Designförslag 3 utvecklades för en person med arbetsmöjligheter via dator i bilen. Förslaget var tänkt kunna användas för transport av en person och spontana övernattningar med jobbmöjligheter ute på fält. Med det i åtanke skapades en brainstormkarta med start-stoppmetoden, Figur 3.2.
Figur 3.2. Brainstormutfall av designförslag 3.
Måtten för insidan som skapades var ungefärliga och kom från insidan på en Peugeot Partner-18 (L2H1). En grov förenkling gjordes av väggarnas form då syftet var att visa själva designen och inte tillvägagångssättet att bygga inredningen. I en verklig Peugeot Partner-18 är väggarna välvda och plåtreglarna således anpassade efter plåtens form.
4 Resultat
Följande är resultatet av tre designförslag till camper van. Det första, “Designförslag 1”, presenteras i sin helhet med val av isolering, konstruktion, värme och elsystem. De nästföljande förslagen presenteras med givna designer.
4.1 Designförslag 1
Förslaget grundar sig på ett enkelt leverne, med minimal påverkan på människa och miljö där en friluftsmänniska är tänkt kunna leva under minst ett år och med minimal bekvämlighet i södra Sverige. Materialvalet föll på så mycket levande material som möjligt, så som trä och hampafiberisolering. De levande materialen valdes på grund av deras möjlighet att enkelt monteras ner och tas om hand i återvinning eller återanvändning. Materialen andades till viss grad och ledde till en bekväm inomhusmiljö. Valet av färg på väggar och tak är vit ekologisk linoljefärg som kräver ett flertal strykningar men med en ljus, öppen interiör som resultat. Golvet stryks med ekologisk linolja för ökat motstånd mot slitage. Matlagning skedde via trangiakök varför inget fast kök behövde installeras.
4.1.1 Isolering
Isoleringen i designförslag 1 valdes med hänsyn till miljö. Därför användes naturmaterial i största möjliga mån. Valet av golv blev 0,02 m råspont samt 0,05 m XPS-skivor till isolering då de tål hög belastning. Till väggar och tak användes 0,012 m pärlspont med hampafiber till isolering. Mellanväggen mellan hytten och bodelen var en filt sydd med fårullsisolering samt en nedre fast del med pärlspont och hampafiberisolering. De olika isolerade delarna och dess värmeförluster presenteras nedan.
R-värden för väggar och tak (inklusive mellanväggens nedre del):
𝑅0,05 𝑚 ℎ𝑎𝑚𝑝𝑎 = 1,22 𝐾/𝑊
𝑅0,012 𝑚 𝑡𝑟ä = 0,1 𝐾/𝑊 𝑅𝑡𝑜𝑡,𝑣ä𝑔𝑔/𝑡𝑎𝑘 = 1,22 𝐾/𝑊 R-värden för golv:
𝑅0,05 𝑚 𝑋𝑃𝑆= 1,47 𝐾/𝑊 𝑅0,02 𝑚 𝑡𝑟ä = 0,27 𝐾/𝑊
𝑅𝑡𝑜𝑡,𝑔𝑜𝑙𝑣 = 1,64 𝐾/𝑊 R-värde för mellanvägg:
𝑅0,03 𝑚 𝑓å𝑟𝑢𝑙𝑙= 𝑅𝑡𝑜𝑡,𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛𝑣ä𝑔𝑔 = 1,22 𝐾/𝑊 Värmeförlust per del:
𝑈𝑣ä𝑔𝑔/𝑡𝑎𝑘 = 0,76 𝑊/𝑚2𝐾 𝑈𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛𝑣ä𝑔𝑔 = 0,82 𝑊/𝑚2𝐾 𝑈𝑔𝑜𝑙𝑣 = 0,61 𝑊/𝑚2𝐾 𝑄𝑣ä𝑔𝑔/𝑡𝑎𝑘 = 670 𝑊 𝑄𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛𝑣ä𝑔𝑔 = 82 𝑊 𝑄𝑔𝑜𝑙𝑣 = 150 𝑊 Total värmeförlust: 𝑄𝑡𝑜𝑡= 1 𝑘𝑊
4.1.2 Kondens
Camper vanen fick tillräcklig luftgenomströmning genom att installera en takfläkt på angiven plats strax bakom hytten i mitten av taket. Inluft försågs via bak- och sidodörrarna som var relativt otäta i skarvarna. Kondensvatten mellan plåt och isolering kontrollerades ca 1 gång/månad under det första levnadsåret i vanen genom att känna med handen i två utrymmen under sängen. Ingen fukt kunde uppmärksammas stanna kvar i isoleringen.
