Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan och vi vänder oss främst till verksamma pedagoger i förskolan, men även till förskollärarstudenter. Vår förhoppning är att denna studie med de tolkningsrepertoarer som synliggjorts öppnar upp för diskussioner som uppmärksammar ett källkritiskt förhållningssätt redan i förskolan. Vår studie blir relevant för det förskolepedagogiska området eftersom förskolan som en social konstruktion skulle kunna bidra till olika sociala processer där barnen genom exempelvis bokläsning skulle kunna erbjudas en möjlighet att ifrågasätta det eventuellt förgivettagna i bokens innehåll. Precis som tidigare forskning redan kommit fram till kan exempelvis olika öppna frågeställningar under bokläsning erbjuda barnen att ifrågasätta olika förgivettaganden i bokens innehåll och därmed öppna upp för flertalet olika perspektiv. På så sätt får barnen möjlighet att i olika sociala processer delge samt inta olika tillfälliga sanningar. Genom uppföljning av bokläsning där barnen vidare får möjlighet att i andra konstruktioner ytterligare skapa och omskapa sina sanningar och kunskaper genom att exempelvis vara multimodala i sin uttryck ges barnen möjligheter att ifrågasätta sina konstruerade sanningar tillsammans med andra i olika sociala processer. Detta erbjuder vidare möjligheter att granska olika versioner av de verkligheter som de kommer att ingå i.
Vår studie utgår från de resonemang som framkommer i fokusgruppssamtal. För vidare forskning finner vi det intressant att genom en observationsstudie istället fokusera hur ett källkritiskt arbetssätt skulle kunna yttra sig rent praktiskt i förskolan.
34
8. Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Boréus, K. (2015). Diskursanalys. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa
metoder. (s. 176-183). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burr, V. (2015). Social constructionism. (Third edition.). London: Routledge.
Chaparro-Moreno, L. J., Reali, F. & Maldonado-Carreño, C. (2017). Wordless picture books boost preschoolers’ language production during shared reading. Early Childhood
Research Quarterly 40 (52-62). DOI:10.1016/j.ecresq.2017.03.001
Collins, M. F. (2016). Supporting Inferential Thinking in Preschoolers: Effects of Discussion on Children’s Story Comprehension. Early Education and Development 27:7 (932-956). DOI:10.1080/10409289.2016.1170523
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 81-92). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.)
Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G . (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 36-56). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.)
Stockholm: Liber.
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva [Elektronisk resurs] : familjeliv och
populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.
Uppsala.
Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fredriksson Sjöberg, M. (2014). Vad händer med dialogen? [Elektronisk resurs] : En studie av
dialogisk interaktion mellan pedagog och barn i förskolan. Lic.-avh., 2014. Umeå.
Gjems, L. (2011). Why explanations matter: a study of co-construction of explanations between teachers and children in everyday conversations in kindergarten. European
35
Helmly, M. P. (2010). The Power of the Picturebook: Examining Aesthetics and Critical
Literacy for Imagination. Georgia Southern University. Electronic Theses &
Dissertations.
Hindman, A. H., Connor, C. M., Jewkes, A. M., & Morrison, F. J. (2008). Untangling the Effects of Shared Book Reading: Multiple Factors and Their Associations with Preschool Literacy Outcomes. Early Childhood Research Quarterly, 23(3), 330-350, DOI:
10.1016/j.ecresq.2008.01.005
Hindman, A. H., Wasik, B. A. & Erhart, A. C. (2012). Shared Book Reading and Head Start Preschoolers´ Vocabulary Learning: The Role of Book-Related Discussion and
Curricular Connections. Early Education and Development 23:4 (451-474). DOI:10.1080/10409289.2010.537250
Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten [Elektronisk resurs] :
reservat eller marknad?. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010. Malmö.
Internetstiftelsen i Sverige, iiS. (2016). Svenskarna och internet; en årlig studie av svenska
folkets internetvanor. Hämtad 2017-12-19 frånhttp://www.soi2016.se/barn-och- internet/barns-tillgang-till-och-anvandning-av-internet/
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-
3.Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Malmö.
Kindle, K. J. (2011). Same book, different experience: A comparison of shared reading in preschool classrooms. Journal of Language and Literacy Education 7:1, (13-34). Krueger, R.A. & Casey, M.A. (2009). Focus groups: a practical guide for applied research.
(4. [updated] ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications.
