Det immaterialrättsliga systemet – en fördel eller nackdel?

Det immaterialrättsliga systemet kan framstå som något motsägelsefullt och kan i vissa situationer tala till både fördel och till nackdel för en upphovsrättsinnehavare. Ett exempel går att återfinna i debatten mot upphovsrättens nuvarande utformning. Det finns nämligen de som anser att upphovsrätten är utformad på ett sådant sätt att den är allt för stark och att den därmed hindrar tillgången till upphovsrättsligt skyddade verk. Samtidigt finns det andra som anser att upphovsrätten är helt överspelad i den digitala miljön och därmed allt för svag, de menar att den digitala miljön inte kan regleras. Internetanvändaren gör helt enkelt som den vill, oberoende av om det den gör är lagligt eller inte på grund av att de inte nås av de lagar och sanktioner som vidtagits i syfte att motverka upphovsrättsintrång.¹⁶⁰ Det går att ifrågasätta men samtidigt förstå båda dessa påståenden. Faktum är att en stark immaterialrätt kan tänkas hindra utbudet,¹⁶¹ samtidigt som den digitala miljön erbjuder enorma mängder information och möjligheter. De uppgifter som framkom av det nationella målet i UPC Telekabel är ett illustrerande exempel, den aktuella webbsidan som under vissa perioder hade 4 miljoner användare

156 Rosén, NIR 2006, s 3f. 157 Rosén, NIR 2006, s 4. 158 Rosén, NIR 2006, s 10. 159 Rosén, NIR 2006, s 4. 160 Rosén, NIR 2006, s 10.

per dag erbjöd nedladdning och ”streaming” av mer än 130 000 filmer.¹⁶²

Ett annat exempel på när det i immaterialrättsliga systemet blir något motsägelsefullt är när en upphovsrättsinnehavare kräver ett högt pris i en situation då dess verkliga kostnad för kopiering och framställning är mycket liten. Något som kan resultera i att potentiella kunder väljer andra tjänster för att få tillgång till verket, tjänster som inte kostar någonting.163 Detta går att applicera på just olaglig fildelning, istället för att betala ett högt pris för en upphovsrättsligt skyddad film så väljer vissa internetanvändare att ladda ner filmen, olagligt men tillgängligt. I dessa fall får det immaterialrättsliga systemet och ensamrätten enligt min mening en motsatt effekt för upphovsrättsinnehavare och en obalans uppstår mellan upphovsrättsinnehavare och konsument.

7.3.2 Immaterialrättens vågskål

Faktum är att balansen i det immaterialrättensliga systemet bygger på en avvägning mellan bland annat upphovsmannens, användares, konkurrentens, myndigheters och samhällets intressen. ¹⁶⁴ En rimlig balans mellan intresset av att kunna ta del av ett upphovsrättsligt skyddat verk och rättighetshavarens intresse av ensamrätt är av stor betydelse för immaterialrättens ställning och framtid i den digitala miljön. Utvecklingen som har skett på immaterialrättens område har enligt min mening gjort den immaterialrättsliga vågskålen stor, svårhanterlig och lättstött. Att tillfredsställa samtliga aktörer, intressen och rättigheter i dagens immaterialrättsliga system är uppenbarligen mycket svårt.

Det går att förstå kritiken mot den nuvarande utformningen av det immaterialrättsliga systemet. Ett vinstintresse hos upphovsrättighetsinnehavaren ska inte få begränsa en internetanvändares yttrande- och informationsfrihet i en utsträckning som hotar spridningen av information, kultur eller någon form av kulturell eller teknisk utveckling.¹⁶⁵ Samtidigt måste det immaterialrättsliga systemet värna om till exempel upphovsrätten på ett sätt som stimulerar kreativt arbete. En upphovsman måste kunna

162 Förslag till avgörande av GA Cruz Villalón, p 22.

163 Posner, s 44 f samt Björkenfeldt NIR 2002, s 255.

164 Wennersten, s 34 f.

tjäna på sitt kreativa arbete. I slutändan handlar det om att finna en balans i det immaterialrättsliga systemet där den immaterialrättsliga lagstiftningen tar till vara och nyttjar de möjligheter som den digitala miljön erbjuder i samspel med den enskildes rättigheter och intressen, något som troligtvis är lättare sagt än gjort.