4.1.3 Konstruktion/Design
Överblicksbilder på designförslaget är tagna och visas i Figurerna 4.1.1-4.1.4 för att täcka upp 4 vinklar.
Figur 4.1.1 Designförslag 1 - Överblicksbild från passagerarsidan.
Figur 4.1.3 Designförslag 1 - Överblicksbild bakifrån vänster.
Förslaget hade en 180x140 (längd x bredd) cm lång säng monterad i bilens bakre del som ses i bilaga B1. Under sängen, bilaga B2, fanns förvaring med åtkomst från de bakre dörrarna, vidare i Figuren visas de öppningar i skåp (höger) och soffa (vänster) som möjliggör luftgenomströmning. Batterierna är fastsatta i sin ram som ses i bilaga B3, de är i figuren inte ihopkopplade med kablar. Köksbänken visas i bilaga B4 där bordet är i uppfällt läge. bilaga B5 visar köksbänken utan skärbräda i diskho samt utan gardiner för hyllorna. Plats för vattendunk som kan lastas från utsidan, se bilaga B6 där även en låg mellanvägg mellan hytt och bodel syns. I bilaga B7 visas soffan med dess tre luckor öppna, luckan för invertern är öppen för åtkomst och dieselvärmaren är placerad till höger i soffan närmast förarstolen, längst nere till höger i figuren. Inget hål för dieselvärmarens varmluftslang finns då det med fördel kan användas ett grenrör som leder värmen till flera olika delar av vanen med luftström både i sovutrymmet samt under sängen. Bilaga B8 visar en närmre bild på dieselvärmaren där även batterierna går att se i bakgrunden. Bilagor B9 och B10 visar de två takhyllorna som båda har gardiner som håller saker på plats, de visas även utan gardiner i bilagorna B11 och B12.
4.1.4 Värme
Enligt resultatet i 4.1.1 behövdes 1 kW för att värma camper vanen från -20°C till 20°C, därför valdes en 3 kW dieselvärmare för portabel värme samt ett fast 2 kW el-element för tillgång till landel. Valet av två olika värmekällor kommer sig av att el-elementet går tystare medan dieselvärmaren ger camper vanen värme på platser utan tillgång till landel samt att det är möjligt att leda om och fördela värmen med rör-förgreningar.
4.1.5 Elektricitet
För att hitta olika apparaters effekt och/eller ström kontrollerades bruksanvisningen hos dem vilket går att utläsa i tabell 4.1 där totalt 100 Ah beräknades användas.
Tabell 4.1, olika apparater och deras effekt, arbetstid samt Ah.
Apparat Effekt (W) Ström (A) Användningstid/dygn (h) Ah
Fläkt 36 3 0,33 1 Värmare 24 2 8 16 Telefon 6 0,5 2 1 Dator 84 8 1 8 Kylskåp 36 3 24 72 Lampor 6 0,5 4 2 Totalt: 100
Valet av batterier föll på 2 st parallellkopplade 100 Ah 12 V AGM-batterier för att täcka elbehovet pga att de inte fick laddas ur till mer än 50%. Systemet krävde laddning åtminstone en gång per dygn. För att täcka elbehovet användes en laddregulator (inverter/charger) kopplad till solceller och landel. Laddregulatorn omvandlade den spänning som kom från fasta nätet samt solpanelerna till 12 V för laddning av batterierna.
Kopplingsschema ges i Figur 4.1.5 där två stycken 100 W solpaneler är seriekopplade till en 1 kW inverter/charger som levererar 230 V DC samt laddar via 230 V de två parallellkopplade 100 Ah batterierna vid behov. Batterierna laddas även via generator från bilens 45 Ah startbatteri med hjälp av laddrelä med inbyggd säkring. Systemet driver fläkt, 3 kW dieselvärmare samt lampor. Observera att kylskåp samt dator-/mobiltelefonladdare ansågs kunna kopplas till 230 V uttag på inverter/charger och är därför inte synliga i schemat.