Kullberg, B. (2014). Etnografi i klassrummet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lindqvist Grinde, J. (2008). Klassisk retorik för vår tid. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Mascareño, M., Deunk, M. I., Snow, C. E. & Bosker, R. J. (2017). Read-alouds in kindergarten
classrooms: a moment-by-moment approach to analyzing teacher–child interactions.
European Early Childhood Education Research Journal, 25:1, 136-152, DOI:
10.1080/1350293X.2016.1266226
McCloskey, E. (2012). Conversations About Jail: Inclusive Settings for Critical Literacy. Early
36
Norlin, P. (2013). Bilderboksstunden i förskolan [Elektronisk resurs] : Småflodhästarna och
Kenta möter Piraten och Spenaten. Lic.-avh. Uppsala : Uppsala universitet, 2013.
Uppsala.
Norling, M. (2015). Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer
[Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Västerås, Mälardalens högskola, 2015.
Västerås.
Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction.London: Sage.
Robb, M. B. (2010).New Ways of Reading: The Impact of an Interactive Book on Young
Children's Story Comprehension and Parent-Child Dialogic Reading Behaviors.Thesis/dissertation University of California, Riverside.
Schmidt, C. (2013). Att bli en sån´ som läser: barns menings- och identitetsskapande genom
texter. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2013. Örebro.
Skolverket. (2015). Digitala medier och kritiskt tänkande i förskolan. Hämtad 2018-04-04 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar- andra/forskolan/digitala-medier-och-kritiskt-tankande-i-forskolan-1.236919
Statens medieråd. (2017). Småungar & medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Svensk ordbok. (2018). Svenska akademiens ordböcker. Hämtad 2018-04-04 från
https://svenska.se/so/?id=28650&pz=7
Unesco. (2016). Medie- och informationskunnighet. Hämtad 2018-04-04 från
http://www.unesco.se/kommunikation/medieutveckling-och-kapacitetsbyggande/medie- och-informationskunnighet/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wetherell, M. & Potter, J. (1992). Mapping the language of racism: discourse and the
legitimation of exploitation. New York: Columbia University Press.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Zucker, T. A., Justice, L. M., Piasta, S. B. & Kaderavek, J. N. (2010). Preschool teachers’ literal and inferential questions and children's responses during whole-class shared reading. Early Childhood Research Quarterly 25 (65-83).
37
9. Bilaga
Har ni tänkt på att…
Genom dagens snabba utveckling av den mediala tillgängligheten kommer också barnen i mycket tidig ålder i kontakt med detta överflöd av information. Skolverket belyser ett arbete med källkritiskt förhållningssätt för att ge barn en möjlighet att kritiskt granska och värdera information vilket är en förmåga som blir väsentlig för medborgarna i dagens informationssamhälle.
Vi heter Lina Lundin och Paulina Cronqvist och studerar nu den sista terminen på
förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad. Just nu arbetar vi med vårt examensarbete som är en kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring källkritiskt förhållningssätt i förskolan och hur man kan arbeta med detta med boken som utgångspunkt, eftersom bokläsning är vanligt förekommande i förskolan. Därför blir det intressant för oss att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring hur detta källkritiska förhållningssätt kan arbetas med genom en utgångspunkt i bokläsningen.
Ditt deltagande i studien innebär ett gruppsamtal där ett källkritiskt förhållningssätt med en
utgångspunkt i bokläsning kommer att diskuteras under max 60 minuter. Resonemanget kring detta kommer vi att dokumentera med hjälp av ljudupptagning, detta för att vi vid senare tillfälle ska få en möjlighet att lyssna på materialet igen.
Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer med dess fyra huvudkrav:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Genom denna presentation av vår studie får ni information om studiens syfte samt ger ert samtycke om ni väljer att delta. Ni kan givetvis när som helst avbryta er medverkan om så önskas. Materialet vi dokumenterar kommer att förvaras på ett sätt som inte innebär någon risk för vidare spridning till obehöriga, vilket konfidentialitetskravet innebär. Vi kommer endast att använda materialet för detta forskningsändamål, vilket nyttjandekravet innebär.
Vi är mycket tacksamma för ert deltagande som kommer att bidra med ny kunskap i ämnet. Vid eventuella frågor och funderingar hör gärna av er till oss.
Lina Lundin: XXX@XXX Tel 070x-xxxxxx Paulina Cronqvist: XXX@XXX Tel 070x-xxxxxx
Handledare Halmstad högskola Liselott Fritzdorf: XXX@XXX Annette Johnsson: XXX@XXX
Tack för er medverkan! Lina & Paulina
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Paulina Cronqvist Lina Lundin