Det formella läget

Migrationsverket och Umeå kommun tecknade ett avtal 2006 avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn. 2007 startades ett boende med 12 platser.

Mottagningen av asylsökande ensamkommande flyktingbarn innebär att många människor, myndigheter och organisationer är engagerade runt barnet. I Umeå kommun samordnas mottagandet av LÖKEN – en samverkansgrupp för i första hand socialtjänst, överförmyndarnämnd och skola. Löken står för: Lokal överenskommelse, övergripande samordningsforum för skola, socialtjänst och överförmyndarnämnd.

Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn skiljer sig från IFO:s övriga verksamheter då Migrationsverket innehar finansieringsansvaret och kostnaderna blir lättare att definiera.

Samarbetet med Migrationsverket förlängdes 2011-11-01. Den nya överenskommelsen, som avser såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd, löper tills vidare. Genom förlängning av överenskommelsen förbinder sig Umeå kommun att hålla 40 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 10 platser alltid ska vara tillängliga för asylsökande barn. Detta innebär att det hela tiden sker en rörelse och förflyttning på de båda asylboendena. Två av platserna för asylsökande barn ska i första hand hållas tillgängliga för flickor. Sedan starten 2007 har ca 170 barn skrivits in i verksamheten, och idag finns cirka 80 inskrivna.

Asylboendena lämnar regelbundet uppgifter till Migrationsverket om antal belagda platser. Uppkommer en asylplats, utplacerar Migrationsverket ett barn som vistats i Sverige max 48 timmar. Granskningen visar att kommunen tillhandahåller de platser som överenskommelsen omfattar.

Efter cirka tre månader på asylboendet i Umeå får barnet beslut från Migrationsverket om permanent uppehållstillstånd. Det kan dröja cirka tre månader efter beslutet innan barnet är redo att flytta vidare i boendekedjan. I snitt bor barnet åtta månader på asylboendet innan flytt sker till något av kommunens stödboenden. Totalt finns barnet i socialtjänstens verksamhet från cirka 15 till 21 års ålder och under denna tid används socialtjänstens utredningsverktyg BBIC¹, som socialtjänsten använder sig av i utredning av barns sociala situation samt vid uppföljning av barnets situation då det finns insatser från socialtjänsten. Genomförandeplan enligt BBIC upprättas och skickas till socialtjänsten inom fyra veckor efter ankomsten. I denna plan finns mål och delmål för vad ungdomen ska uppnå under sin tid hos asylboendet.

1 Barnets behov i Centrum

Asylboendena blir granskade minst två gånger per år av Socialstyrelsen, som är verksamhetens tillsynsmyndighet. Dessa granskningar har inte resulterat i några åtgärdspunkter för asylboendena i Umeå. Länsstyrelsen och Migrationsverket övervakar att asylboendena sköter uppdraget och håller sig till avtalen.

Totalt finns cirka 80 barn och ungdomar i Umeå kommuns boendekedja. Avtalet med Migrationsverket finansierar 40 platser. När barnet anvisats till Umeå kommun av Migrationsverket tar socialsekreterarna ett placeringsbeslut om var barnet ska bo. Socialsekreterarna som hanterar ärenden med ensamkommande barn har en annorlunda arbetsprocess vid handläggningen, jämfört med socialsekreterare inom socialtjänstens övriga verksamheter. En skillnad är att placeringen redan är gjord när utredning påbörjas, se nedan.

Arbetsprocess vid handläggning

Socialsekreterare, ensamkommande Socialsekreterare, övriga ärenden

1

Placering

Utredning

2

Vårdplan (sker dag 1)

Vårdplan

Utredning (görs av socialsekreteraren)

Placering

Genomförandeplan (görs av

boendepersonal)

4

Genomförandeplan

Personalen på boendena arbetar efter socialsekreterarens placeringsbeslut samt enligt BBIC.

3.1 Umeå kommuns mål för verksamheten

År 2006 upprättades en verksamhetsplan med mål avseende gruppboende för asylsökande flyktingbarn. Målet är bland annat att barnen ska erbjudas ett boende i grupp som innebär en trygg tillvaro i väntan på besked om permanent uppehållstillstånd. Socialnämndens målsättningar upprättades innan verksamheten startades och några nya mål från socialnämnden finns inte framtagna. Verksamheten har däremot i sin verksamhetsbeskrivning definierat mål, med utgångspunkt från socialnämndens mål.

