Eleverna betraktar i första hand läsningen av skönlitteratur som en individuell verksamhet (59%, fråga B1, enkät 1, tabell 8, nästa sida). En tredjedel av eleverna tycker att det är lättare att läsa skönlitteratur i par och endas 12% av eleverna tycker att det är lättast att läsa skönlitteratur i grupp.
Vad kan det bero på? Eleverna som föredrar läsning som en individuell aktivitet anger som främsta orsaker att det är lättare att koncentrera sig när man läser individuellt samt att de väger in en tidsfaktor eftersom de anser att de läser fortare och mer effektivt. En elev kommenterar att en av fördelarna med att läsa individuellt är att man kan ta läsningen i sin egen takt. Följaktligen eftersträvar eleverna en mer effektiv läsning genom en individuell läsning (B3, enkät 1, tabell 8).
Tabell 8.
En gemensam läsning eller en individuell läsning av skönlitteratur
De som istället tycker att det är lättare att läsa i par och i grupp anger som främsta skäl för samarbete att det möjliggör att kunna få hjälp med att förstå det som man inte förstår på egen hand vid individuell läsning (B2, tabell 8). Andra orsaker till att samarbeta kring läsningen är att man kan lära sig bättre genom att samtala med andra och att det är roligt att samarbeta.
Den positiva inställningen till individuell läsning skulle också kunna förklaras av elevernas bristande självförtroende när det gäller sin egna skriftliga och muntliga förmåga. I tabell 8, fråga B5, framgår att 71% av eleverna tycker att det är lättast att uttrycka sina åsikter skriftligt och endast 29% muntligt.
Trots att eleverna föredrar att läsa individuellt, har de en positiv inställning till att diskutera med varandra. 88% (A+B, fråga B6, enkät 1, tabell 9) anser att diskussion som ger möjlighet att lyssna på andras tolkningar av texten berikar läsningen med andra perspektiv och ökad förståelse.
Tabell 9. Uppskattning av att skapa en dialog kring läsning
Efter steg 1 påvisar resultatet att elevernas åsikter om individuell läsning modifieras. 50% av elevläsarna (F3,enkät, tabell 10) visar sig nu tveksamma till att det är lättare att läsa fiktiva texter individuellt. En fjärdedel instämmer inte alls medan en fjärdedel i stort sett instämmer (F3 tabell 10). Resultatet visar en signifikativ förändring av elevläsarnas svar jämfört med enkäten som besvarades innan läsningen av microberättelsen.
På steg 1 där elevläsarna läste, översatte och samtalade kring texten samarbetade eleverna i grupper om 4 eller 5 personer. Hur upplevde elevläsarna att arbeta i grupp med en
gemensam läsning? Jag konstaterar att inställningen är positiv till en gemensam läsning där eleverna arbetar i grupp och etablerar dialog. 80% (fråga F2a, enkät 2, tabell 10) av elevläsarna instämmer helt och 15% instämmer i stor sett i att de kunde få hjälp att förstå de delar i texten som var svåra att förstå. Samma tendens uppvisas i svaren på frågan om att det var lättare att lära sig genom att samtala med andra i grupp (fråga F2a, 75%, A och 25%, B eller fråga F1, 75%, enkät 2, tabell 10).
Tabell 10. Uppskattning av en dialogiskt gemensam läsning
En annan intressant aspekt är att 70% av elevläsarna (A+B, fråga F2c, enkät 2, tabell 10) tyckte att det var roligt att gå igenom texten i en gemensam läsning.
Hur elevläsaren lyckades etablera en dialog inom gruppen kring texten var en huvudfråga för undersökningen. Svaret på fråga F-4b (enkät 2) i tabell 11 visar att kommunikationen i första hand skedde på svenska och att bara ett litet antal av elevläsarna kommunicerade på spanska.
Tabell 11. Elevernas individuella upplevelse av dialog inom gruppen
Enlig resultatet på fråga F-4b (enkät 2, tabell 11) etablerade 40% av eleverna en dialog genom att först prata svenska och sedan spanska. Att 60% av dem bara delvis gjorde på detta sätt betyder att svenska var det språk som var dominerande. En strategi för att minska den svenska språkdominansen i samtalet var att jag i min roll som lärare gick runt i grupperna och försöka prata spanska med grupperna om frågorna som de svarade på. Det ökade både möjligheten för elevläsarna att uttrycka sig på spanska och att reflektera kring texten. Diskussionen som utvecklas på steg tre i modellen för läsningen av kortprosa har bland annat som syfte att öka samtalet på spanska. Utifrån detta synsätt kan diskussionen ses som en språkstrategi
Hur svårt är det för eleverna att prata med varandra när de arbetar i grupp? För 100% av eleverna där jag tillämpade microberättelsen var detta uppenbart inte ett problem (F-5, enkät 2, tabell 11). Orsakerna till detta hittar vi i några kommentarer till fråga F-5, där elevläsarna tar upp olika faktorer som påverkar samtalet positivt såsom att känna de personer som man ska prata med, att ha bra idéer, att komma överens, att ha lust, att ha tillit och en lagom lång text att diskutera.
Hur eleverna gör för att översätta en text var en fråga som eleverna svarade på innan de började läsa microberättelsen. Svaren visar att eleverna tycker mer om att samarbeta antingen i par eller i grupp med översättningen av texten (94% A+B, fråga B7b, enkät 1, tabell 12) samt även att använda en kontrastiv strategi genom att skriva ner texten till svenska (82% A+B, fråga B7c, tabell 12). Denna strategi att arbeta med översättning är förhärskande över att översätta alla ord i texten. Den sistnämnda strategin upplevdes som ett alternativ för endast 40% av eleverna medan det var tveksamt eller inte passande alls för 29% av dem.
Tabell 12.
Strategier för översättning av texter från ett annat språk än svenska
Som jag redan har sagt består modellen av tre steg, där det första steget handlar om att eleverna ska läsa den fiktiva texten en första gång. I denna aktivitet kommer elevläsarna att etablera en dialog kring textens översättning med syfte att förstå textens innehåll, och frågan är nu hur de hanterade detta.
Tendensen visar att elevläsarna försökte översätta hela texten genom att översätta de flesta orden som de inte förstod till svenska. 70% (F-7a, enkät 2, tabell 13) av elevläsarna gjorde så och 30% av dem väljer alternativet ”delvis”. Resultatet uppvisar en ökning av andelen elevläsare som vill använda denna strategi i jämförelse med den tidigare mättningen (enkät 1), innan läsningen av microberättelsen började.
Tabell 13. Strategier för översättning av microberättelsen
När det gäller strategin att skriva ner texten till svenska varierar resultatet inte i svaren på enkät 1 och 2 (enkät 1; 82% A+B, fråga B-7c, tabell 12 och enkät 2; 80%, fråga F7b tabell 13). Det märks inte heller någon variation när det rör sig om effektiviteten av att samarbeta
och samtala med klasskamraterna i översättning av texten (94% A+B, fråga B7b, tabell 13 och 95% A+B, fråga F-6, tabell 13).