Didaktiska implikationer

Under utvecklingsarbetets gång har vi alltid varit två pedagoger närvarande under de olika aktiviteterna förutom vid Quiver då vi kunde anpassa efter situationer och tillfällen som passade. Att vi var just två pedagoger upplevde vi som väldigt bra då någon av oss i stort sett alltid var ledig och kunde svara på elevernas frågor, vilket ledde till att arbetet för eleverna flöt på mycket bra och utan lång väntan för att få hjälp. Vi känner båda att vi har utvecklats väldigt mycket under denna period och lärt oss mycket nytt om iPadens möjligheter på fritids.

Vi har både ett stort intresse för teknik och hur den kan användas i skolan och på fritids, och vi har diskuterat mycket om hur fortsatta undersökningar skulle kunna gå till.

Tekniken kommer att få en större plats i skolan och den kommer med högsta

sannolikhet att implementeras i skolvärlden. Vi ser därför stora möjligheter för framtida

lärare med inriktning mot arbete i fritidshem som har ett intresse för teknik, att inrikta sig mer på digital undervisning och på så vis även kunna komplettera skolan under skoldagen. Då ges ytterligare möjligheter istället för att exempelvis arbeta som resurs under skoldagen som är verkligheten för många lärare i fritidshem idag. Vi kunde även se att eleverna var villiga att lägga mycket tid på spel och övriga aktiviteter som vi genomförde med iPads vilket även (Greenwood, Horton & Utley 2002) poängterar i sin forskning.

Möjligheterna är enorma och surfplattor kan användas som verktyg för att anordna rastverksamheter och starta upp olika temaarbeten både inom skola och fritids för att nämna några områden. Vi har även sett en förändring i barngruppen då vissa starka grupper delat på sig och arbetat med nya elever. I framtiden kan vi tänka oss att intressanta forskningsområden är hurvida iPaden kan motverka könsfördelningar på fritidshemmet och hur iPaden kan användas inom fritidsverksamheten för att ändra på bilden om att digital undervisning leder till stillasittande. Om europeiska kommissionen lyfter digital kompetens som en av nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande, borde då inte skolan och fritidshemmen ta ett större ansvar och ge samtliga elever redskapen att säkert och kritiskt lära sig att använda tidsenlig teknik?

Referenser

Andersson, Kristina (2011). Lärare för förändring: att synliggöra och utmana

föreställningar om naturvetenskap och genus. Diss. Norrköping: Linköpings universitet, 2011

Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barn erövrar datorn - en utmaning för vuxna. Lund:studentlitteratur

Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2011). Research methods in education. 7. ed. Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]: Routledge

Couse, Leslie, J & Chen, Dora, W (2010). A Tablet Computer for Young Children?

Exploring Its Viability for Early Childhood Education. University of New Hampshire Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Eichenbaum, Adam, Bavelier, Daphne & Green, Shawn (2014). Video games:play that can do serious good. American journal of play, 7, 50-72.

Europeiska gemenskaperna (2007). Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En europeisk referensram. Tillgänglig:

http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1440138058184/keycom p_sv.pdf

Gee, James Paul (2007). What video games have to teach us about learning and literacy. Rev. and updated ed. New York: Palgrave Macmillan

Greenwood, Charles, Horton, Betty & Utley, Cheryl (2002). Academic engagement:

Current perspectives on research and practice. School psychology review 31:328-49 Hedlund, Stina & Malmsten, Linnea (2016). Fritidshem IKT - möjligheter och utmaningar. Första upplagan Stockholm: Natur & Kultur

Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem:

strategier och metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Jensen, Mikael (2011). Den fria tidens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Koepp, Matthias (1998). Evidence for Striatal Dopamine Release during a video game.

Nature 393:266-68

Linderoth, Jonas (2004). Datorspelandets mening: bortom idén om den interaktiva illusionen.

Linderoth, Jonas (red.) (2007). Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindqvist Håkansson, Maria (2015). Förutsättningar för tenknikstött lärande och skolutveckling. En fallstudie av ett 1:1 initiativ. Umeå universitet

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo

Lärarförbundet (2012) Systematiskt kvalitetsarbete - med inriktning mot

defritidspedagogiska verksamheterna i skolan, Stockholm: Lärarförbundet, [090315]

Tillgänglig på Internet:

http://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1403793480/f3d5fd9a14861a4a 11a5c5af7163cad4/Systematiskt_kvalitetsarbete_fritidspedagoger.pdf

Maich, Kimberly & Hall, Carmen (2015). Implementing iPads in the Inclusive Classroom Setting. Hammil institute of disabilities. Tillgänglig:

http://isc.sagepub.com/content/51/3/145.full.pdf+html

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Pillay, Hitendra, Brownlee, Joanne & Wills, Lynn (1999). Cognition and recreational computer games: Implications for educational technology. Journal of research on computing in education, 32, s. 203-216

Przybylski, Andrew, Rigby, Scott & Ryan, Richard (2010). A motivational model of video game engagement. Review of general psychology. 14:154-66.

Rönnerman, Karin (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Sandqvist, Ulf (2010). Digitala drömmar och industriell utveckling [Elektronisk resurs]

: en studie av den svenska dator- och tv-spelsindustrin 1980-2010. Diss. Umeå : Umeå universitet

Skollagen (2010:800). SFS. Stockholm: Nordstedts juridik

Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket

Skolverket (2014), Fritidshem. Stockholm: Skolverket Statens medieråd, (2015). Tillgänglig:

http://statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Ung ar-och-medier-2015.pdf

UNICEF. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009).

Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm Vetenskapsrådet Wallén, Göran (1999). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Bilagor