Att sträva efter att lösa problematiken med en total reform av det immaterialrättsliga systemet där mer omfattande lösningar beaktas och införs, exempelvis genom teknikoberoende bestämmelser som bygger på principer snarare än detaljreglering, och på så sätt skapa ett immaterialrättsligt system som är mer förenlig med den digitala miljön och den enskildes rättigheter skulle troligtvis vara den bästa lösningen men är samtidigt svårt och mycket tidskrävande. Emellertid bör det föras en dialog mellan samtliga berörda parter, på både EU-nivå och i medlemsstaterna. Jag tror inte att jurister eller politiker för den delen isolerat kan se till sitt eget. Kunskap om den digitala miljön, kreativt arbete samt den enskildes grundläggande rättigheter krävs för en vidare förståelse samt för en framtida lösning. Genom mindre långtgående åtgärder bör det på kort sikt gå att skapa tydligare och enklare riktlinjer som är mer anpassade för den digitala miljön och som på ett klarare sätt respekterar internetanvändarens yttrande- och informationsfrihet.

8 Avslutande kommentar

I domen UPC Telekabel betonade EU-domstolen behovet av ett effektivt skydd för upphovsrätten i en digital miljö och ålade därmed internetleverantören ett betydande ansvar med stöd i Infosoc-direktivet, något som går att ifrågasätta. Vad EU-domstolen faktiskt gjorde var att fokusera på en bedömning om nationell lagstiftning överensstämde med Infosoc-direktivets syfte och bestämmelser, istället för att i huvudsak pröva om en viss blockeringsteknik var förenliga med yttrande- och informationsfriheten och hur en implementering av en sådan blockeringsåtgärd i sådana fall skulle gå till. Detta resulterade i att många frågor lämnades obesvarade vilket ledde till en mycket begränsad vägledning i det enskilda fallet samt i en bristande juridisk analys.

Vidare går domen i UPC Telekabel att tolka som att EU-domstolen finner att den korrekta balansen vid en rimlig avvägning mellan upphovsrätten och yttrande- och informationsfriheten uppnås när syftet bakom Infosoc-direktivet är uppfyllt och därmed skyddet för upphovsrätten. En sådan tolkning kan innebära att balansen mellan rättigheterna har rubbats och talar då till fördel för upphovsrätten. Sett ur ett rättighetsperspektiv går detta att ifrågasätta, inte minst om man ser till omständigheten att det är en privat aktör, internetleverantören, som kan åläggas ett betydande ansvar vid en rättighetsavvägning. Denna syn förstärks av att internet de facto är skapat för ett fritt och öppet informationsutbyte. Ett skydd för upphovsrätten på internet bör aldrig kunna profitera på vad som i grund och botten är en av rättssystemets och det moderna samhällets viktigaste rättighet, yttrande- och informationsfriheten. För tack vare den teknikutveckling som har skett har internet blivit det hjälpmedel som säkerställer den enskildes yttrande- och informationsfrihet.

Att genomföra en fullständig reform av det immaterialrättsliga systemet där mer omfattande lösningar kan införas, exempelvis genom mer teknikoberoende bestämmelser som bygger på principer snarare än detaljreglering och därigenom skapa en reglering som är mer förenlig med den digitala miljön och dess snabba utveckling är som ovan nämnt något eftersträvansvärt men troligtvis svårt och mycket tidskrävande. Genom mindre ingripande regleringar kan EU på ett tydligare sätt fastställa mer precisa riktlinjer och samtidigt minska möjligheten för rättighetsinskränkningar och på så sätt uppnå en bättre balans mellan yttrande- och informationsfriheten samt upphovsrätten

även på kort sikt. Förhoppningsvis går detta att lösa genom praxis från EU-domstolen, alternativt genom nya riktlinjer från EU. Allt för att skapa ett ur yttrande- och informationsfrihetssynpunkt säkrare förfarande vid eventuella blockringsåtgärder på internet.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Sverige

SOU 2014:13 En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår Ds 2007:29, Musik och film på internet – hot eller möjlighet?