3.2 Beslut i socialnämnden

Av beslut antaget av socialnämnden 2011-08-31, § 118, framgår att ett förslag till femårsplan ska utarbetas för Umeå kommuns mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Denna har inte påbörjats av verksamheten eller antagits av socialnämnden.

Vid sammanträdet 2013-02-27, § 19, behandlade socialnämnden Länsstyrelsens förfrågan om utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

Socialnämnden beslutade att kommunen inte har möjlighet att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn, på grund av brist på bostäder.

Vid sammanträdet 2013-05-29, § 89, beslutade socialnämnden att ansöka om utvecklingsmedel, 200 000 kr, hos Länsstyrelsen. Detta bland annat för att utveckla mottagandet av ensamkommande barn. Vid granskningen framkommer att Länsstyrelsen har beviljat ansökan. Pengarna kommer verksamheten att

använda för att göra en bilaga till Västerbottens Kuriren. I bilagan ska verksamheten presenteras ur ungdomarnas, gode männens och personalens perspektiv. Detta för att beskriva verksamheten för allmänheten och annonsera efter fler familjehem. Bilagan beräknas komma ut under hösten 2013.

3.3 Övriga mål och beslut

I socialnämndens genomförandeplan 2013-2015, nämns följande uppdrag hos Viva kompetenscentrum; ”Samordning mellan parterna ska öka och en kommunal helhetssyn ska etableras när det gäller etableringsreformen för nyanlända och ensamkommande flyktingbarn”. I Umeå kommuns styrkort omnämns inte verksamheten ensamkommande flyktingbarn.

3.4 Boenden i Umeå för ensamkommande flyktingbarn

I Umeå kommun finns fem grupp- och stödboenden (se illustration nedan).

Gruppboendena drivs som hem för vård eller boende (HVB-hem) och består av de två asylboendena Pangea och Morgonsol. Där bor barnen i väntan på permanent uppehållstillstånd. När barnet får permanent uppehållstillstånd och har de färdigheter som krävs, sker en flytt till Paloma eller Tunnelbacken, men även familjehem kan vara ett alternativ. På Tunnelbacken bor barn som fått permanent uppehållstillstånd och bedöms vara redo att lämna Pangea eller Morgonsol, men inte är redo för steget att bo i Palomas lägenhetsboende. Paz Paloma utgör sista steget i boendekedjan och består av eget boende med visst stöd.

Under 2013 utökades antalet socialsekreterare med ansvar för ensamkommande flyktingbarn från 4,0 till 5,0 årsarbetare. Detta skedde i samband med att socialsekreterarna organiserades under en mer verksamhetsnära enhetschef.

Utökningen av antalet årsarbetare har resulterat i att socialsekreterarna känner sig tryggare i sina beslut då en tyngre arbetsbelastning tidigare även lett till hög rotation inom gruppen.

Verksamhetens haltande samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin, har resulterat i en skrivelse från verksamheten till Socialstyrelsen. Med anledning av brister i samarbetet ligger fokus på att istället samarbeta med hälsocentralens psykologer, Röda Korsets personal, skolans elevhälsa samt egen personal med socionomutbildning. Ibland deltar även socialsekreterarna på asylboendenas arbetsplatsträffar.

Pangea Morgonsol

Tunnelbacken

Paloma

Paz Paloma

Administrationen kring asylsökande flyktingbarn hanteras av verksamhetens ekonomiansvariga. Förordningen 2002:1118 reglerar den statliga ersättning som kommunerna får av Migrationsverket för asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Kommunen återsöker ersättning kvartalsvis i efterskott och denna består dels av schabloner, till exempel kostnader för vård och boende inom avtalet och utbildningskostnader och dels av ersättning för faktiska kostnader, exempelvis kostnader för resor till Umeå, kostnader för gode män samt eventuella externa placeringar i familjehem eller HVB.

Återsökningen av kostnader för asylsökande ensamkommande flyktingbarn sker på två ställen i kommunen. Socialtjänsten återsöker kostnader för vård och boende samt utbildningskostnader och överförmyndarkontoret återsöker kostnader för gode män.

Schablonen för vård och boende uppgår idag till 1 900 kr per dygn och barn.

Större delen av Umeå kommuns återsökningar avser faktisk kostnad, vilket gör verksamheten mindre sårbar. Inför 2014 föreslås att den faktiska kostnaden ersätts av en schablon.