Min studie har bidragit till en större förståelse för hur penna och dator kan användas i undervisningen. Vidare har studien presenterat elevernas åsikter gällande sin handstil och handskrift samt viljan att förbättra sin handstil då de inte trivs med sin nuvarande förmåga, vilket tyder på att elever vill vara duktiga och ha goda förmågor. Studien lyfter fram värdet av motivation och lärarens roll som undervisningsformare. Aktuell forskning framhäver att det behövs mer forskning kring handstilen och IKT´s påvekan på handskriften.
6.3.1 Fortsatt forskning
Mer forskning krävs kring elevernas uppfattningar gällande handskrift, då handstilen är känslig för kritik och någonting personligt för varje individ. Det har framkommit i denna studie att motivationen gentemot handskrift har betydelse för valet av skrivverktyg, det skulle vara intressant att fortsätt forska mer ingående kring den yttre och inre motivationens påverkan på elevers handstilar. Det behövs även ytterligare forskning gällande hur mycket lärare behöver fokusera på handstilen i skolan då det tydligt inte finns något krav eller riktlinjer för dem att följa. Avslutningsvis behöver det forskas mer kring vilka skrivverktyg som med fördel kan brukas i den framtida skolan och om något verkligen kan uteslutas.
7 Käll- och litteraturförteckning
Andersen Øyen, S., (1978-) & Solheim, B., (2015). Akademiskt skrivande: en skrivhandledning. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning.
Backman, J., (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bell, J., (1995). Introduktion till forskningsmetodik. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Berninger, V. W., Rutberg, J. E., Abbott, R. D., Garcia, N., Anderson-Youngstorm, M., Brooks, A. & Fulton, C. (2006). Tier 1 and tier 2 early intervention for handwriting and composing. Journal of School Psychology.
Blazer, C., (2010). SHOULD CURSIVE HANDWRITING STILL BE TAUGHTIN SCHOOLS?
INFORMATION CAPSULE. Maimi, Florida.
Graham, S., (2010). Want to Improve Children's Writing? Don't Neglect Their Handwriting. Arizona state University.
Healy, J.M., (1999). Tillkopplad eller frånkopplad?: datorer, barn och lärande - digitala drömmar möter
verkligheten. Jönköping: Brain Books.
Heilä-Ylikallio, R. & Häggblom, J., (red.) (2011). Intelligent på tangent: handbok för lärare. 2. uppl. Vasa: Åbo Akademi.
Hultin, E. & Westman, M., (red.) (2014). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det
digitaliserade klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
James, K.H. & Engelhard, L., (2012). The effects of handwriting experience on functional brain development in pre-literate children.Indiana University, Bloomington, United States.
Johansson, B. & Svedner, P. O., (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och
språklig utformning. 2. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kvale, S., (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Köhler, P. O. & Messelius, U., (2006). Natur och kulturs stora svenska ordbok. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Lindö, R., (2002). Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. 2.,
[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
LärarförbundetSvenska facklärarförbundetSveriges lärarförbund, (1990). L: Lärarnas tidning. Stockholm: Svenska facklärarförbundet. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/01/30/mork-framtid-handskriften
Lundberg, I. (1984). Språk och läsning. (1. uppl.) Malmö: LiberFörlag.
Längsjö, E. & Nilsson, I., (2005). Att möta och erövra skriftspråket: om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur
Melin, L. (2000). Människan och skriften: tecken, historia, psykologi. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts ordbok.
Molloy, G., (2008). Reflekterande läsning och skrivning. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bara, F. & Morin, M. F., (2013). DOES THE HANDWRITING STYLE LEARNED IN FIRST GRADE
DETERMINE THE STYLE USED IN THE FOURTH AND FIFTH GRADES AND INFLUENCE HANDWRITING SPEED AND QUALITY? A COMPARISON BETWEEN FRENCH AND QUEBEC CHILDREN Psychology in the Schools, Vol. 50(6). France.
Ryan, R.M. & Deci, E.L., (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and
Skolverket, (2012) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/unosuno-1.166297
Skrivesenteret, (2014), http://www.skrivesenteret.no/ressurser/funksjonell-handskrift/
Starrin, B. & Svensson, P.G., (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur Strömquist, S., (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3., omarb. och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svenska akademiens ordbok [Elektronisk resurs], (1997-). Göteborg: OSA-projektet.
Sverige. Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolöverstyrelsen, (1969). Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del. Stockholm: Utbildningsförl. Sverige. Skolöverstyrelsen, (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del : mål och riktlinjer,
kursplaner, timplaner. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl.
Sverige. Utbildningsdepartementet, (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdep. Säljö, R. & Linderoth, J., (red.),(2002) Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur, Stockholm, Prisma.
Säljö, R., (2005) Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet, Stockholm, Norstedts akademiska förlag.
Trageton, A., (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 2.,[rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Wallén, G., (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Warschauer, M. (2006). Laptops and literacy: learning in the wireless classroom. New York: Teachers College Press.
Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Bilagor
Bilaga 1: Elevintervju Vad tycker du om din handstil?
Skulle du vilja ändra din handstil på något sätt? Isåfall vad:
Och hur:
Får du träna din handstil I skolan?
Ja Ibland Nej Annat:
Isåfall hur, när och hur mycket?
Vad motiverar dig till att skriva för hand?
Vad tror du andra tycker om din handstil?
Hur ofta skriver du i skolan med penna och papper?
1 gång dagligen mer än 5 gånger dagligen över 10 gånger dagligen
Hur ofta får du använda dator i skolan för att skriva?
1 gång dagligen mer än 5 gånger dagligen över 10 gånger dagligen
Vilket av redskapen tycker du bäst om att använda för att förmedla din text?
Bilaga 2: Lärarintervju
Tycker du att dina elever har en god och kanske läsbar handstil?
Tycker du att dina elever behöver förbättra sin handstil och i så fall med vad ? Vad gör du för att hjälpa dina elever få en mer läsbar handstil?
Om inte: Vad skulle kunna hjälpa dina elever till en bättre handstil?
Hur ofta och när sker det att du väljer att låta dina elever använda dator som redskap för att skriva?
Finns det elever som du bedömer borde få använda dator oftare och vad är motivet till det?
Vad tror du motiverar dina elever till att förbättra sin handstil? Hur motiverar du dina elever till att skriva för hand?
Kan alla elever öva upp en läslig handstil? Hindrar läroplanen undervisningen av handstil?