Utifrån de specifika delsyftena användes olika forskningsdesigner; beskrivande (I), explorativ (II, IV) och en tvärsnittsdesign (III). Applicerade metoder innefattade en systematisk litteraturstudie (I), kvalitativa metoder (II, IV) och kvantitativa metoder (III).
Deltagare i studierna var par där den ena partnern har diagnosticerats med förmaksflimmer. Delstudie I syftade till att identifiera och beskriva det aktuella forskningsläget, vilket gjordes genom en systematisk litteraturgenomgång där 20 artiklar analyserades genom en integrativ analys. Delstudie II syftade till att utforska pars huvudangelägenhet och hur de kontinuerligt hanterar denna; 12 par intervjuades vilket analyserades genom classical grounded theory. Delstudie III syftade till att studera sambandet mellan känslomässig stress och upplevd hälsa mellan patienter och partners; 91 par analyserades genom Actor-Partner Interdependence Model. Delstudie IV syftade till att utforska sjukdomsföreställningar hos par; 9 par intervjuades vilket analyserades utifrån hermeneutik såsom beskriven av Gadamer.
Resultat
När den ena partnern drabbas av hjärtsjukdom har det flera konsekvenser på paret och deras relation (I). Bland annat så förekommer överbeskydd avseende vad eller vilka aktiviteter som kan genomföras eller utföras. Det förekommer även nedsatt kommunikation i vilket paren håller inne på känslor då det finns en föreställning om att delande av känslor och tankar kan påverka den andra partnern negativt. Inom parrelationen finns också sexuella bekymmer vilka dock är övergående över tid. Bekymren baseras på en rädsla om att sexuella aktiviteter kan föranleda stress för hjärtat. Hjärtsjukdom hos ena partnern leder också till förändringar i hushållssysslor, i vilket det blir ett skift i ansvar och roller där den friska partnern får nya eller ändrade uppgifter. Paret anpassar sig till sjukdomen genom förändringar i gemensamma aktiviteter/hobbies samt genom att se framåt med en längtan att livet ska återgå till det normala. Ingen av de inkluderade
studierna i den systematiska litteraturstudien studerade par i kontexten FF, vilket initierade ett fortsatt fokus på parrelationen där den ena partnern har FF.
Par som lever med FF upplever en gemensam osäkerhet kopplat till två aspekter, (i) att inte veta vad FF är och (ii) att inte veta om, när och varför en FF-episod inträffar (II). Paren hanterar osäkerheten genom två övergripande strategier; explicit delande (gemensamt samarbete och hitta likheter) och implicit delande (distansering och tyst samförstånd). Ett explicit delande innefattar, dels ett gemensamt samarbete (t.ex. planerar resa tillsamman); pratar om symtom/söka sjukvård etc), dels att hitta likheter (t.ex. jämför med andra som lever med hjärtsjukdom). Ett implicit delande innefattar, dels distansering (man vill inte oroa varandra; håller inne på känslor/tankar), dels ett tyst samförstånd (känner varandra – behöver inte prata om allt; man vet hur/vad den andra partnern känner eller tänker på). Vidare spelar tiden en avgörande roll i hur paren hanterar och upplever osäkerheten; då längre tid har förflutit mellan FF-episoder tenderar paren att prata mindre om FF samt upplever mindre oro och osäkerhet – alltså, ett skift mot implicit delande. Om episoder av FF återkommer mer frekvent tenderar par att skifta över till explicit delande.
Tidigare studier inom FF har påvisat att det finns samband i vilket ångest/depression är associerad med självskattad hälsa. Genom modellen The Actor-Partner Interdependence Model (APIM) är det möjligt att studera interaktionen inom paret – alltså, hur en persons ångest/depression är associerad med, dels den egna självskattade hälsan (aktörseffekt), dels hur personens ångest/depression är associerad med den självskattade hälsan hos dennes partner (partnereffekt) (III). Resultatet fann att patienter och partners visade signifikanta skillnader avseende självskattad fysisk och psykisk hälsa, där patienter skattade sig lägre än partners. Flera aktöreffekter identifierades, vilket indikerar att känslomässig stress (ångest/depression) är associerad med självskattad hälsa. Partnereffekter observerades för vitalitet, vilket indikerar att symtom på depression är associerad med vitalitet i den andra partnern.
