När eleverna möter historia i vardagen är det mest troligt inte akademisk historia de möter. Historien som finns i populärkultur, spel, böcker och filmer har valts ut pga. specifika skäl angående hur historien ska presenteras. Även museer, offentliga platser och minnesplatser reflekterar endast en vinkel på den historia som faktiskt utspelat sig. Detta gäller även många ikoner från historien, vilka lämnat sitt avtryck på historien. När Astrid Lindgren diskuteras, nämns hennes hemliv och långvariga boende i Stockholm,
130 Zander, U. (2001). Fornstora dagar, moderna tider : Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte. Lund: Nordic Academic Press.s 54
eller ligger fokus på henne barndom i Småland? Detta urval utgör historiebruk och är inkluderat i all historieåtergivning på ett eller annat sätt. Denna uppsats är fokuserad på hur detta görs i förhållande till landskapet Småland och dess identitet.
Historiebruk är en framträdande del av kursplanen i exempelvis gymnasieskolan och förståelse för historiens vinkling och perspektivval är även en viktig aspekt av källkritik, då historiebruk ofta är tendentiöst.Även historiens roll i skapandet av identiteter beskrivs som en del av ämnets syfte. 131
En grund för all form av interaktion med historia, är att förstå vad historia faktiskt är det vill säga ett försök att skapa en rättvis bild av det förflutna utifrån de spår vi har. Historia är inte det faktiska förflutna. Umberto Eco beskriver det förflutna som tecken, medan historien beskrivs som en text utan författare. Han menar inte att vi ska förlita oss vare sig på varken en studie av författarens intentioner, eller läsarens kulturella bagage, utan vad han kallar textens intention. Detta handlar om medvetenhet om textens antaganden om världen, samt även om de egna föreställningarna. Detta innebär att vara medveten om till exempel ords förändrade betydelser och innebörder, men även grundföreställningar om till exempel monarkin eller religion.132
Även inom skolan möter elever ofrånkomligen historiebruk. Många äldre historieböcker har nationalistiska och patriotiska mål, medan senare böcker lägger större vikt vid företeelser som motstånd mot diktatur och de förhållanden i Sverige som drev på utvandringen. Till stor del har narrativet kring Sverige fokuserat på neutralitet, välfärd, demokrati och liknande framgångar för att beskriva Sverige. Även berättelser om Sveriges framskridna jämställdhet har fått ett stort utrymme. Detta kan kontrasteras med mindre smickrande delar av Svenska historia, så som rasbiologiska institutet, eugenik, kulturell marginalisering av minoriteter och samarbete med Tyskland under andra världskriget.
Ett intressant perspektiv på den identitet som elever skapar sig är att se på den som ett narrativ. Vi ingår i berättelsen av andra människors liv och de ingår i våra, utan att vi för
131 Gy11, Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 s.67
132 Karlsson, K., & Zander, U. (2014). Historien är närvarande : Historiedidaktik som teori och tillämpning (1. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
den skull kan kontrollera vilken väg vår berättelse tar. En individ kan inte själv välja vilka kulturella och religiösa intryck som de utsetts för, men de kan välja hur de förhåller sig till dem. Kategorierna som utgör identiteten är föränderliga och historiskt betingade, enligt denna syn och olika identiteter gör sig gällande i olika sammanhang. Detta betyder till exempel att småländskheten gör sig gällande i vissa sammanhang, men är mindre synlig i andra. Landskapsidentitetens roll i detta narrativ kan i undervisningen aktualiseras när eleverna reflekterar över hur deras egen kontext har format deras identitet. Vad kan vara specifikt för den småländska identiteten och hur skiljer det sig från andra? Även frågan om vem som räknas till en viss identitet, kan få aktualitet, då graden av identifikation med landskapet kan variera mellan elever. Den regionala identiteten är betydligt mindre diskuterad än till exempel nationella, sociala, religiösa och ekonomiska kategoriseringar, vilka alla nämns i ämnesplanen för historia 1b i gymnasiet, vilket inte regional eller lokal identitet gör. Dock ska eleverna förstå
”Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om
gemensamma kulturarv”133
, vilket borde inkludera kulturarv på den regionala nivån. Ett exempel på sådant kulturarv är till exempel identifikation med historiska personer till exempel Dacke, som förekommer i denna uppsats.134 I uppsatsen visas exempel på hur Småland profileras som landskap, med bilder av landsbygd och en nostalgisk
tillbakablick, vilken troligen inte stämmer överens med elevernas egen bild. Att genom undervisningen bemöta hur detta historiebruk påverkar vår syn på identiteter är därför ytterst viktigt.
133
Gy11, Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola, Ämne: Historia Skolverket, Stockholm, 2011
134
Karlsson, K., & Zander, U. (2014). Historien är närvarande : Historiedidaktik som teori och
8 Referenser
Elektroniska källor:
Arvid Källström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11920, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Melin-Fravolini), hämtad 2020-01-26.
Carl Linné (von), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10735, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eriksson), hämtad 2019-11-28.
Elin Wägner sällskapet, minnesskyltar
http://www.elinwagner.se/elin-wagner-minnesskyltar/ (Hämtad 5/1/20) Emmaboda kommun, kulturarv, Berättelserna
https://www.emmaboda.se/uppleva--gora/gora/kultur/kulturarv/berattelserna.html
(Senast uppdaterad 7/4/17) (Hämtad 15/12/19)
K A Vilhelm Moberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eidevall), hämtad 2020-01-02.
