Varför är denna undersökning relevant för mig som blivande lärare? Min motivering är tvåfaldig.
I och med bloggens växande popularitet är det sannolikt att vissa av mina framtida elever kommer att blogga. Att skriva, däribland blogginlägg, utvecklar skrivförmågan. Därmed bör allt skrivande uppmärksammas och uppmuntras. Även om inte bloggen slagit igenom inom skolan som didaktiskt verktyg finns det olika sätt man som lärare kan arbeta med bloggen i sin undervisning. Ett exempel är att varje klass skulle kunna ha en egen blogg som fungerar som publiceringsplattform. Där kan alla i klassen gå in och läsa och kommentera. Eleverna är på förhand instruerade att lämna konstruktiv kritik. Beroende på vad ämnet handlar om kan fokus i responsen ligga på olika saker, exempelvis på språkriktighet. På detta sätt kan eleverna hjälpa varandra genom stöttning. Eftersom bloggkommentarer möjliggör alla former av respons är det viktigt att som lärare vara uppmärksam. Det finns flera sätt att minimera risken för att kränkande kommentarer lämnas. Dels kan läraren omöjliggöra anonyma kommentarer, dels kan läraren själv moderera kommentarsfältet genom att först kontrolläsa allt som skriv innan det publiceras. Bloggen kan alltså användas som ett didaktiskt verktyg, det är dock oerhört viktigt att vara medveten om negativa konsekvenser som kan uppstå. Låt mig få måla en upp ett scenario för att visa min andra motivering: Du är ämneslärare i svenska och en av dina elever, vi kallar henne Lisa, har hamnat efter i skolan. Hon har hög frånvaro i både svenska och bild. De uppgifter och arbeten som hon trots allt lämnar in är minst sagt bristfälliga. Efter upprepade samtal med henne kommer det fram att hon inte trivs i skolan och känner sig utstött. Du gräver lite mer och det visar sig också att hon går igenom en tuff period hemma, föräldrarna bråkar mycket och skilsmässan hänger i luften. Hon tillbringar därför mycket tid framför datorn där hon förklarar att hon kan fly undan alla problem och att det finns en plats där
hon känner sig omtyckt, får bekräftelse och där hon kan låta sin inspiration flöda. Denna plats är hennes blogg. Hon har tusentals besökare i veckan. Hon har bilder och text i varje inlägg och hundratals kommentarer. Det visar sig att hon fotograferar och författar egna dikter som handlar om hennes bilder. Bilderna imponerar och dikterna likaså. Skulle du som svensk- eller bildlärare väga in detta i bedömningen av hennes kunskapsnivå eller skulle bara det Lisa åstadkommit inom skolans väggar räknas? Jag väljer att hålla med Veen & Vrakking (2006) när de föreslår att lärare borde uppmärksamma elevers talanger och utnyttja den energi eleverna har och använda den för skolans agenda.
8. Litteraturlista
Blood, R. (2002). The Weblog Handbook: Practical Advice on Creating and
Maintaining your Blog.Cambridge, MA, USA: Perseus Publishing.
Bruner, J. Jarvella. R, Levelt, W. Sinclair A. (1978). The Role of Dialogue in Language
Acquisition. The Child's Conception of Language. New York, USA:
Springer-Verlag.
Campbell, M. A. (2005). Cyber bullying: an old problem in a new guise? Australian Journal of Guidance and Counselling 15, 68-76.
Donato, R. (1994). Collective Scaffoliding in Second Language Learning. Vygotskian Approaches to Second Language Research. Norwood, New Jersey, 33-56
Dunkels, E. (2010). Vad gör unga på nätet?, Gleerups Utbildning AB.
Dysthe, O. (2002). Hertzberg, F. Lokensgard, Hoel, T. Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur AB.
Ejlertsson, G. (2011). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Erixon, P.-O. (2007). The Teaching of Writing in the Upper Secondary School in the
Age of the Internet and Mass Media Culture. Educational Studies in Language and
Literature. International Association for the Improvement of Mother Tongue Language. Vol. 7: s. 7-21.
Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. S. Brinkmann. Lund: Studentlitteratur AB.
Lasica, J. D. (2001). Blogging as a form of journalism. Annenberg Online Journalism Review.
Lea, M. (1992) O'Shea, T. Fung, P. Spears, R. ”Flaming” in computer-mediated
communication. Observations, explanations, implications. Hertfordshire, England:
Harvester Wheatsheaf. s. 89-112.
Lehti, L. (2011). Blogging politics in various ways. A typology of French politicians blogs, Journal of Pragmatics. Vol. 43 s. 1610–1627.
Lenhart, A. (2006). Fox, S. Bloggers: A portrait of the internet's new storytellers. Pew internet & american life project.
Li, Q. (2006). Cyberbullying in schools: A research of gender differences. School Psychology International, Vol. 27: 157-170.
Låftman, S. Modin och Östberg (2013). Cyberbullying and subjective health: A
large-scale study of students in Stockholm, Sweden. Children & Youth Services Review
Vol. 35: s. 112-119.
Marlow, C. (2004). Audience, structure and authority in the weblog community. 54th Annual Conference of the International Communication Association.
Mishna, F. (2010). Cook, C. Gadalla, T Daciuk and Solomon. Cyber bullying behaviors
among middle and high school students. American Journal of Orthopsychiatry. Vol.
80: 362-374.
Mishne, G. (2006). Glance, N. Leave a Reply. An Analysis of Weblog Comments. Edinburgh, UK: Presenterad vid workshopen "Weblogging Ecosystem: Aggregation, Analysis and Dynamics".
Papacharissi, Z. (2002). The self online. The utility of personal home pages. Journal of Broadcasting & Electronic Media. Vol. 46 s. 346–368
Perry, F. L. J. (2011). Research In Applied Linguistics - Becoming a Discerning
Consumer. New York, USA: Routledge.
Skolverket (2012). Gymnasieskola - Svenska. Ämnets syfte.
Slonje, R. and P. K. Smith (2008). Cyberbullying: Another main type of bullying? Scandinavian Journal of Psychology. Vol. 49 s. 147-154.
Stone, C. A. (1998). The metaphor of scaffolding: Its utility for the field of learning
disabilities. Journal of Learning Disabilities. Vol. 31 s. 344-364.
Strömquist, S. (2011). Skrivprocessen. Lund: Studentlitteratur AB.
Suler, J. (2004). The Online Disinhibition Effect. Cyberpsycology & Behavior, Department of Psychology. Lawrenceville, New Jersey: Rider Univerity
Trevino, E. M. (2005). Blogger motivations. Power, pull and positive feedback. Internet Research 6.0.
Veen, W. & Vrakking, B. (2006). Homo Zappiens - Growing up in a digital age. London: Network Continuum Education.
Ybarra, M. L. Mitchell, K.J. (2004). Online aggressor/targets, aggressors, and targets:
a comparison of associated youth characteristics. Journal of Child Psychology and
Psychiatry Vol: 45 s. 1308-1316.
Åkerlund, D. (2009). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur AB