (Procedures) är en aktivitet i portalen som gör att när man skickar en inparameter till databasen jämförs denna med innehållet i tabellen som är kopplad till proceduren. Vi matchning plockar proceduren ett värde och skickar värdet i sin tur till ett annat ställe i portalen där det utför en viss funktion. Detta är en mycket välanvänd metod som vi har vid ett flertal tillfällen tillämpat vid bygget av intranätet. Ett exempel: vi vill nu skapa ett enkelt sätt att logga in på InfoGrators extranät (leverantörs) utan att för den delen behöva göra själva inloggningsrutinen. Proceduren tar emot en inparameter och jämför denna med en specifik post i en tabell (denna innehåller i sin tur samma parameter samt URL:en till det berörda företagets hemsida). Matchas denna inparametern med en post loggas användaren automatiskt in på den webbsida som annars skulle kräva att användaren loggar in manuellt.

Alla applikationer som vi kommer att använda oss av vid administrering av intranätets Dynamiska sidor (Dynamic Pages) kan definieras som nyckelkomponenter i vår

systemdesign. Dessa kraftiga verktyg erbjuder oss full kontroll över sidinnehållet genom att vi skriver egen kod i de dynamiska html-sidorna. Koden är en blandning av JavaScript och HTML-taggar som används för att hantera utseendet samt PL/SQL för att manipulera databasen. Trots att flera olika sorters programkod samsas om samma utrymme erbjuder denna kombination en idealisk lösning för oss som vill specialanpassa våra intranät sidor.