• No results found

Det teoretiska ramverket i förhållande till studien

Studiens syfte är att ta reda på hur bilden av SDF Angered som arbetsgivare ser ut och därmed att undersöka deras nuvarande arbetsgivarvarumärke. Detta för att i enlighet med uppdraget kunna bidra med verktyg för en fortsatt utveckling av deras medarbetarlöfte. 


Som beskrivits tidigare i studien befinner sig SDF Angered precis som andra offentliga

organisationer i en konkurrensutsatt situation där konkurrensen om arbetskraft hårdnat och det är därför allt viktigare med en god rekryteringskommunikation, alltså ett bra arbete med Employer branding. En viktig aspekt av Employer branding är att differentiera sig på arbetsmarknaden för att på så sätt vara konkurrenskraftig gentemot andra organisationer (Edwards, 2009). Därmed är det relevant för SDF Angered att bedriva ett strategiskt arbete med sitt Employer brand.


Genom ett strategiskt Employer branding arbete ser vi hur SDF Angered kan öka sina chanser att attrahera arbetskraft. Ett strategiskt, aktivt arbete med Employer branding motiveras ytterligare bland annat genom hur Dyhre och Parment (2013) förklarar hur Employer

branding kan ses som två sidor av samma mynt, genom att jämföra kunder med anställda. Hur en organisation ständigt vill förbättra varor och tjänster mot gamla såväl som nya kunder för att nå sina uppsatta ekonomiska mål. På samma sätt behöver en organisation strategiskt arbeta med att attrahera och behålla rätt medarbetare för att de i sin tur skall kunna ta fram varor och erbjuda tjänster samtidigt som rätt kompetens behålls inom organisationen (Dyhre & Parment, 2013). I linje med studiens syfte och frågeställningar är det relevant att studera hur SDF Angered kan ses som en attraktiv arbetsgivare och hur de uppfattas och upplevs av befintlig personal för att de på så sätt ska kunna bedriva ett strategiskt framtida Employer branding arbete.


I uppdraget studien är baserad på, presenteras Angeredserbjudandet, vilket vi ser som ett medarbetarlöfte, det vill säga ett EVP, som syftar till att lyfta fördelar för att på så sätt

attrahera mottagarna (Parment et al., 2017). I linje med detta är Angeredserbjudandet tänkt att innehålla och lyfta de samlade fördelar med Angered SDF som arbetsplats som finns, för att på så sätt locka arbetskraft. Sammantaget ser vi att det finns en koppling mellan Employer branding och studiens syfte, frågeställningar och uppdrag. 


De utgångspunkter som lyfts kring EVP och vad ett bra EVP bör innehålla, bildar en grund till vad som bör eftersträvas som innehåll i ett medarbetarlöfte som Angeredserbjudandet.

7.1 En utgångspunkt för Angeredserbjudandet

För att identifiera och utveckla ett EVP rekommenderas det som tidigare nämnt att utgå ifrån en IPI-analys, vilket vi ämnar att ta utgångspunkt från i denna studie. Dock kommer modellen avgränsas till att utgå ifrån de två I:en i IPI, Identitet och Image. Denna avgränsning görs då vi i förhållande till studiens syfte, frågeställningar och uppdraget studien är baserad på främst ser det som relevant att studera vad Angered SDF har för image, alltså hur de uppfattas som arbetsgivare externt och även vad de har för identitet, hur det uppfattas som arbetsgivare internt. 


Utifrån mottagarperspektivet, alltså de anställda inom organisationen, ser vi möjlighet att studera identiteten och imagen hos SDF Angered. Oavsett vad arbetsgivarvarumärket baseras på börjar arbetet med Employer branding alltid hos organistionens viktigaste resurs,

medarbetarna (Khanyapuss & Wilson, 2011). 


Genom att studera SDF Angereds identitet strävar vi efter att få en bild av den interna uppfattningen av hur SDF Angered är som arbetsgivare. Identiteten handlar om hur organisationen uppfattas inifrån och svarar på frågan, vilka är vi? (Heide et al., 2012;

Backhaus & Tikoo, 2004). På så sätt ser vi möjligheter att identifiera den interna kulturen som enligt tidigare forskning kan vara svår att förmedla i ett Employer branding arbete. 


Genom att se till SDF Angereds image strävar vi efter att identifiera hur deras

arbetsgivarvarumärke kommuniceras och uppfattas externt av medarbetaren. Image grundas i frågan, hur uppfattas vi utifrån? Detta strävar vi efter att undersöka genom att studera vilken bild personal i organisationen hade av organisationen innan sin anställning. 


Att studera både identitet och image ger oss i enlighet med studiens syfte och frågeställningar en bild av SDF Angered som arbetsgivare genom att studera både den externa uppfattningen och den interna upplevelsen av SDF Angered som arbetsgivare. Utifrån det teoretiska

ramverket kommer vi att studera hur SDF Angered uppfattas som arbetsgivare internt och vad för organisationskultur som existerar och hur den bilden kommuniceras externt och uppfattas i form av image. Att studera identitet och image, innebär alltså att vi studerar organisationens kultur. 


Profil, som är den tredje delen av IPI-modellen, hur arbetsgivaren vill uppfattas blir inte lika relevant för oss då profil grundas i ett avsändarperspektiv. I vårt fall är det alltså inte

organisationen och dess ledare som är de centrala studieobjekten, eftersom att

identifieras som image och identitet kunna ge förslag till hur en profil kan utformas, då uppdraget utgår ifrån att hjälpa SDF Angered att bli en mer attraktiv arbetsgivare, vilket de i förhållande till vad tidigare forskning visat, blir då Image, Profil och Identitet stämmer överens. 


Sammantaget blir det således huvudsakligen relevant att undersöka image och identitet samt korrelationen mellan dem. Att studera hur väl image stämmer överens med rådande identitet, för att i ett andra steg kunna bistå SDF Angered med kunskap för att utforma sin profil, för att blir en mer attraktiv arbetsgivare.

Related documents