Figur 4.1.5. Kopplingsschema med 2 x 100 Ah batteribank med laddrelä för laddning via startbatteri, 2 x 100 W solpaneler, lampor, 3 kW dieselvärmare
samt takfläkt.
4.1.6 Materialval ur miljösynpunkt
DFE-målen presenteras i punktlista: • Inga miljöfarliga material. • Inga hälsofarliga material.
• Material producerat med hållbarhet i fokus.
• Material producerat med en icke hälsoskadligt process.
I Figur 4.1.6 visas en överblick över miljöpåverkan över livscykel med EPS-isolering där störst påverkan sker i form av framställning av materialet då plasten är baserad på oljeindustrin. I återanvändningsstadiet antas deponin leda till markförstöring och giftiga gaser vid förbränning.
Figur 4.1.6. Överblick av miljöpåverkan över livscykel för EPS-isolering I Figur 4.1.7 visas miljöpåverkan över livscykel för hampafiberisolering där påverkan anses vara betydligt mindre på stadierna material och
återanvändning med anledning att hampafiber är ett naturmaterial.
Figur 4.1.7.Överblick av miljöpåverkan över livscykel för hampafiberisolering.
4.2 Designförslag 2
Figur 4.2.1. Designförslag 2 - Överblicksbild från passagerarsidan.
Figur 4.2.3. Designförslag 2 - Överblicksbild bakifrån vänster.
Förslaget resulterade i en camper van med utdragbart bord under sängen, bilaga B13, som även kunde användas framåt som matplats (bilaga B14) eller bakåt som avställningsyta (bilaga B15). Sängen var av måtten 180 x 140 cm (längd x bredd), bilaga B16. Under sängen, bilaga B17, fanns ett utrymme för förvaring och till höger i Figuren ses placering av batterier och inverter (se även bilaga B18). Vanens soffa hade en lös del med förvaring där möjlighet fanns att flytta soffan, bilaga B19, samt att sätta upp ett fallskydd i form av ett räcke vid ombyggnad till säng med måtten 130 x 65 cm, bilaga B20. De två fästena till fallskyddet satt i köksbänkens kant samt i sidodörren. Det fanns även möjlighet att förlänga sängen in i ett av köksskåpen med en madrass på en hylla vilket inte presenteras. Förvaring i form av skåp vid sidan av
köksbänken, bilaga B21 som även visas utan gardiner och med öppna luckor i bilaga B22. Plats för kylbox fanns i den fasta delen av soffan och
dieselvärmare kunde monteras i något av köksskåpen längst ner. Hyllan över sängen hade en öppen del och två stängda, bilagorna B23 och B24 visar hyllan utan gardiner. En hängmatta kunde fästas innanför skjutdörren för andra fäste i exempelvis ett träd samt ytterligare ett fäste i bakre dörren, se bilaga B25. Hängmattan kunde även hängas invändigt mellan de två krokarna (ca 2,6 m mellanrum).
4.3 Designförslag 3
Figurerna 4.3.1-4.3.4 visar översiktsbilder av designförslag 3 i fyra olika vinklar.
Figur 4.3.1. Designförslag 3 - Överblicksbild från passagerarsidan.
Figur 4.3.3. Designförslag 3 - Överblicksbild bakifrån vänster.
Förslaget har en 220 x 80 (längd x bredd) cm säng placerad bakom förarstolen rakt bakåt. I bakre delen av vanen finns en 1540 x 69 (bredd x djup) cm soffa (stående kuddar ej inkluderade) med en hylla över. Under säng respektive soffa fanns förvaring. I bilaga B26 visas de fyra luckorna i öppet läge med sängens främre kuddar placerade som ryggstöd åt soffan, baktill i vanen. Här ses även bordet i liggande position med sju liggande brädor som stödjer sängmadrasserna. Bilaga B27 visar sängens stödbrädor borttagna och bordet placerat i dess position som skrivbord. Vidare i bilaga B28 är bordet placerat på den plats där sängens kuddar tidigare positionerats, detta för att kunna växla arbetsplatsen samt ta sig ut på ett enkelt sätt. Bilaga B29 visar hyllan över sängen och bilaga B30 visar densamma utan gardiner. Förvaringen under sängen visas i bilaga B31 där det även syns att inredningen är helt öppen för bra luftgenomströmning. Bilaga B32 visar den bakre soffans upphängning med 6 liggande stödbrädor vilande på en skena fastsatt i väggen, detta för enkel borttagning och möjlighet att bygga om. Bilaga B33 visar vanens inredning sett från bakdörrarna utan de lösa delarna ifall den skall användas till transport av större objekt, i bilaga B34 visas den tomma inredningen sett från förarhytten. I bilaga B35 visas förslag på placering av batteribank, inverter och värmare under sängens främre del.