79
Föreställningar är konstruktioner och tro som vi har kring olika fenomen, situationer och företeelser. Det är utifrån våra föreställningar som vårt beteende styrs och våra liv konstrueras – individuellt och tillsammans med andra. Par som lever med FF har föreställningar (IV) om hjärtat som en symbol/framställning av livet och när symbolen för livet blir drabbat av sjukdom ses det som ett hot mot livet – det är inte som att bryta armen, det är mer allvarligt. När livet hotas vill man kunna
förklara och förstå sjukdomen (FF), vilket gör att man söker efter
bakomliggande orsaker/förklaringar till FF. Likaså, att drabbas av sjukdom i sig ses inte som något konstigt eller avvikande – livet är fullt av händelser som innebär förändring – förändring ses alltså som något
normalt. Även om förändringen ses som normal så ses FF som en störning i livet; det stör parets självbild som hälsosamma personer. Å
andra sidan ska dessa förändringar inte förstöra vårt liv. Att älta saker och ting har en negativ effekt och leder inte till att FF försvinner; vi kan
inte sluta leva som en konsekvens av FF. Eftersom paren ser förändring
som något naturligt ses även anpassning som något fundamentalt i livet – vi anpassar oss alltid. Förändring är nära kopplat till att ha kontroll. FF hotar den kontrollzon som paret har – och om FF kan kontrolleras så kan också zonen där man känner sig bekväm kontrolleras; paret bestämmer. Å andra sidan så kan andra bestämma kontrollzonen – genom medicinering och behandling. Även genom att träffa samma sjukvårdspersonal eller att ha tillgång till vård som paren känner till.
Slutsatser
Avhandlingen – och de enskilda studierna – är ett bidrag till den existerande litteraturen och forskningen avseende par som lever med kronisk sjukdom och – framför allt – avseende par som lever med FF. Övergripande tyder avhandlingens resultat på att det finns en ömsesidighet där FF påverkar både personen med FF och dennes partner, men också att de påverkar varandra. Paret kan ses som ett ömsesidigt och beroende återkopplingssystem avseende att gemensamt försöka förstå FF, att gemensamt bemöta FF, samt ömsesidigt integrera och hantera FF i sitt dagliga liv. Dessa aspekter om hur parrelation
påverkas hos par med FF, kan utgöra grund och förslag till utformning av det kliniska arbetet med personer med FF och deras partner. Vårdpersonal som arbetar med personer med FF och deras partner bör utgå ifrån ett systemiskt synsätt med hänsyn till parets ömsesidighet och ömsesidiga beroende, men också ha kunskap om FF avseende patofysiologi, konsekvenser och behandlingar. Ett möjligt sätt att uppnå detta i klinisk verksamhet kan vara en tillämpning av ett FSN-baserat arbetssätt genom hälsostödjande familjesamtal (FamHC).
Hälsostödjande familjesamtal möjliggör kartläggning och
synliggörande av parets föreställningar och huvudangelägenheter, vilket är viktiga aspekter då de vägleder paret avseende beslut och hantering av FF i deras relation och vardag. Även om en formaliserad del av hälsostödjande samtal inte införs i klinisk verksamhet, bör dock partners inte negligeras utan snarare ses som en resurs och bjudas in till att delta i vårdmötet. Vårdpersonal som arbetar i slutenvård bör uppmuntra och bjuda in partnern till att delta under sjukhusvistelsen avseende, t.ex. rond och utskrivningssamtal. Likaså bör vårdpersonal i primärvården uppmuntra partner att delta i uppföljningsbesök. Utifrån ett systemiskt synsätt bör framtida interventionsstudier omfatta paret som analysenhet liksom också utgöra målet för interventionen.
