______________________________________________________________________
Denna studie har visat att kommuner behöver vara uppmärksamma på ungdomars behov och delaktighet i samhället. Tillfredsställs inte detta finns en risk att främst
landsbygdskommuner, som ofta förlorar yngre medborgare till storstadskommuner, minskar i sitt befolkningsantal. För att motverka detta behöver kommunerna öka ungdomars förtroende och delaktighet i kommunen genom information och kommunikation. Därför kan det vara relevant att studera vidare angående hur den interna kommunikationen inom kommunen fungerar samt ge förslag till förbättring inom kommunens interna kommunikation. Eftersom att jag i min studie kommit fram
till att kommunen bör anpassa sin kommunikation och sitt informationsflöde och att fokus ska ligga på sociala medier för att kunna nå ut till ungdomar. Jag föreslår därför att vidare studier kan behandla vilken typ av sociala medier som passar för kommuner och organisationer. Vidare forskning kan också fokusera mer djupt på ungdomar då kommuner nämnde att de eftersöker mer studier och forskning kring ungdomarnas attityder och vad de eftersöker, därför skulle det vara intressant med fler studier
angående vad ungdomar eftersöker hos exempelvis kommunen. Kommuner behöver få mer kunskap om vad ungdomar eftersöker i mån av att kunna kommunicera ut till sina invånare på ett bättre sätt. Genom att kommunen får mer information av sina mottagare, vad de eftersöker, vad de är intresserade av, hur de vill få sin information. Då kan kommunen på ett enklare sätt justera sin information samt välja rätt
kommunikationskanal att utgå ifrån i sin kommunikationshantering. På detta sätt kan en relation och det finns möjlighet att skapa förståelser mellan varandra vilket är viktigt för kommuner då fokus ska ligga på invånarna, detta är även viktigt hos andra företag och organisationer att se till sina mottagare. Därför kan även denna studie appliceras på andra företag och inte enbart kommuner. Fortsatt forskning kan även behandla kommunikation och sociala medier inom andra kommuner eller organisationer med fokus på ungdomar.
Referenser
Litteratur
Abrahamsson, K. (1972) Samhällskommunikation: om kontakten mellan myndigheter och medborgare, Lund: Studentlitteratur, ss 23, 24, 26 & 30-32.
Ahrne, G. & Svensson, P., 2011. Handbok i kvalitativa metoder. 1:a red. Sahara Printing, Egypten: Författarna och Liber AB.
Anderson, B., Fägna, P., Woodnutt, T., & Chamorro-Premuzic, T. (2012). Facebook psychology: Popular questions answered by research. Psychology Of Popular Media Culture, 1(1), 23-37. doi:10.1037/a0026452.
Bryman, A. & Bell, E. (2011), Business research methods, 3rd
Edition. Oxford: Oxford University Press.
Bonds-Raacke, J., & Raacke, J. (2010). MySpace and Facebook: Identifying Dimensions of Uses and Gratifications for Friend Networking Sites. Individual Differences Research, 8(1), 27- 33.
Buse, Jan . (1996), För mycket information? : En analys av begreppet information overload mot bakgrund av det framväxande informationssamhället. Borås:
Bibliotekshögskolan, 1996. (Magisteruppsats 1996:45).
Cooper, D. R. & Schindler, P. S. (2014), Business research methods, 12th
Edition. New York: McGraw-Hill/Irwin.
Costello, Kristen and Darcy Del Bosque. 2010. For Better or Worse: Using Wikis and Blogs for Staff Communication in an Academic Library. Journal of Web Librarianship 4: 143-160.
Creswell, J. W. (2007) qualitative inquiry and research design: choosing among five approached, 2nd
Edition . Thousand Oaks: Sage publication Inc.
Dahlqvist, Ulf & Melin, Frans (2010). Varumärken i offentlig tjänst. 1. uppl. Malmö:
Liber
Dortok, A., 2006. In practice a managerial look at the interaction between internal communication and corporate reputation. Corporate Reputation Review, 8(4): 322–338.
Erikson, Peter (2011) Planerad kommunikation: strategiskt ledningsstöd i företag och organisationer. 7., [uppdaterad] uppl. Malmö: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Flodin, Bertil (1993). Samhällskommunikation under 80-talet: en kunskapsöversikt.
Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Univ.
Findahl, O. & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet : 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. .SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur.
Fuchs, C. (2014). Social media : a critical introduction. London : SAGE Publications, 2014.
Gray, M, Joy, E, Plath, D & Webb, S (2013). What supports and impedes evidence based practice implementation? A survey of Australian social workers. British Journal of social work, (2013), 1-18.
Heide, Mats, Johansson, Catrin & Simonsson, Charlotte (2012). Kommunikation i organisationer. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Jacobsen, D.I., & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur.
Kaya, T., & Bicen, H. (2016). Full length article: The effects of social media on students’ behaviors; Facebook as a case study. Computers In Human Behavior, 59374-379. doi:10.1016/j.chb.2016.02.036 .
Kraft, Monika & Strandberg, Pelle (2007). Samhällskommunikation: ny strategi för informatörer i offentlig sektor. 1. Uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Kramer, M.W. (1991). Organizational learning through job transfers. Working Papers Series, V5, College of Innovation Management and Entrepreneurship; The Institute of Management Sciences.
Kothari, C. R. (2014) Research methodology – methods and techniques, 3rd
Edition.
New Delhi: New Age International.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Larsson, L. (2008), Tillämpad Kommunikationsvetenskap, 3e Upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Mangold, W. G., Faulds, D. J. (2009). Social media: The new hybrid element of the promotion mix. Business Horizons, 52(4), 357-365. Retrieved from
http://www .sciencedirect.com/science/article/pii/S0007681309000329
Moreno, A., Navarro, C., Tench, R., & Zerfass, A. (2015). Does social media usage matter? An analysis of online practices and digital media perceptions of communication
practitioners in Europe. Public Relations Review, 41(Digital Publics), 242-253.
doi:10.1016/j.pubrev.2014.12.006 .
O’Reilly, Tim (2005). What is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the next generation of software. O’Reilly Media Inc.
Orna, E. (1999) ,Practical information policies (2nd ed.), Gower, Aldershot, UK.
Orna, E. (2004), Information strategy in practice. Gower Aldershot, UK
.
Patel, R. Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur Lund Park, N., Kee, K. F., & Valenzuela, S. (2009). Being Immersed in Social Networking Environment: Facebook Groups, Uses and Gratifications, and Social Outcomes.
Cyberpsychology & Behavior, 12(6), 729-733. doi:10.1089/cpb.2009.0003.
Rogers, E. M., & Agarwala-Rogers, R. (1976). Communications in Organizations. New York: Free Press.
Strid, Jan (1999) Intern kommunikation inom organisationer, företag och myndigheter, Lund, studentlitteratur.
Shukla, P. (2008), Essentials of marketing research, Brighton: Paurav Shukla and Ventus publishing .
Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin. (2016). Sociala Medier. Hämtad 2016-06-01, från
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier.
Mönsterås kommun (2016). Hämtad 2016-05-02
http://www.monsteras.se/Kommuninformation/Fakta-om-Moensteraas.
Statista. (2016). Global daily social media usage. Hämtad 2016-06-01, från http://www.statista.com/statistics/433871/daily-social-media-usage-worldwide/.