5 Diskussion
Här diskuteras de olika designförslagen. De tre designförslagens presentationsbilder togs direkt i assemblyn och inte i verktyget “Inventor Studios” då det antogs ta för lång tid att rendera samt att kvaliteten på bilderna blev sämre i avseendet att det inte syntes lika tydligt hur inredningen såg ut.
5.1 Designförslag 1
Designförslag 1 grundade sig på ett enkelt leverne, det var utrustat med minimal komfort men klarade av att livnära en person under ett år i södra Sverige. Matlagning var tänkt ske med hjälp av trangiakök utomhus för ökad säkerhet i vanen och toalettbesök och dusch även det utanför för bättre inomhusmiljö. Detta kan anses vara av låg levnadskvalitet och även tillräcklig beroende på förhållandena utanför bilen.
5.1.1 Isolering
Isoleringen valdes med hänsyn till miljö. Det fanns material med högre R-värde som hade gett en än mer tillfredsställande inomhusmiljö med bekostnad på tillverkning av materialet i form av utsläpp och gifter samt okänd påverkan på hälsa under lång tid. Det teoretiska R-värdet gav en fingervisning och det var av fördel att överdimensionera värmekällan, mer om det i 5.1.4 Värme
5.1.2 Kondens
Problematiken kring kondens har delade meningar, då valet av isolering föll på naturmaterialet hampafiberisolering valdes en fuktspärr bort. Detta
medförde att en viss osäkerhet kring kondensen uppstod. Efter 1 år av leverne i bilen kunde konstateras att fuktspärren inte var nödvändig då kontroller utförts regelbundet i form av prov med handen på ett par ställen under sängen där det var lätt att komma åt att känna mellan plåt och isolering. En fläkt gör att luften lättare cirkulerar vilket ansågs vara nödvändigt då boende skulle ske året runt med påtagligt högre risk för kondens under årets kallare delar.
5.1.3 Konstruktion/Design
Valet att sätta sängen i bak medförde möjlighet att bygga en bred säng med mycket förvaring undertill med åtkomst från bakdörrarna. Det var av stor vikt att inte stänga inne luft under sängen då kondens lätt skapas om ovansidan är varm och undersidan kall, därför föll valet på att designa en öppen
planlösning för att luften skulle kunna cirkulera under säng och genom skåp. Det uppfällbara bordet med hål bakom gjorde att luftströmningen kunde förbättras ytterligare. Skåpet vid skjutdörren samt hyllorna över soffa och säng utgjorde även de bra förvaring av ändamålsenliga saker. Begränsningar i designen är platsen för flera personer. Det var möjligt att sova på soffdelen men det ansågs inte vara bekvämt. Dock var förslaget inte riktat till fler än två personer samt 36att det var tänkt att dessa två skulle kunna dela säng. Sängen var dessutom endast 180 cm lång vilket medförde att längre personer kunde komma att uppleva sängen som kort, dock fanns möjligheten att sova på tvären i sängen då den var relativt bred om det var en ensam person.
5.1.4 Värme
Med isoleringen som utgångspunkt behövde värmekällan överdimensioneras för att täcka alla brister som fanns i isoleringen. Dörrar och plåtar var värmetjuvar där värme överfördes till utsidan. Att få varmt på golvet under vintern ansågs inte rimligt men däremot i sängnivå. Viktigt att tänka på var att de teoretiska värdena kan komma att stämma dåligt överens med de praktiska, detta för att det var många olika skarvar, skrymslen och vrår som gjorde det svårt att isolera optimalt samt i vissa fall helt omöjligt.
5.1.5 Elektricitet
Batterierna räckte tillfredsställande länge och att ha flera olika laddningsmöjligheter ansågs vara av stor nytta. Solcellerna klarade dagsbehovet med lätthet under sommarhalvåret när solen låg på som mest men då var även behovet av elen som lägst. Under vinterhalvåret behövde laddningen ske mestadels via bilens generator eller vid tillgång till landel.