PTS-ER-2011:29, Transparenta internetaccesser – får konsumenterna tillräckligt tydlig information om begränsningar i tjänsterna och om möjligheten att byta leverantör?

EU

CM(2005)56 final of the Committee of Ministers on human rights and the rule of law in the Information Society, Europarådets ministerkommitté den 13 maj 2005 (cit: CM(2005)56 final)

Recommendation CM(2008)37 of the Committee of Ministers to member states on measures to promote the respect for freedom of expression and information with regard to Internet filters – Report by the Group of Specialists on human rights in the information society (MC-S-IS) on the use and impact of technical filtering measures for various types of content in the online environmen, Europarådets ministerkommitté den 26 februari 2008 (cit: CM(2008)37)

Recommendation CM/Rec(2011)8 of the Committee of Ministers to member states on the protection and promotion of the universality, integrity and openness of the Internet, Europarådets ministerkommitté den 21 september 2011 (cit: CM/Rec(2011)8)

Förklaringar avseende Stadgan om de grundläggande rättigheterna (2007/C 303/02) (cit: förklaringen till Stadgan)

Förslag till förhandsavgörande av generaladvokat Stix-Hackl föredraget den 5 april 2001, Förenade målen C-414/99 till C-416/99 Zino Davidoff SA mot A & G Imports

Ltd och Levi Strauss & Co. m.fl. mot Tesco Stores Ltd m fl, ECLI:EU:C:2001:205 (cit: Förslag till avgörande av GA Stix-Hackl)

Förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen föredraget den 29 mars 2012, Mål C-5/11 Brottmål mot Titus Alexander Jochen Donner, ECLI:EU:C:2012:195 (cit: Förslag till avgörande av GA Jääskinen)

Förslag till avgörande av generaladvokat Cruz Villalón, fördraget den 26 november 2013, Mål C-314/12 UPC Telekabel Wien GmbH mot Constantin Film Verleih GmbH och Wega Filmproducktionsgesellschaft mbH, ECLI:EU:C:2013:781 (cit: Förslag till avgörande av Cruz Villalón)

Litteratur

Angelopoulos, C, Are blocking injunctions against ISPs allowed in Europe Copyright enforcement in the post-Telekabel EU legal landscape, Journal of Intellectual Property Law & Practice, 2014 s 812-821 (cit: Angelopoulos)

Bently, L och Sherman, B, Intellectual Property Law, Oxford University Press, tredje upplagan, 2009 (cit: Bently och Sherman)

Björkenfeldt, M, Juridik, teknik och idéernas framtid, NIR 2002 s 251-264 (cit: Björkenfeldt NIR 2002)

Breindl, Y och Wright, J, Internet filtering trends in liberal democracies: French and German regulatory debates, (cit: Breindl och Wright)

Chalmers, D, Davies, G, Monti, G, European Union Law, Text and Materials, tredje upplagan, Cambrigde University Press, 2014 (cit: Chalmers)

Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, fjärde upplagan, Norstedts Juridik AB, 2012. (cit: Danelius)

Drahos, P, The Universality of Intellectual Property Rights: Origin and development (WIPO Publication No. 762 (E)) (cit: Drahos)

Engström, C och Falkvinge, R, En reformerad upphovsrätt, (inga rättigheter förbehålls) Creative Commons CC0, 2012 (cit: Engström & Falkvinge)

Eriksson, I, O och Hettne Jörgen, EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, andra upplagan, Norstedts, 2011 (cit: Eriksson och Hettne)

Grosheide, W (eds), General introduction; Intellectual Property and Human Rights – A paradox, Cheltenham, 2010 (cit: Groshiede)

Helfer L, R, The New Innovation Frontier? Intellectual Property and the European Court of Human Rights, Harvard International Law Journal, 49.1, 1-52, 2008 (cit: Helfer)

Lebeck, C, EU-stadgan om grundläggande rättigheter, Studentlitteratur AB, 2013 (cit: Lebeck)