81
References
Aasbø, G., Solbraekke, K. N., Kristvik, E., & Werner, A. (2016). Between disruption and continuity: challenges in maintaining the “biographical we” when caring for a partner with a severe, chronic illness. Sociology
of Health and Illness, 38(5), 782–796. doi: 10.1111/1467-9566.12396
Ahlström, G. (2007). Experiences of loss and chronic sorrow in persons with severe chronic illness. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic
Illnesses, 16(3A), 76–83. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01580.x
Altiok, M., Yilmaz, M., & Rencüsoğullari, I. (2015). Living with atrial fibrillation: an analysis of patients' perspectives. Asian Nursing
Research, 9(4), 305–311. doi: 10.1016/j.anr.2015.10.001
Altman, D. G. (1991). Practical statistics for medical research. London: Chapman and Hall.
Altschuler, J. (2015). Whose illness is it anyway? On facing illness as a couple. Journal of Family Therapy, 37(1), 119–133. doi: 10.1111/1467- 6427.12043
Baanders, A. N., & Heijmans, M. J. W. M. (2007). The impact of chronic diseases: the partner's perspective. Family and Community Health,
30(4), 305–317. doi: 10.1097/01.FCH.0000290543.48576.cf
Bateson, G. (1998). Mönstret som förbinder: eko-cybernetiska texter. [The
pattern which connects: eco-cybernetic texts]. Stockholm: Mareld.
Bell, J. M. (2009). Family Systems Nursing: re-examined. Journal of Family
Nursing, 15(2), 123–129. doi: 10.1177/1074840709335533
Bell, J. M. (2015). Growing the science of Family Systems Nursing: family health intervention research focused on illness suffering and family healing [L’avancement de la recherché sur l’intervention infirmiere systémique en santé familiale: Bilan]. In F. Duhamel (Ed.), La santé et
la famille: Une approche systémique en soins infirmiers [Families and health: A systemic approach in nursing care] (3rd ed., pp. 102–125).
Montreal: Gaëtan Morin editeur, Chenelière Éducation. Retrieved from http://hdl.handle.net/1880/51114
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B. I. (2008). “Being appropriately unusual”: a challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15(2), 106–115. doi: 10.1111/j.1440- 1800.2008.00401.x
Benzein, E., Olin, C., & Persson, C. (2015). “You put it all together”— families' evaluation of participating in Family Health Conversations.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(1), 136–144. doi:
10.1111/scs.12141
Berg, C. A., & Upchurch, R. (2007). A developmental-contextual model of couples coping with chronic illness across the adult life span.
Psychological Bulletin, 133(6), 920–954. doi: 10.1037/0033-
2909.133.6.920
Berkman, L. F., & Syme, S. L. (1979). Social networks, host resistance, and mortality: a nine-year follow-up study of Alameda County residents.
American Journal of Epidemiology, 109(2), 186–204. Retrieved from
http://aje.oxfordjournals.org/content/109/2/186.short
Björck, S., Palaszewski, B., Friberg, L., & Bergfeldt, L. (2013). Atrial fibrillation, stroke risk, and warfarin therapy revisited: a population- based study. Stroke, 44(11), 3103–3108. doi: 10.1161/STROKEAHA.113.002329
Bodenmann, G. (1997). Dyadic coping: A systemic-transactional view of stress and coping among couples: Theory and empirical findings.
European Review of Applied Psychology/Revue Européenne de Psychologie Appliquée, 47(2), 137–141. Retrived from
http://psycnet.apa.org/psycinfo/1997-43680-005
Bodenmann, G. (2005). Dyadic coping and its signficance for marital functioning. In T. A. Revenson, K. Kayser, & G. Bodenmann (Eds.),
Couples coping with stress—emerging perspectives on dyadic coping
(pp. 33–50). Washington, DC: American Psychological Association. Bohnen, M., Shea, J. B., Michaud, G. F., John, R., Stevenson, W. G., Epstein,
L. M., . . . Koplan, B. A. (2011). Quality of life with atrial fibrillation: do the spouses suffer as much as the patients? Pacing and Clinical
Electrophysiology: PACE, 34(7), 804–809. doi: 10.1111/j.1540-
8159.2011.03111.x
Boland, P., Levack, W. M., Hudson, S., & Bell, E. M. (2012). Coping with multiple sclerosis as a couple: “peaks and troughs”—an interpretative phenomenological exploration. Disability and Rehabilitation, 34(16), 1367–1375. doi: 10.3109/09638288.2011.645115
Boyle, A. H. (2009). Living with a spouse with chronic obstructive pulmonary disease: the meaning of wives' experiences. Journal of Nursing &
Healthcare of Chronic Illnesses, 1(4), 273–282. doi: 10.1111/j.1752-
83
Byrne, B. M. (2010). Structural equation modeling with AMOS: basic
concepts, applications, and programming. New York: Routledge.
