I min designprocess så började jag med de stora dragen. Med en så långsmal yta, som framförallt kommer upplevas på avstånd, antingen som bilist, bussresenär, cyklist eller gångtrafikant på trottoaren en bit bort, så måste ytan delas upp och ges en rytm. Man hade såklart kunnat göra en enhetlig ängsplantering på hela ytan, men det blir nog både tråkigt och svårt för folk att förstå och tycka om. För att allmänheten ska uppskatta planteringen så måste det vara tydligt att den är avsiktlig. Om den ser för naturalistisk ut och är likadan längs hela sträckan så är risken att folk uppfattar den som vild, fylld av ogräs, eller kanske skräpig. Så min avsikt är att göra ytan tydligt designad.
Eftersom min plats är långsträckt och i ett stort gaturum vill jag ha träd med i planteringen som ger volym åt platsen. Gatan ligger i väst-östlig riktning, vilket innebär att träden inte kommer skugga underliggande plantering, utan skuggan kommer framför allt falla åt norr, och alltså på körbanan på gatan. “Ängen” i mittrefugen kommer alltså fortfarande få i princip lika mycket sol.
För trädvalet har jag inspirerats av ängsbrukets historia, där man för att undvika skugga i ängen har hamlat och underkvistat (dvs stammat upp) de träd som man lät vara kvar, för att få en liten krona som ger en vandrande skugga, vilket leder till att ingen del av marken ligger i konstant skugga. Då en stor poäng med mitt arbete är att skapa en hållbar yta med relativt lite skötsel, så kommer jag istället välja ett träd som naturligt har denna sorts krona, dvs ett pelarträd. Hamling är visserligen ett alternativ i stadsmiljö också, men jag vill få så få skötselmoment som möjligt på ytan, dels för att all skötsel kommer kräva avspärrning av bussfilen, och dels av ekonomiska skäl. Trots att eken inte var uppskattad av bönderna pga lövförnan och den djupa skuggan, så vill jag ändå välja en pelarformad ek, eftersom gemene man har associationen mellan ängar (och hagar) och ekar. Ekar är dessutom karaktärsfulla, långlivade och vackra träd som i många fall tål den krävande stadsmiljön. Ekar som skulle passa: Quercus coccinea ‘Fastigiata’ pelarform, torktålig, fin höstfärg, 8-10 m hög, 2-3 m
bred,
Quercus robur ‘Fastigiata Koster’ pelarform, torktålig, lite mer krav på fukt än
föregående, 15-20 m hög, 3-4 m bred,
Dessa två eksorter passar ståndorten och önskan om pelarformat habitus. Q. robur ‘Fastigiata Koster’ blir större, och är vår inhemska art, medan Q. coccinea ‘Fastigiata’ blir lite mindre och kommer från Nordamerika. Ett större träd som Q. robur ‘Fastigiata’ passar kanske bättre i skalan på platsen, med
Fig. 14 Ståndortsdiagram som visar på likheter och skillnader mellan ängen i Skrädeberg
och liknande vegetationstyper, samt en uppskattad ståndort för mittrefugen på Amiralsgatan. Kategorierna kommer från Vegetationstyper i Norden (Påhlsson 1998).
fyrvåningshus som är ca 15 m höga, medan Q. coccinea har fördelen med en vacker röd höstfärg som kan ge ytan ett lyft på hösten, när själva ängen under inte levererar så mycket i blomningsväg. Mitt val blir Q. coccinea för höstfärgen, och tåligheten. Eftersom ytans huvudsak är ängsplanteringen så gör det inget med ett lite mindre träd, utan det kanske är fördelaktigt med tanke på mindre lövförna och mindre skugga. I Bruns växtkatalog 2017/18 (s.425) beskrivs att trädet vill stå soligt, öppet och med luftdrag. Det tolererar många sorters jordar, och växer väl på torr, sandig jord som kan vara sur till svagt basisk. Trädet är frosttåligt, och tål torka, hetta, urbana och industriella stådorter.
I gestaltningsförslaget föreslås endast plantering som etableringsmetod, då detta är en central och urban plats, där ett snabbt och tydligt resultat är viktigt. Ytan är ca 780 m2 stor, vilket kan jämföras med blomstergatan i Pildammsparken som är över 1000 m2 och en av kommunens alla sommarblomsplanteringar. Den planteras varje år med både vår- och sommarblommor, vilka även rivs upp och ny jord förs på med jämna mellanrum. Att plantera 780 m2 med perenna växter som ska hålla i många år, och som kommer kräva avsevärt mycket mindre skötsel, borde alltså inte vara ett större problem rent ekonomiskt. Det finns även perenna refugplanteringar i Västra Hamnen som är på betydligt större ytor än denna. Det hade såklart gått att kombinera sådd och plantering, men detta tillför problem med skötsel i etableringsfasen då det är extra svårt att skilja på fröplantor från ogräs eller från de eftersträvade arterna. Använder man frösådd kan man inte heller ha på ett lager med yttäckning, vilket jag vill ha för att begränsa ogräs. För en lyckad frösådd är det också viktigt att kunna bevattna ytan och hålla den fuktig under etableringsfasen, då fröplantorna är extra känsliga för uttorkning. Detta bedömer jag vara svårt på denna plats, med tanke på busstrafiken. Planterad vegetation kommer ge en plantering där varje planta kommer ta större plats och strukturen blir då rätt annorlunda från en traditionell äng.
35
Skala 1:1000 (A3)
B.hpl. Annelund
Baskemöllegatan
Amiralsgatan
Situationsplan
Situationsplanen visar hur den långsträckta platsen delas upp av träd och
övergångsställe, samt ramas in av bussfiler, bilväg, trottoar och omgivnade lägenhetshus.
Fig. 15a Situationsplan