Linnéuniversitetet, Vision 2030
https://lnu.se/mot-Linnéuniversitetet/om-Linnéuniversitetet/vision-och-vardegrund/ (Senast ändrar den 13 december 2019, Hämtad 15/1/20)
Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka, http://lillabjorka.se/
Mediakompaniet, virserum.se, turism, se och göra, dackestatyn
https://www.virserum.se/sv/turism/se-och-gora/nils-dacke-statyn/ (Hämtad 10/12-19) Mediakompaniet, virserum.se, turism, se och göra
https://www.virserum.se/sv/turism/se-och-gora/ (Hämtad 10/12-19)
Olle Nyman, Vimmerby Turistbyrå, Astrid Lindgrens Vimmerby (Uppladad 13 juni 2019) (Hämtad 13/12/19)
https://www.vimmerby.com/astrid-lindgrens-vimmerby/ (Hämtades 13/12/19) På tur i Småland- Vilhelm Mobergs utvandrarbygd, Skogen
https://www.utvandrarleden.se/sv-SE/skogen-28768906(Hämtad 15/12/19)
Regionförbundet i Kalmar län, Smålands Turism i Jönköpings län och Destination Småland i Kronobergs län. Visitsmåland.se https://www.visitsmaland.se/sv ( hämtad 18/12/2019)
Smålandsposten, Kultur & Nöje
Steinwall, A, Hultsfreds kommun, Kommun och politik, Om kommunen, Historia
http://www.hultsfred.se/kategori/invanare/kommun-politik/om-kommunen/historia/
(Hämtad10/12-19)
Stiftelsen Linnés Råshult
https://Linnésrashult.se/index.cfm?pg=1 (Hämtad 12/12/19) Svenska Kyrkan Växjö, Tegnérkyrkogården,
https://www.svenskakyrkan.se/vaxjo/Tegnérkyrkogarden (Senast uppdaterad 2/919) (Hämtad 22/1/20)
Uppsala Universitet, Universitetet, Historia, Carl von Linné
https://www.uu.se/om-uu/historia/Linné/ (Hämtad 5/12/19)
Vimmerby Kommun, http://www.vimmerby.se/ (hämtad 26/1/20)
Vimmerby Turistbyrå
https://www.vimmerby.com/start/ (Hämtades13/12/19) Vimmerby Turistbyrå,
https://www.youtube.com/watch?time_continue=2&v=EG-LyQBFZKM&feature=emb_logo (Hämtades 13/12/19) Vimmerby Turistbyrå, se och göra, Astrid Lindgrens värld
https://www.vimmerby.com/astrid-lindgrens-varld/ (Hämtades 13/12/19) Vimmerby Turistbyrå, Astrid Lindgrens Vimmerby,
https://www.vimmerby.com/astrid-lindgrens-vimmerby/ (Hämtades 15/01/20) Vimmerby Turistbyrå, se och göra, Från Bullerbyn till Katthult
https://www.vimmerby.com/astrid-lindgrens-vimmerby/fran-bullerbyn-till-katthult/(Hämtades 13/12/19)
Vissefjärda.se, sevärdheter
http://www.vissefjarda.se/sevardheter.html (Senast uppdaterad 2011, hämtad 15/1/20) Vissefjärda Hembygdsförening, I Dackebygd 2019
https://www.hembygd.se/vissefjarda/page/31580 (Hämtad 15/1/20)
Växjö Kommun, Växjö art site Etapp: 6
https://vaxjo.se/sidor/se-och-gora/kultur-och-noje/konst-och-sevardheter/vaxjo-konsthall/offentlig-konst/konststrak/vaxjo-art-site/etapp-6-pissed-elin.html (Senast uppdaterad 8 mars 2018) (Hämtad 5/1/20)
Wetterghall, A, Svenska Dagbladet 10 minnesvärda citat av Reinfeldt
Tryckta källor:
Aronsson, 1995 Regionernas roll i Sveriges Historia, Gotab, 1995:Stockholm Aronsson, Peter. Platser För En Bättre Värld : Auschwitz, Ruhr Och Röda Stugor. Nordic Academic press, 2009:Lund
Boréus, K., & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt : Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursalys (Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Böök, 1963, F ,Esaias Tegnér Bonniers: Stockholm
Blomberg, B., Lindquist, S., & Länsmuseerna. (1994). Den regionala särarten. Lund: Studentlitteratur : Länsmuseerna
Ahlander, D. (2006). Blomsterkungen : [en bok om Carl von Linné]. Stockholm: Natur och kultur.
Hackman, B, Om Elin Wägner, Albert Bonniers Förlag, 2005
Häggström, A. (2000). Levda rum och beskrivna platser : Former för landskapsidentitet (Kulturens frontlinjer, 30). Stockholm: Carlsson
Gy11, Läroplan, examensmål och gymnasie gemensamma ämnen för gymnasieskola Skolverket, Stockholm, 2011
Karlsson, K. (1999). Historia som vapen : Historiebruk och Sovjetunionens upplösning
1985-1995. Stockholm: Natur och kultur.
Karlsson, K., & Zander, U. (2014). Historien är närvarande : Historiedidaktik som teori
och tillämpning (1. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur
Larsson, L-O, Dackeland, Diploma, 1992
Larsson, L-O, Gustav Vasa- Landsfader, eller tyrann? Prisma, 2002 Metcalf, E-M, Astrid Lindgren, Svenska institutet,
Samuelsson, Johan. "Kommunen Gör Historia: Museer, Identitet Och Berättelser I Eskilstuna 1959-2000." 2005
Sommer, S & Gibson, G. (1994). Social theory and the politics of identity. Oxford: Blackwell.
Trepagny, V. Kultur, Plats, Identitet : Det Lokalas Betydelse I En Globaliserad Värld. Nya Doxa: Nora 2003 s.65-90
Wägner, E, ”Nuet och framtiden”, Idun, aug 1916
Zander, U. (2001). Fornstora dagar, moderna tider : Bruk av och debatter om svensk