Callaghan, P., & Morrissey, J. (1993). Social support and health: a review.
Journal of Advanced Nursing, 18(2), 203–210. doi: 10.1046/j.1365-
2648.1993.18020203.x
Camm, A. J., Lip, G. Y. H., De Caterina, R., Savelieva, I., Atar, D., Hohnloser, S. H., . . . ESC Committee for Practice Guidelines. (2012). 2012 focused update of the ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation: an update of the 2010 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation. Developed with the special contribution of the European Heart Rhythm Association. European Heart Journal, 33(21), 2719– 2747. doi: 10.1093/eurheartj/ehs253
Checton, M. G., Greene, K., Magsamen-Conrad, K., & Venetis, M. K. (2012). Patients' and partners' perspectives of chronic illness and its management. Families, Systems & Health, 30(2), 114–129. doi: 10.1037/a0028598
Chugh, S. S., Havmoeller, R., Narayanan, K., Singh, D., Rienstra, M., Benjamin, E. J., . . . Murray, C. J. (2014). Worldwide epidemiology of atrial fibrillation: a Global Burden of Disease 2010 Study. Circulation,
129(8), 837–847. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.113.005119
Chung, M. L., Moser, D. K., Lennie, T. A., & Rayens, M. K. (2009). The effects of depressive symptoms and anxiety on quality of life in patients with heart failure and their spouses: testing dyadic dynamics using Actor–Partner Interdependence Model. Journal of Psychosomatic
Research, 67(1), 29–35. doi: 10.1016/j.jpsychores.2009.01.009
CIOMS, Council for International Organizations of Medical Sciences. (2002). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva: CIOMS. Retrived from http://www.cioms.ch/publications/guidelines/guidelines_nov_2002_bl urb.htm
Coleman, C. I., Coleman, S. M., Vanderpoel, J., Nelson, W., Colby, J. A., Scholle, J. M., & Kluger, J. (2012). Factors associated with “caregiver burden” for atrial fibrillation patients. International Journal of Clinical
Practice, 66(10), 984–990. doi: 10.1111/j.1742-1241.2012.02996.x
Cook, W. L. (2001). Interpersonal influence in family systems: a social relations model analysis. Child Development, 72(4), 1179–1197. doi: 10.1111/1467-8624.00341
Cook, W. L., & Kenny, D. A. (2005). The Actor–Partner Interdependence Model: a model of bidirectional effects in developmental studies.
International Journal of Behavioral Development, 29(2), 101–109. doi:
10.1080/01650250444000405
Coyne, J. C., & Smith, D. A. (1991). Couples coping with a myocardial infarction: a contextual perspective on wives' distress. Journal of
Personality and Social Psychology, 61(3), 404–412. doi:
http://dx.doi.org/10.1037/0022-3514.61.3.404
Cutugno, C. L. (2015). Atrial fibrillation: updated management guidelines and nursing implications. American Journal of Nursing, 115(5), 26–38; quiz 39, 49. doi: 10.1097/01.NAJ.0000465028.05223.39
D'Ardenne, P. (2004). The couple sharing long-term illness. Sexual &
Relationship Therapy, 19(3), 291–308. doi: http://dx.doi.org/10.1080/14681990410001715427
De Vogli, R., Chandola, T., & Marmot, M. G. (2007). Negative aspects of close relationships and heart disease. Archives of Internal Medicine,
167(18), 1951–1957. doi: 10.1001/archinte.167.18.1951
Deaton, C., Dunbar, S. B., Moloney, M., Sears, S. F., & Ujhelyi, M. R. (2003). Patient experiences with atrial fibrillation and treatment with implantable atrial defibrillation therapy. Heart & Lung, 32(5), 291–299. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0147-9563(03)00074-8