5.1.6 Materialval ur miljösynpunkt
Att välja material med hänsyn till miljö och hälsa ansågs vara av stor vikt. Att använda DFE-metoden ansågs vara ett tillräckligt verktyg för att förtydliga och komma fram till valet av material. Dock är metoden baserad på
antaganden såsom att EPS ger mer miljöpåverkan än hampafiberisolering. Det anses i sin tur rimligt att hampafiberisoleringen, som naturmaterial, är det bättre valet i jämförelse med EPS-skivor. Att bara ta med en jämförelse mellan EPS- och hampafiberisolering ansågs tillräckligt då tiden för arbetet inte var planerat till mer utförlig forskning om olika materials påverkan på miljön. Alla steg i DFE-metoden ansågs inte vara nödvändiga då metoden är anpassad för större organisationer.
5.2 Designförslag 2
Designförslag 2 designades med utgångspunkt att en till två vuxna och ett barn kunde ha vanen som semesterbil under sommarhalvåret. Därför las mer vikt på fler möjligheter till sängar samt ytor med flera användningsområden. Det utdragbara bordet ansågs ha bra flexibilitet med möjligheter att använda som matbord samt en avställningsyta baktill på bilen. Att montera ett stopp i båda riktningar medför ökad säkerhet och löses på ett enkelt sätt med pluggar som tar i vid rätt distans. Stort förvaringsutrymme undertill där exempelvis cyklar eller annan skrymmande utrustning kunde placeras. Många möjligheter till förvaring av köksartiklar i skåpen vid diskbänken samt kläder i hyllan över sängen. Det ansågs vara enkelt att sätta in kylskåp och med angivet mått på kylskåpet måttsätta skåp eller soffdel för placering. Även möjlighet att installera spishäll för matlagning. 37Begränsningar i designen är i de fall ytterligare personer skulle tillkomma, många skåpbilar är utrustade med max tre säten och att bygga inredning för fler än tre personer ansågs inte vara rimligt. Det tillkommer även möjligheter att förvara saker i vanens framsäte samt i ett fack över förarhytten som inte behandlas i rapporten.
5.3 Designförslag 3
Förslaget var designat med utgångspunkt att en person skulle kunna övernatta i bilen samt arbeta där under kortare perioder med tillräcklig bekvämlighet. Att ha ett bord som även fungerade som extra bredd på sängen ansågs rimligt då arbete och sömn lär vara en dålig kombination. Det ansågs även av stor vikt att kunna använda skåpbilen till dess vanliga arbetsuppgifter varför stora
delar av inredningen gjordes möjlig att ta bort. Hyllan över soffan kunde väljas bort för större objekt i detta avseende om hyllan anses vara överflödig.
6 Slutsats
Examensarbetet gick ut på att ta fram tre designförslag på möjliga lösningar för design av camper van. Det första förslaget utformades för en till två personer för året-runt-boende i södra Sverige. Förstag två utformades för att passa två vuxna och ett barn på sommarsemester. Det sista förslaget var utformat för att passa en person i en liten camper van för användande i jobbsituation ute på fält med sporadisk övernattning och kontorsbehov. Endast det första förslaget hade förslag på komplett isolering, värme och elinstallationer, vilket även kan ses passa in på de följande två förslagen. Utifrån problemställning och syfte togs tre designer ut för olika ändamål vilket alla uppfyller sin funktion till tillfredsställande grad. Begränsningarna kommer till individers komfortnivå samt till antalet personer som kan bo i camper vanen. Elförsörjning är beroende av behovet och att installera solpaneler på taket för användning sommartid kan ses som en stor fördel för “off grid”-leverne men ger inte tillräcklig ström under årets mörka månader, där anses laddning via landel eller generator vara ett måste. Resultaten av arbetet var att med hampafiberisolering i väggar och tak samt XPS-skivor som isolering i golvet så blir den totala värmeförlusten ca 900 W i en Citroën Jumper-11 (av storleken L2H2). En fast värmekälla som gav 2 kW i form av ett elektriskt element ansågs tillräckligt för att värma camper vanen då den skulle vara kopplad till det fasta elnätet samt en portabel 3 kW dieselvärmare ansågs tillräcklig för off-grid levene. För att behandla kondens användes en fläkt som kunde cirkulera ca 9 m 2 under ca 1 min. 2 st 100 Ah AGM-batterier ansågs tillräckliga för att driva LED-lampor, kylskåp, laddare, värmare samt fläkt under 24 h utan laddning. Laddningen skedde via landel, solpaneler samt från bilens generator. Fortsatt arbete inom området innefattar att mäta upp använt material för att senare använda informationen helt och hållet för att bygga en camper van. Att skapa en webshop med olika designer och inköpslistor skulle vara en stor vinst för många som inte har kunskap inom området men viljan att köpa färdigpackat material som monteras i lämplig bil. Hampafiber som val av isoleringsmaterial bör undersökas
närmare samt att utveckla nya metoder för att förenkla hantering och förbättra isolationsförmågan.
