Enligt regeringens (Regeringskansliet 2009) beslut ska skolan målmedvetet införa entreprenörskap i undervisningen och fostra företagsamma individer, som efter skoltiden är beredda att möta den osäkerhet och snabba förändringstakt som dagens samhälle innebär. Vi tror att de målsättningar om en företagsam, kreativ och verklighetsanknuten undervisning som den entreprenöriella undervisningen försöker arbeta mot, även skulle kunna bidra till att göra språkundervisning mer attraktiv och meningsfull för eleverna. Därför ville vi med vår studie få en inblick i hur språklärarna ser på vilka möjligheter och hinder som finns med att implementera och tillämpa entreprenöriella arbetssätt i sina språkämnen. Det skulle därutöver vara intressant att se om man hitta kriterier eller krav som en arbetsform måste uppfylla för att få kallas entreprenöriell? Är projektarbete entreprenöriellt? Varför?
Genom en ökad kunskap om hur lärare i olika ämnen ser på sina förutsättningar att arbeta entreprenöriellt tror vi att det blir lättare att i framtiden utforma utbildningar i EL på ett sätt som gör att alla lärare kan ta till sig konceptet. Här kunde det var intressent att undersöka vilka effekter utbildning i EL har på lärarna. Pedagogerna i vårt arbete som inte hade gått en utbildning uttryckte ju att de var i behov av det.
Eftersom vi har märkt en osäkerhet och oenighet i vad EL innebär anser vi att det behövs tydligare definitioner av vad EL är och vilka former det kan ta. Dessutom efterfrågar vi, i likhet med lärarna i vår studie, beprövad erfarenhet och långsiktig forskning kring de långsiktiga effekterna av EL. Vår förhoppning är att det genom de nya reformerna sker en ökad satsning på forskning inom fältet.
Vi efterlyser också forskning om lärares upplevelser av EL och om lärarnas tankar kring implementeringsprocessen. Med tanke på det vi har funnit med utgångspunkt i ramteorin kan man nästan prata om en motsägelse mellan skolan som institution och EL. Det som lärare i vår studie efterfrågar mest är konkreta idéer för EL i ämnet moderna språk samt beprövad erfarenhet. Det krävs att lärarna får lov att testa sina idéer tillsammans med sina kollegor och elever, dokumentera dem och att det sedan finns ett ökat utbyte av sådana konkreta idéer. Inte alla lärare anser sig ha tillräckligt med tid och mod att våga prova nya tillvägagångssätt. I detta sammanhang skulle det vara mycket intressant att göra en mer omfattande fallstudie med språklärare som arbetar med EL, för att ta reda på hur de konkret går tillväga för att tillämpa arbetssättet i språkundervisningen.
Avslutningsvis tror vi att EL kräver större förändringar av den traditionella skolan. För att åstadkomma detta är större satsningar nödvändiga. Annars blir EL inte mer än en
”modefluga”.
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K.(2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G. (1999). Om familjehistorier. I Sjöberg, K. (red.). Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Berglund, K. & Holmgren, C. (2007). Vad berättar lärare att de ”gör” när de gör entreprenörskap i skolan?
http://entreprenorskapsforum.se/swe/wpcontent/uploads/2010/09/Pdf_fr_2007_17_Holmgr en.pdf (Hämtad: 2011-03-20).
Gustafsson, C. & Selander, S.( red.)(1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf.Uppsala: Uppsala Universitet.
Hedin, A. & Svensson, L. (red.)(1997). Nycklar till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Jedeskog, V. (2008). Entreprenörskapsbarometern 2008. Nutek: Danagårds Grafiska.
Johannisson, B.(2009) Den svenska skolans våndor inför entreprenörskapets utmaningar. I Skogen, K.& Sjøvoll, J. (red) Pedagogisk entreprenørskap: innovation og kreativitet i skoler i Norden. (ss.91 –105). Trondheim: Tapir akademisk forlag.
Johannisson, B., Madsén, T. & Wallentin, C. (2000). Aha! Företagsamt lärande! Stockholm:
Sveriges Utbildningsradio AB.
Johansson, B. & Svedner, P. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget.
Johansson, K. (2010). Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap: En studie av hur naturbrukslärare upplever undervisningssättet. Karlstad: Karlstads Universitet.
Jones, B. & Iredale, N. (2010). Enterprise Education as Pedagogy. Education + Training. Vol.
52, No 1, s. 7-19.
Karlsson, H. (2009). Utbildning i, om och för entreprenörskap: Fallstudier i gymnasieskolan. I Olofsson, Anders. (red), Entreprenörskapsutbildning i skola och samhälle - Formering av en ny pedagogisk identitet? (s. 82-108). Utbildningsvetenskapliga studier 2009:1.
Härnösand: Mittuniversitetet.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Leffler, E. (2010). Entrepreneurship in Schools: a Subject Didactic Issue. opublicerad
Leffler, E. (2006). Företagsamma elever : diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskola, förskola och fritidshem. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Lpf 94 (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo 94 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundgren, U.(1981). Model Analysis of Pedagogical Processes. Revised ed. Lund, Lärarhögskolan i Stockholm: HLS Förlag.
Mühlenbock, Ylva (2008). Skola utan gränser. I Lundström, Anders& Sundin Elisabeth (Red).
Perspektiv på förnyelse i offentlig verksamhet (ss. 141-154).Örebro: Forum för småföretagarforsknig.
Nutek (2008). Entreprenörskap i stort och smått: Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet. Stockholm: Nutek.
Nutek (2005). Lärare om företagsamhet. VA-rapport 2005:2. Stockholm: Nutek.
Nutek (2000). För framtida företagsamhet: ett nationellt handlingsprogram för ungt företagande. Stockholm: Nutek.
OECD/CERI (1989). Towards an ”enterprising” culture: a challenge for education and training. Paris: OECD.
Otterborg, Annica (2011). Entreprenöriellt lärande. Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Patel , R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3:e upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Peterson, M. & Westlund, C. (2007). Så tänds eldsjälar. Stockholm: Me University.
Regeringskansliet (2009). Strategi för Entreprenörskap inom utbildningsområdet. Stockholm:
Regeringskansliet.
Sjöberg, K. (red.)( 1999). Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Rabén Prisma.
Skolverket (2010 a). Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. Stockholm: Davidsons Tryckeri AB
Skolverket (2010 b). Skola i förändring. Om reformerna i den obligatoriska skolan.
Stockholm: Danagård Litho AB.
Skolverket (2010 c). Entreprenörskap i skolan - en kartläggning. Stockholm: Skolverket.
Svedberg, G. (2007). Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis. Om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt. Umeå: Print & Media.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.