Dinesen, B., Nøhr, C., Andersen, S. K., Sejersen, H., & Toft, E. (2008). Under surveillance, yet looked after: telehomecare as viewed by patients and their spouse/partners. European Journal of Cardiovascular Nursing,
7(3), 239–246. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2007.11.004
Duhamel, F., Dupuis, F., Reidy, M., & Nadon, N. (2007). A qualitative evaluation of a family nursing intervention. Clinical Nurse Specialist
CNS, 21(1), 43-49. Retrived from http://journals.lww.com/cns-
journal/Abstract/2007/01000/A_Qualitative_Evaluation_of_a_Family _Nursing.9.aspx
Ek, K., Ternestedt, B-M., Andershed, B., & Sahlberg-Blom, E. (2011). Shifting life rhythms: couples' stories about living together when one spouse has advanced chronic obstructive pulmonary disease. Journal of
Palliative Care, 27(3), 189–197. Retrived from http://search.proquest.com/docview/893755295?pq-origsite=gscholar Ekblad, H., Malm, D., Fridlund, B., Conlon, L., & Ronning, H. (2014). The
well-being of relatives of patients with atrial fibrillation: a critical incident technique analysis. The Open Nursing Journal, 8, 48–55. doi: 10.2174/1874434601408010048
85
Ekblad, H., Ronning, H., Fridlund, B., & Malm, D. (2013). Patients' well- being: experience and actions in their preventing and handling of atrial fibrillation. European Journal of Cardiovascular Nursing, 12(2), 132– 139. doi: 10.1177/1474515112457132
Eriksson, M., & Svedlund, M. (2006). “The intruder”: spouses' narratives about life with a chronically ill partner. Journal of Clinical Nursing,
15(3), 324–333. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01290.x
Evans, D. (2007). Integrative reviews of quantitative and qualitative research. In Webb, C., Roe, B. (Eds.), Reviewing research evidence for nursing
practice: systematic reviews. pp. 135–147. Oxford: Blackwell
Publishing.
Figueiras, M. J., & Weinman, J. (2003). Do similar patient and spouse perceptions of myocardial infarction predict recovery? Psychological
Health, 18(2), 201–216. doi: 10.1080/0887044021000057266
Fleming, V., Gaidys, U., & Robb, Y. (2003). Hermeneutic research in nursing: developing a Gadamerian-based research method. Nursing Inquiry,
10(2), 113–120. doi: 10.1046/j.1440-1800.2003.00163.x
Foxwell, R., Morley, C., & Frizelle, D. (2013). Illness perceptions, mood and quality of life: a systematic review of coronary heart disease patients.
Journal of Psychosomatic Research, 75(3), 211–222. doi:
10.1016/j.jpsychores.2013.05.003
Freeman, J. V., Simon, D. N., Go, A. S., Spertus, J., Fonarow, G. C., Gersh, B. J., . . . Piccini, J. P. (2015). Association between atrial fibrillation symptoms, quality of life, and patient outcomes: results from the Outcomes Registry for Better Informed Treatment of Atrial Fibrillation (ORBIT-AF). Circulation. Cardiovascular Quality And Outcomes,
8(4), 393–402. doi: 10.1161/CIRCOUTCOMES.114.001303
Frye, R. L., Simari, R. D., Gersh, B. J., Burnett, J. C., Brumm, S., Myerle, K., . . . Terzic, A. (2009). Ethical issues in cardiovascular research involving humans. Circulation, 120(21), 2113–2121. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.107.752766
Gadamer, H-G. (1994). Truth and method. New York: Continuum.
Glaser, B. G. (1978). Theoretical sensitivity: advances in the methodology of
grounded theory. Mill Valley, Calif.: Sociology Press.
Glaser, B. G. (1998). Doing grounded theory: issues and discussions. Mill Valley, Calif.: Sociology Press.
Glaser, B. G., & Holton, J. (2004). Remodeling Grounded Theory. Forum
Qualitative Sozialforschnug/Forum: Qualitative Social Research, 5(2).