7 Referenser
[1] P. Huber, K. Schuster, R. Townsend, ”Controlling Nuisance Moisture in Commercial Airplanes”. Boeing. [Online] Tillgänglig
https://www.boeing.com/commercial/aeromagazine/aero_05/textonly/m01txt. html
[Hämtad 17 maj 2021]
[2] Varis Bokalders, “Isoleringsmaterial från A till W”. Byggnadsvårdsföreningen, feb 2017. [Online] Tillgänglig
https://byggnadsvard.se/isoleringsmaterial-fran-a-till-w/
[Hämtad 2 feb 2021]
[3] D. V. Schroeder, An Introduction To Thermal Physics, United States: Addison Wesley Longman, (2000), s. 37-39.
[4] “Condensation and why it happens”. Far out ride, jan 2019. [Online] Tillgänglig
https://faroutride.com/condensation-moisture-van/?fbclid=IwAR3VX5j-aWaowaChIqX33ffN–Wntyz1fm0YUD9TJz1TEaeJmE0Pi1a7AvFI
[Hämtad 17 maj 2021]
[5] “Psychrometric charts”. Designing buildings wiki, sept 2020. [Online] Tillgänglig
https://www.designingbuildings.co.uk/wiki/Psychrometric_charts
[Hämtad 20 jan 2021]
[6] Greg Vigoe, “Vanlife Insulation Part 1- the things you need!”. Youtube, nov 2017. [Online] Tillgänglig
https://www.youtube.com/watch?v=hDZBJw7cV2U
[Hämtad 20 jan 2021]
[7] Kjell Hagen, Försäljare av importerade dieselvärmare, Karlskrona, 2021-02-09.
[8] “Flasktyper”. MyAGA. [Online] Tillgänglig
http://my.aga.se/gasol/flasktyper/
[9] “Allt du behöver veta om el i din husvagn eller husbil”. Husvagn och camping, jan 2017. [Online] Tillgänglig
https://www.husvagnochcamping.se/artiklar/artikel/20170116/el-i-husvagn-och-husbil-tips-br a-att-veta/
[Hämtad 15 feb 2021]
[10] L. Bergström, L. Nordlund, Ellära krets och fältteori, 3:e upplagan, Stockholm: Liber AB, (2012), s. 18.
[11] “Teknik kunskap”. Kraftenergi. [Online] Tillgänglig
https://www.kraftenergi.se/teknik-kunskap.html
[Hämtad 15 feb 2021]
[12] “Batterikunskap”. inverterbutiken. [Online] Tillgänglig
https://www.inverterbutiken.se/batterikunskap/
[Hämtad 15 feb 2021]
[13] “Kabelarea- och spänningsfallskalkylator”. 24Volt. [Online] Tillgänglig
https://24volt.eu/kalkyl_kabelarea.php
[Hämtad 25 feb 2021]
[14] M. Sterky “Elsystem för båtar, likström”. Batteknik. [Online] Tillgänglig
http://batteknik.se/2010/10133_nytt_elsystem.pdf
[Hämtad 25 feb 2021]
[15] S. Eklund, Arbeta i projekt -individen, gruppen, ledaren, 4:e upplagan, Lund: Studentlitteratur AB, (2011), s. 93-102.
[16] K.T. Ulrich, S. D. Eppinger, “Product Design and Development”, 5:e upplagan, The McGraw Hill companies, (2012), s. 231-235.
Bilaga A
Bilaga B
Bilaga B1. Designförslag 1 - 180 x 140 cm säng monterad i bilens bakre del.
Bilaga B3. Designförslag 1 - De två batterierna fastsatta i ram, ej