Inledningsvis kan erinras om att samtliga mått kunnat indikera positivt samband i relation till betyg, även om avvikelser och obetydliga skillnader förekommit mellan betygsgrupperna. Denna resultat-bild, i kombination med tidigare forskning och de kvalitetsdimensioner som kan urskiljas i språk-variablerna, ger stöd till att didaktisera textmåtten och framhålla dem i skrivundervisning.
Skrivträning med inriktning på ordklassfördelning förtjänar ytterligare didaktisk uppmärk-samhet, inte minst med tanke på att området relaterar till andra språkvariabler än nominalkvot, t.ex.
ordlängd och ordvariation. En praktisk ingång i undervisningen kan vara arbete med nominalfrasen som dels är nyckeln till ökad nominalgrad i en framställning, dels den mest variationsrika frastypen i svenska språket (Nordenfors 2017:189 ff.; Josefsson & Lundin 2018:24). När det gäller det senare grammatiska särdraget framhåller t.ex. Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2015:28;89) sambandet mellan förmågan att kunna bygga ut nominalfraser och textkvalitet ur en variationsaspekt. Därut-över relaterar de förmågan till tätning av information vilket i sin tur, som tidigare nämnts, vanligen betraktas vara ett kvalitetsdrag i olika textsammanhang, framförallt mer formella. Genom att bygga ut nominalfraser med framför- respektive efterställda attribut, i synnerhet attributiva prepositions-fraser, tillförs såväl kompletterande information till huvudordet som variation mellan faktabärande nominalfraser. Vad gäller arbete med ordklasser i relation till ordlängd och ordvariaton kan t.ex.
kort nämnas att ett rikligt bruk av substantiv är ett ’’symptom på ett stort ordförråd’’ (Pettersson 1985:133) varutöver ordklassen ökar möjligheten till att bl.a. variera språket och bilda nya ord ge-nom sammansättningar och avledningar. Det senare leder i sin tur till längre ord, något som är en förutsättning för att skriva i mer formella och akademiska kontexter.
Vidare bör framhållas, i likhet med bl.a. Hultman och Westman (1977:178) att en samman-flätande skrivundervisning sannolikt gynnar elevers utveckling, dvs. en undervisning som undviker isolering av olika språkvariabler och istället visar på deras samspel i större sammanhang (se även t.ex. Myhill, Watson & Newman 2016). Förslagsvis kan detta åstadkommas genom att arbeta med utgångspunkt i den processorienterade arbetsmetoden cirkelmodellen (se t.ex. Gibbons 2018:170-177). Modellen, vilken utgörs av fyra faser, grundas bl.a. på övergång från kollektivt kunskaps-byggande till individuellt skrivande varvid utrymme ges för att undersöka vad som karaktäriserar texter i olika sammanhang, t.ex. studera nominalgrupper, ordförråd och syntaktiska mönster. Där-vid aktualiseras arbete med samtliga textmått inom ramen för denna studie och modellen är således en lämplig didaktisk ingång för att anlägga ett metalingvistiskt perspektiv på språket och
kon-textualisera skrivandet. Lika viktigt är dock att undervisning med kvantitativ textlingvistik i åtanke inte får fasta i t.ex. textnormer, utan istället stimulera elever till att identifiera sig själva som skri-benter, vilket i sin tur uppmuntrar dem till att ta självständiga språkliga val (Myhill 2009:412 f.).
7 Avslutning
I denna uppsats har skillnader i gymnasisters skriftspråk undersökts inom ramen för nationella prov i Svenska 3. Genom att undersöka skillnader mellan texter med hjälp av textmåtten textlängd, ord-längd, ovix, nominalkvot och verbfinithet har språkklyftor kunnat konstateras dels mellan betygs-grupperna A, C och E, dels mellan pojkar och flickor. Vad gäller samband mellan måtten och betyg har framkommit att samtliga, med reservation för textlängd och ovix, sammanhänger systematiskt med högre betygsgrader. Emellertid har t.ex. verbfinithet vittnat om obetydliga skillnader mellan betygsgrupperna. Vidare har studien visat att skillnaderna mellan könen på gruppnivå är särdeles små, även om märkbara skillnader kunnat identifieras på betygsnivå. Vid ett komparativt studium med tidigare presenterad elevspråksforskning har tendenser för såväl betyg som kön visat på både överensstämmelser och diskrepanser. Därtill har jämförelser utifrån totalmaterial, med tillhörande diskussioner och problematiseringar, indikerat att gymnasisters skrivande förändrats över en period om närmare 50 år. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till att stärka det rådande forskningsläget.