Retrived from http://www.qualitative- research.net/index.php/fqs/article/viewArticle/607/1315
Go, A. S., Hylek, E. M., Phillips, K. A., Chang, Y., Henault, L. E., Selby, J. V., & Singer, D. E. (2001). Prevalence of diagnosed atrial fibrillation in adults: national implications for rhythm management and stroke prevention: the AnTicoagulation and Risk Factors in Atrial Fibrillation (ATRIA) Study. JAMA, 285(18), 2370–2375. doi:10.1001/jama.285.18.2370
Go, A. S., Mozaffarian, D., Roger, V. L., Benjamin, E. J., Berry, J. D., Blaha, M. J., . . . Turner, M. B. (2014). Heart disease and stroke statistics— 2014 update: a report from the American Heart Association.
Circulation, 129(3), e28–e292. doi:
10.1161/01.cir.0000441139.02102.80
Hanson, S. M. H. (2005). Family health care nursing: an introduction. In S. M. H. Hanson, V. Gedaly-Duff & J. R. Kaakinen (Eds.), Family health
care nursing: theory, practice, and research (3rd ed., pp. 3–37).
Philadelphia: F. A. Davis.
Hart, R. G., Pearce, L. A., & Aguilar, M. I. (2007). Meta-analysis: antithrombotic therapy to prevent stroke in patients who have nonvalvular atrial fibrillation. Annals of Internal Medicine, 146(12), 857–867. doi: 10.7326/0003-4819-146-12-200706190-00007
Hendrick, S.S. (2004). Close relationships research: a resource for couple and family therapists. Journal of Marital and Family Therapy, 30(1), 13– 27. doi: 10.1111/j.1752-0606.2004.tb01219.x
Hendrick, S.S., & Hendrick, C. (2006). Measuring respect in close relationships. Journal of Social and Personal Relationships, 26(6), 881–889. doi: doi: 10.1177/0265407506070471
Hendriks, J. M., de Wit, R., Crijns, H. J., Vrijhoef, H. J., Prins, M. H., Pisters, R., . . . Tieleman, R. G. (2012). Nurse-led care vs. usual care for patients with atrial fibrillation: results of a randomized trial of integrated chronic care vs. routine clinical care in ambulatory patients with atrial fibrillation. European Heart Journal, 33(21), 2692–2699. doi: 10.1093/eurheartj/ehs071
Hendriks, J. M., Vrijhoef, H. J., Crijns, H. J., & Brunner-La Rocca, H. P. (2014). The effect of a nurse-led integrated chronic care approach on quality of life in patients with atrial fibrillation. Europace, 16(4), 491– 499. doi: 10.1093/europace/eut286
87
Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., & Layton, J. B. (2010). Social relationships and mortality risk: a meta-analytic review. PLoS Medicine, 7(7), e1000316. doi: 10.1371/journal.pmed.1000316
Inglis, S., McLennan, S., Dawson, A., Birchmore, L., Horowitz, J. D., Wilkinson, D., & Stewart, S. (2004). A new solution for an old problem? Effects of a nurse-led, multidisciplinary, home-based intervention on readmission and mortality in patients with chronic atrial fibrillation. Journal of Cardiovascular Nursing, 19(2), 118–127. doi: 10.1097/00005082-200403000-00006
Jairath, N., Ulrich, C. M., & Ley, C. (2005). Ethical considerations in the recruitment of research subjects from hospitalized, cardiovascular patient populations. Journal of Cardiovascular Nursing, 20(1), 56–61. Retrived from http://journals.lww.com/jcnjournal /pages/articleviewer.aspx?year=2005&issue=01000&article=00011&t ype=abstract
January, C. T., Wann, L. S., Alpert, J. S., Calkins, H., Cleveland, J. C., Jr., Cigarroa, J. E., . . . Yancy, C. W. (2014). 2014 AHA/ACC/HRS Guideline for the Management of Patients With Atrial Fibrillation: A report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines and the Heart Rhythm Society. Circulation. doi: 10.1161/CIR.0000000000000041
JBI. (2008). Joanna Briggs Institute reviewers' manual: 2008 edition. Adelaide: The Joanna Briggs Institute.