Lessig, L, Code version 2.0, New York, 2006 (cit: Lessig)

Lillich, R, B, Global protection of Human Rights i Meron, Theodor (ed), Human Rights in international Law: Legal and Policy Issues, Clarendon Press, 1984 (cit: Lillich) Olsson, R, A, Filtrering av internet, JT 2006/07 s 470-490 (cit: Olsson JT 2006/07) Peers, S och Ward, A, The European Union Charter of Fundamental Rights, Hart Publishing, 2004 (cit: Peers)

Posner, R, A, Frontiers of Legal Theory, Harvard, 2001 (cit: Posner)

Rosén, J, Immaterialrätten i informationssamhället, North-Sourt, Open Source och Creative Commons – en vägande kritik mot ensamrätten? NIR 2006 s 2-22 (cit Rosén NIR 2006)

Savola, P, Proportionality of Website Blocking: Internet Connectivity Providers as Copyright Enforcers, 5 JIPITEC 116, para. 1, 2014 (cit: Savola)

Wang, F, F Site-blocking Orders in the EU: Justifications and Feasibility, 14th Annual Intellectual Property Scholars Conference (IPSC), Boalt Hall School of Law, University of California, Berkeley, 2014 (cit: Wang)

Wennersten, U, Immaterialrätt och skydd av samhällsideal, En studie av klassikerskyddet i upphovsrätten och undantaget i varumärkesrätten, mönsterrätten och patenträtten för allmän ordning och goda seder, juridiska fakulteten, Lund universitet, 2014 (cit: Wennersten)

Rättspraxis

Stockholms tingsrätt, pågående mål T 15142-14

Internationella och utländska domstolar

EU-domstolen

Mål 265/87 Hermann Schräder HS Kraftfutter GmbH & Co. KG mot Hauptzollamt Gronau (femte avdelningen) den 11 juli 1989, REU 1989 s. 2237

Mål C-275/06 Productores de Música de España (Promusicae) mot Telefónica de España SAU. Domstolens dom (stora avdelningen) den 29 januari 2008, REG 2008 I-00271

Mål C-557/07 LSG-Gesellschaft mot Wagrnemung von Leistungsschutzrechten den 19 februari 2009, REG 2009 s. I-01227

Mål C-70/10 Scarlet Extended SA mot Société belge des auteurs, compositeurs et éditeurs SCRL (SABAM). Domstolens dom (tredje avdelningen) den 24 november 2011 REU 2011, I-11959

Mål C-314/12 UPC Telekabel Wien GmbH mot Constantin Film Verleih GmbH och Wega Filmproducktionsgesellschaft mbH. Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 27 mars 2014, ECLI:EU:C:2014:192

Europadomstolen

Handyside mot Storbritannien, mål 5493/72, den 7 december 1976 Müller and Others mot Schweiz, mål 10737/84, den 24 maj 1988 Autronic AG mot Schweiz, mål 12726/87, den 22 maj 1990

Aral, Tekin och Aral mot Turkiet, mål nr 24563/94, den 14 januari 1998 Sokolowski mot polen, mål 75955/01, den 29 mars 2005

Salov mot Ukraina, mål 65518/01, den 6 september 2005

Anheuser-Buschs Inc mot Portugal, mål 73049/01, den 11 oktober 2005 Dima mot Romania, mål nr 58472/00, den 16 november 2006

Times Newspaper Ltd mot Storbritannien, mål 3002/03 och 23676/03, den 10 mars 2009

Neij och Sunde Kolmisoppi mot Sverige, mål 40397/12, den 20 juni 2012 Yildirim mot Turkiet, mål 3111/10, den 18 december 2012

Irland

EMI Records (Ireland) Ltd & Ors -v- UPC Communications Ireland Ltd (2010) IEHC 377 den 11 October 2010, The High Court Commercial, 2009 No. 5472 P

Övriga källor

International Federation of the Phonographic Industry, Digital Music Report, 2014 Axham, J, Mellanhandsansvar på internet, En rapport kring internetleverantörers roll och ansvar, Netopia, 2010 (cit: Axham)