När det kommer till didaktiska implikationer utifrån tendenserna som framkommit i studien kan konstateras att det i skrivundervisningen dels, med stöd i sambanden mellan textmått och betyg, finns underlag för att lyfta fram arbete med språkvariablerna, dels råder ett behov av att uppmärk-samma differentierande könsmönster. Det behöver däremot erinras på nytt om att språkvariablerna som undersökts mer eller mindre samspelar i språksystemet (Hultman & Westman 1977:178) och att skrivundervisningens ansvar därmed bottnar i ett helhetsperspektiv. Vidare, vilket exemplifie-rats genom nominalfrasen, kan explicit integrering av grammatik- och skrivundervisning troligtvis vara fruktbart för såväl elevers skriv- som generella språkutveckling. Faktum är att åtskilliga stu-dier kunnat konstatera positiv korrelation mellan sådan undervisning och skriv-/språkutveckling och således finns vetenskapligt stöd för arbetsmetoden (Myhill, Watson & Newman 2016). För att främja elevers skrivutveckling behövs framförallt, i likhet med Hultman och Westmans (1977:261) råd, rikligt med genomtänkta skrivtillfällen i skolan – något som även framhålls i ämnesplanen för svenska på gymnasial nivå (Skolverket 2011:160).
Det är tydligt att kvantitativ textlingvistik ger upphov till grundläggande information och intressanta rön inom elevspråksforskningen. Språkteknologiska NLP-verktyg (t.ex. Swegram) och omfångsrika elevtextkorpusar (t.ex. Uppsala elevtextkorpus) demonstrerar hur textlingvistiska rön i kombination med datorlingvistik kan effektivisera t.ex. storskalig elevspråkforskning med hög reliabilitet. Emellertid behöver kvantitativ textlingvistik kompletteras av kvalitativa metoder för att komma åt språkaspekter som bl.a. textmått och automatiska mätverktyg inte fångar upp. Vad be-träffar framtida kvantitativt-textlingvistiskt forskningsbehov behövs det i synnerhet studier av olika texttyper/genrer i relation till såväl olika textmått som elevvariabler, t.ex. betyg och kön (se t.ex.
text- och ordlängd, Vagle 2005). Avslutningsvis skulle fler textmått och mer avancerade statistiska metoder förmodligen kunna tillföra ytterligare, möjligtvis mer nyanserade, rön inom den svenska elevspråksforskningen. Därvid följer även möjligheten att undersöka samvariation mellan mått.
Referenser
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna, 2015: Akademiskt läsande och skrivande. Lund:
Studentlitteratur.
Cassirer, Peter, 2015: Stilistiken. 6 uppl. Ödåkra: Retorikförlaget.
Crossley, Scott, 2020: Linguistic features in writing quality and development: An overview. I:
Journal of Writing Research, 11(3). S. 415–443.
https://www.jowr.org/Ccount/click.php?id=184.
Dahl, Östen, 2003: Grammatik. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Garme, Birgitta, 2012: Med proven i tiden eller prov i tid och otid!. I: Skar, Gustaf & Tengberg, Michael (red.), Svenskämnet i går, i dag, i morgon: Svensklärarföreningen 100 år 1912–2012.
(Svensklärarföreningens årsskrift 2012) Stockholm: Svensklärarföreningen. S. 224–233.
Garme, Birgitta & Strömquist, Siv, 1981: Visst kan flickor få femmor!. I: Larsson, Kent (red.), Elevsvenska. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter nr 12) Lund: Studentlitteratur. S.
61–81.
Gibbons, Pauline, 2018: Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, u.å.: Information om provet.
https://www.natprov.nordiska.uu.se/kurs3/upplagg/. Hämtat 7.5.2020.
Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, 2015: Sammanställning av lärarenkät för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015.
Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
https://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/526/c_526722-l_3- k_kp3vt15sammanstallninglararenkat.pdf.
Gustafsson, Jan-Erik & Erickson, Gudrun, 2018: Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. I: Acta Didactica Norge, 12(4), Art. 2, 20 sidor. https://doi.org/10.5617/adno.6434.
Hultman, Tor G., 1994: Hur gick det med OVIX?. I: Språkbruk, grammatik och språkförändring:
en festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. S.
55–64.
Hultman, Tor G., 2003: Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien.
Hultman, Tor G. & Westman, Margareta, 1977: Gymnasistsvenska. Lund: LiberLäromedel.
Josefsson, Gunlög, 2009: Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Josefsson, Gunlög & Lundin, Katarina, 2018: Nycklar till grammatik. Lund: Studentlitteratur Josephson, Olle, Melin, Lars & Oliv, Tomas, 1990: Elevtext: analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur.
Lagerholm, Per, 2008: Stilistik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Kent, 1984: Skrivförmåga: studier i svenskt elevspråk. Malmö: LiberFörlag.
Lundahl, Christian, 2009: Varför nationella prov?: framväxt, dilemman, möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.
Lundahl, Christian, 2015: Betyg och bedömning. I: Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria: en introduktion. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 467-481.
Megyesi, Beáta, Näsman, Jesper & Palmér, Anne, 2016: The Uppsala Corpus of Student Writings: Corpus Creation, Annotation, and Analysis. I: Proceedings of the Tenth
International Conference on Language Resources and Evaluation, LREC 2016. Portorož, Slovenien 23–28 maj 2016. S. 3192–3199. urn:nbn:se:uu:diva-280192.