Kaakinen, J. R., & Hanson, S. M. H. (2015). Family health care nursing: an introduction. In J. R. Kaakinen, D. P. Coehlo, R. Steele, A. Tabacco & S. M. H. Hanson (Eds.), Family health care nursing: theory, practice,
and research (5th ed., pp. 3–32). Philadelphia F.A. Davis.
Kang, Y. (2005). Effects of uncertainty on perceived health status in patients with atrial fibrillation. Nursing in Critical Care, 10(4), 184–191. doi: 10.1111/j.1362-1017.2005.00100.x
Kang, Y. (2006). Relation of atrial arrhythmia-related symptoms to health- related quality of life in patients with newly diagnosed atrial fibrillation: a community hospital-based cohort. Heart & Lung, 35(3), 170–177. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.hrtlng.2006.01.002
Kang, Y., & Bahler, R. (2004). Health-related quality of life in patients newly diagnosed with atrial fibrillation. European Journal of Cardiovascular
Kelley, H. H., Holmes, J. G., Kerr, N. L., Reis, H. T., Rusbult, C. E., & Van Lange, P. A. M. (2003). An atlas of interpersonal situations: Cambridge University Press.
Kenny, D. A., Kashy, D. A., & Cook, W. L. (2006). Dyadic data analysis. New York: Guilford Press.
Kenny, D. A., & Ledermann, T. (2010). Detecting, measuring, and testing dyadic patterns in the actor-partner interdependence model. Journal of
Family Psychology, 24(3), 359–366. doi: 10.1037/a0019651
Kiecolt-Glaser, J. K., & Newton, T. L. (2001). Marriage and health: his and hers. Psychological Bulletin, 127(4), 472–503.
Kilpi, F., Konttinen, H., Silventoinen, K., & Martikainen, P. (2015). Living arrangements as determinants of myocardial infarction incidence and survival: a prospective register study of over 300,000 Finnish men and women. Social Science and Medicine, 133, 93–100. doi: 10.1016/j.socscimed.2015.03.054
Kirchhof, P., Ammentorp, B., Darius, H., De Caterina, R., Le Heuzey, J-Y., Schilling, R. J., . . . Zamorano, J. L. (2014). Management of atrial fibrillation in seven European countries after the publication of the 2010 ESC Guidelines on atrial fibrillation: primary results of the PREvention oF thromboemolic events—European Registry in Atrial Fibrillation (PREFER in AF). Europace, 16(1), 6–14. doi: 10.1093/europace/eut263
Kirchhof, P., Benussi, S., Kotecha, D., Ahlsson, A., Atar, D., Casadei, B., . . . Document, Reviewers. (2016). 2016 ESC guidelines for the management of atrial fibrillation developed in collaboration with EACTS: The Task Force for the Management of Atrial Fibrillation of the European Society of Cardiology (ESC) developed with the special contribution of the European Heart Rhythm Association (EHRA) of the ESC endorsed by the European Stroke Organisation (ESO). European
Heart Journal. doi: 10.1093/eurheartj/ehw210
Klainin, P., & Arthur, D. G. (2009). Postpartum depression in Asian cultures: a literature review. International Journal of Nursing Studies, 46(10), 1355–1373. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.02.012
Kline, R. B. (2011). Principles and practice of structural equation modeling. New York: Guilford Press.
Knafl, K., & Gilliss, C. L. (2002). Families and chronic illness: a synthesis of current research. Journal of Family Nursing, 8(3), 178–198. doi: 10.1177/107484070200800302
89
Koponen, L., Rekola, L., Ruotsalainen, T., Lehto, M., Leino-Kilpi, H., & Voipio-Pulkki, L. M. (2008). Patient knowledge of atrial fibrillation: 3- month follow-up after an emergency room visit. Journal of Advanced
Nursing, 61(1), 51–61. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04465.x
Kowal, J., Johnson, S. M., & Lee, A. (2003). Chronic illness in couples: a case for emotionally focused therapy. Journal of Marital and Family
Therapy, 29(3), 299–310. Doi: 10.1111/j.1752-0606.2003.tb01208.x
Kralik, D., Telford, K., Price, K., & Koch, T. (2005). Women's experiences of fatigue in chronic illness. Journal of Advanced Nursing, 52(4), 372–