Utifrån ett didaktiskt perspektiv kan brandordningarna användas i flera syften. Ett sätt att bruka dem i en klassrumssituation är att använda det som ett exempel på 1600-tals texter. Som syntes i uppsatsen är de flesta av brandordningarna mycket tydliga i dess struktur och lämpar sig till viss grad att läsas av elever i till exempel gymnasieskolan. Detta skulle således kunna ge elever en djupare förståelse för hur lagar och till viss grad samhället som helhet funkade på den tiden inom till exempel klass och yrken. Brandordningarna från olika städer kan påvisa att det inte var lika standardiserat med lagar och dylikt på denna tid som det är idag och att det fanns en debatt om vad som skulle skötas av huvudstaden och vad som hanterades lokalt.
Många gånger händer det i dagens historieundervisning att elever endast läser i böcker och skriver prov på det de läst. För att komplettera detta och genom detta variera utbildningen kan aktiviteter där eleverna får komma i kontakt med artefakter (om det nu är dokument eller andra typer) visa sig vara en effektiv metod för att
engagera vissa elever beroende på klassens intresse för sådant. I sin tur kan det även öppna eleverna för att vänja sig vid att arbeta med äldre texter. För att göra detta behöver läraren göra tillräckligt med förarbete för att eleverna skall kunna vara engagerade samt att de inte faller bort för att de anser det för svårt. Detta kan göras genom att presentera materialet bit för bit med hjälp på vägen för att förstå varför det ser ut som det gör. Om det sker korrekt kan det ge eleverna en inblick i dåtiden som visar människors vardag från tiden. Ofta när elever läser texter om 1600-talets Sverige får de höra om Gustav II Adolf och hans död i kriget samt om den svenska Stormakten. Även om dessa är viktiga delar att diskutera gällande denna tid kan det även vara viktigt för eleverna att se helheten för tiden som de studerar. Att läsa om krig och kungar är inte alltid det viktigaste för att skapa förståelse. Genom att delta i material närmare vardagen för dessa människor kan det ge eleverna mer förståelse om att dessa människor bildade ett samhälle inte helt olik deras nuvarande.
5. Referenser
Andersson, Hans. ”Den medeltida staden – Struktur och bebyggelse”, i Hall, Thomas & Dunér, Katarina red. Den Svenska staden – Planering och gestaltning – från
medeltid till industrialism. Sveriges Radios Förlag, Lund, 1997, s 49-66.
Brandsjö, Kaare, Brandförsvarets historia, Streiffert & Co Bokförlag HB, Stockholm, 1986.
Broberg, Gunnar. ”Staden i lågor – Förödelse och återväxt”, i Hall, Thomas & Dunér, Katarina red. Den Svenska staden – Planering och gestaltning – från medeltid till
industrialism. Sveriges Radios Förlag, Lund, 1997, s 141-149.
Dahlberg, Erik, Brand Ordning för Jöneköpings Stad, i ”Kongl. May:t Bref och Recripter Pro Annis 1690, 1691, 1692”, Jönköpings Länsstyrelse, Landskansliet, DI 13, s 393-415 av 1692 års brev, Originalhandlingar finns vid Landsarkivet i Vadstena.
Ernsth Bravell, Gunnar & Jonsson, Axel, Ur askans lärdomar: En studie av
Jönköpings brandordning 1692 och Stockholms brandordning 1661, B-Uppsats,
Jönköping University, 2017.
Garrioch, David. Why Didn’t Paris Burn in the Seventeenth and Eighteenth Centuries.
French Historical Studies. Vol. 42, nr. 1, 2019: 35-65. doi: 10.1215/00161071-
7205197
Gyllenborg, Jacob, Upsala Stads Brand-Ordning, Akademiska Boktryckeriet, Uppsala 1694, inskannad version ur www.digitaltmuseum.se, Originalhandlingar ägs av Upplandsmuseet.
Hallenberg, Mats, Kampen om det allmänna bästa – Konflikter om privat och
offentlig drift i Stockholms stad under 400 år, Nordic Academic Press, Lund, 2018.
Legitimation, Participation, Scandinavian Journal of History, 33:3, 247-268, DOI: 10.1080/03468750802150242
Hallenberg, Mats & Linnarsson, Magnus, “Vem tar bäst hand om det allmänna? Politiska konflikter om privata och offentliga utförare 1720–1860”, Historisk
Tidskrift, 2016, 136:1, s 32-63.
Karlson, Bo E, Jönköping – den nya staden. Bebyggelse och stadsplanering 1612-
1870, Jönköpings läns museum, Jönköping 2010.
Kloot, Claudius, Brandordningh för Jacob Merser, Göteborg 1639, i samlingen ”Brandordningar och Brandförsäkringsföreskrifter” vid Malmö stadsarkiv, referenskod: SE/MSA/00253/F/F 2
Linnarsson, Magnus. Problemet med Vinster - Riksdagsdebatter om Privat och
Offentlig Drift Under 400 År, Nordic Academic Press, Lund, 2017.
Magistraten i Stockholm & Kungl. Maj:t, Brand Ordningh för Stockholms stadh, i Överståthållarämbetet (1634–1967), kungliga tryckeriet, Stockholm 1661, inskannad version ur www.stockholmskallan.stockholm.se (Hämtad 2019-04-23), Originalhandlingar ägs av Stockholms stadsmuseum.
Orthistoria.se, http://ortshistoria.se/ (Hämtad 2019-04-23)
Rector Senatus Academicus, Borgmästare för Lund & Rådet i Lund, Brandordning, i Lunds Universitetsarkiv, Kansliet Ser. F IV, N:r 13, ”Documenter om Oeconomie och Medelsaker”, 1670-1743, Originalhandlingar ägs av Lunds Universitetsarkiv.
Runeby, Nils. ”De Fyra Stånden”, i Den Svensk Historien 4 Gustav Adolfs och
Kristinas Tid 1611-1654, Albert Bonniers Förlag AB, Stockholm, 1967, s 38-43.
Stockholmskällan.se, ”[Bestämmelser för stadens brandförsvar] Brand Ordningh för Stockholms Stadh”, Direkt länk: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/8457
(Hämtad 2019-05-25).
Svensson-bengtsson, Pia. Lunds brandförsvar – Historik, Brandförsvaret i Lund, Lund, 1993.
Swensk, Johan, ”Stockholms första brandordning 1661”, i Henrik Ahnlund, Sankt
Eriks Årsbok 1966, Samfundet Sankt Erik Stockholm, Stockholm 1966, s. 59–75.
Vellingk, Otto, Lunds Stads Brandordning, Lund 1696, i samlingen ”Brandordningar och Brandförsäkringsföreskrifter” vid Malmö stadsarkiv, referenskod: SE/MSA/00253/F/F 2
Walldén, Bertil, ”Forna tiders brandförsvar. Från romerska “vigiles” till modern yrkesbrandkår”, i Brandchef Sven Sönnerberg (red.), Kampen mot elden del 1, Bernces förlag AB, Malmö 1951, s. 9–54.
Öfwer-Ståthållaren, Borgmästare & Råd, Stockholms Stadz Brand-Ordning, Å Nyo
Öfwersedd och Förbättrad, Kongl. Booktryckerijet hoos Sah 1675 [Mellan 1690 och
1705], Originalhandlingar finns vid Krigsarkivets bibliotek i Riksarkivet i Stockholm, Placering: Årstryck 1675-08-10 (Ex.: 1).