Megyesi, Beáta, Palmér, Anne & Näsman, Jesper, 2019: SWEGRAM: Annotering och analys av svenska texter. Institutionen för lingvistik och filologi och Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. urn:nbn:se:uu:diva-385919.
Melin, Lars & Lange, Sven, 2000: Att analysera text: stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Myhill, Debra, 2008: Towards a Linguistic Model of Sentence Development in Writing. I:
Language and education, 22(5). S. 271–288. https://doi.org/10.1080/09500780802152655.
Myhill, Debra, 2009: Becoming A Designer: Trajectories of Linguistic Development. I: Beard, Roger, Myhill, Debra, Riley, Jeni & Nystrand, Martin (red.), The SAGE Handbook of Writing Development. Los Angeles: SAGE Publications Inc. S. 402–414.
Myhill, Debra, Watson, Annabel & Newman, Ruth, 2016: Re-thinking grammar in the
curriculum. I: Ljung Egeland, Birgitta, Olin-Scheller, Christina, Tanner, Marie & Tengberg, Michael (red.), Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer.
Karlstad, Sverige 24–25 november 2016. S. 25–44. urn:nbn:se:kau:diva-65465.
Nordenfors, Mikael, 2011: Skriftspråksutveckling under högstadiet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/25300.
Nordenfors, Mikael, 2017: Elevernas texter: redskap för textanalys, textsamtal och bedömning.
Lund: Studentlitteratur.
Nyström, Catharina, 2000: Gymnasisters skrivande: en studie av genre, textstruktur och sammanhang. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. urn:nbn:se:du-11019.
Nyström Höög, Catharina, 2010: Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs 5 och årskurs 9. (Svenska i utveckling nr 27, FUMS Rapport nr 228) Uppsala:
Uppsala universitet. urn:nbn:se:uu:diva-138931.
Näsman, Jesper, Megyesi, Beáta & Palmér, Anne, 2017: SWEGRAM: A Web-Based Tool for Automatic Annotation and Analysis of Swedish Texts. I: Proceedings of the 21st Nordic Conference on Computational Linguistics, NoDaLiDa 2017. Göteborg, Sverige 23–24 maj 2017. S. 132–141. urn:nbn:se:uu:diva-337519.
Palmér, Anne, 2013: Nationella skrivprov baserade på två olika läroplaner. Genre,
kommunikationssituation och skrivdidaktiska diskurser. (Svenska i utveckling nr 31) Uppsala:
Uppsala universitet. urn:nbn:se:uu:diva-210672.
Palmér, Anne, 2018: Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter – framtida verktyg för rättvis bedömning?. I: Acta Didactica Norge, 12(4), Art. 9, 23 sidor.
https://doi.org/10.5617/adno.6357.
Palmér, Anne, 2020: muntl. Telefonsamtal 24.4.2020.
Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegårdh, Eva, 2015: Bedömning av elevtext: enligt Lgr11 och Lgy11. Stockholm: Natur & kultur.
Pettersson, Åke, 1980: Nittonårssvenska: språket i 1977 års centrala prov i svenska för gymnasiets årskurs 3. (Pedagogisk-psykologiska problem nr 377) Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.
Pettersson, Åke, 1982: Hur gymnasister skriver. (Svensklärarserien nr 184) Stockholm:
Svensklärarföreningen.
Pettersson, Åke, 1985: Barnspråk. I: Pettersson, Åke & Badersten, Lennart (red.), Språk i utveckling. 2 uppl. Malmö: LiberFörlag. S. 88–137.
Pettersson, Åke, 1989: Utvecklingslinjer och utvecklingskrafter i elevernas uppsatser. I:
Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf, (red.), Språkutveckling under skoltiden. Lund:
Studentlitteratur. S. 159–184.
Pettersson, Åke, 1999: Ja, det har hänt något med gymnasisternas skrivförmåga. I: Svenskläraren
nr 1/1999. S. 14–16.
Skolverket, 2011: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, 2020: Digitalisering av de nationella proven. https://www.skolverket.se/om-oss/var-
verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven. Hämtat 11.5.2020.
Thelander, Kerstin, 1996: Den långa svenskan. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80) Stockholm:
Norstedt. S. 281–287.
Vagle, Wenche, 2005: Tekstlengde + ordlengdesnitt = kvalitet? Hva kvantitative kriterier forteller om avgangselevernes skriveprestasjoner. I: Berge, Kjell Lars, Evensen, Lars Sigfred, Hertzberg, Frøydis & Vagle, Wenche (red.), Ungdommers skrivekompetanse. Bind II:
Norskeksamen som tekst. Oslo: Universitetsforlaget. S. 303–386.
Vetenskapsrådet, 2011: God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva, 2002: Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. urn:nbn:se:uu:diva-1967.