I föreliggande studie har språkpraktiker som konstruerats av barnen synliggjorts och resultatet visar att barnen ofta språkar med ord och begrepp som är centrala för den kontext de befinner sig i. I de språkpraktiker som synliggjorts använder sig barnen även av anvisningar som att ge varandra direktiv om vad de ska göra eller hur de ska göra något. Studiens resultat visar även hur samspel uttrycks av barnen både verbalt och icke verbalt. Samspel i föreliggande studie uttrycks bland annat genom turtagning, förhandling samt att barnen i samspel styr och följer varandra i leken. Förutom
37
hur samspel uttrycks har föreliggande studie även besvarat vilka deltagandemönster som konstrueras under den fria leken i utomhusmiljön. Det bidrag vår studie tillfört forskningen är synliggörande av de äldre barnens deltagandemönster, vilka är förhandlingar där motsättning uppstår och leken avbryts, förhandlingar där ett eller flera barn styr leken och de andra barnen följer utan
motsättningar, och när alla barn tillsammans bidrar i leken och förhandlar om hur leken ska gå till. I leken där barnen förhandlade och motsättningar uppstod behövde barnen argumentera för sin sak. När argumentationen inte ledde till någon lösning avslutades leken, detta synliggörande skapar möjligheter för pedagoger att kunna stötta barnen vid behov och på så sätt utmana barnen i deras tankegångar så leken inte behöver avbrytas. Genom att som pedagog stötta barnen i deras
argumentation skapas möjlighet för språkutveckling. En pedagogisk rekommendation är en
närvarande och aktiv pedagog som kan stötta barnen när de behöver extra stöd från en vuxen. Även om föreliggande studie hade fokus på barnen noterade vi observatörer att pedagogerna inte var närvarande för att stötta barnen i de leksituationer som till slut avbröts. Ingrid Pramling Samuelsson lyfter fram vikten av förskolan där barn lär sig kommunicera och sätta ord på det de gör (Norberg, 2013). Även om barn lär av varandra i samspel krävs ibland en vuxen som stöttar och hjälper barnen när de inte lyckas lösa problem själva. Då tidigare forskning främst fokuserat på de yngre barnen samt på nyanlända barn bidrar vår studie till en inblick i de äldre barnens språkpraktiker och deltagandemönster. Vidare forskning som vi anser vore intressant hade varit att genomföra
föreliggande studie igen fast med ett fokus på pedagogers roll under barns fria lek. Vidare anser vi även att studien hade kunnat utvecklas genom att utöka urvalet och genomföra studien på fler förskolor i olika delar av Sverige.
38
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod - en handbok. Stockholm: Liber.
Aspelin, J. (2008). Social interaktion i klassrummet – Ett mikrosociologiskt angreppssätt. I: Rönnqvist, C. & Vinterek, M. (2008). Se skolan: forskningsmetoder i pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Berger, P. & Luckmann, T. (1966). Kunskapssociologi - Hur individen uppfattar och formar sin
sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bjar, L. & Liberg, C. (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C. R-P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 3). Stockholm: Liber.
Callaghan, G. & Alison, M. (2012). Levelling the Playing Field for Kindergarten Entry: Research Implications for Preschool Early Literacy Instruction. Australasian Journal of Early Childhood, 37(1), 13-23. doi: 10.1177/183693911203700103
Dahlgren, L-O. & Szczepanski, A. (1997). Utomhuspedagogik - Boklig bildning och sinnlig
erfarenhet. Skapande Vetande, nr 31. Linköping: Linköpings Universitet.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger - om möjligheter och begränsningar i
förskolans fysiska miljö. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf
Excell, L. & Linington, V. (2011). Move to Literacy: Fanning Emergent Literacy in Early Childhood Education in a Pedagogy of Play. South African Journal of Childhood Education,
1(2), 27-45. Hämtad från: https://sajce.co.za/index.php/sajce/article/view/83/29
Goffman, E. (1983). The interaction order: American Sociological Association, 1982 presidential address. American sociological review, 48(1), 1-17.
Goffman, E. (1966). Behavior in Public Places. The Free Press.
Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek: Meningsskapande
genom den levda kroppen. (Doktorsavhandling. Karlstads universitet, Karlstad.). Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:748630/FULLTEXT01.pdf
Jivegård, U. (2018). Tillträde, förhandling och deltagande i förskolebarns egenorganiserade
gemensamma aktiviteter (Licentiat-uppsats, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från:
https://gup.ub.gu.se/publication/276674
Jordan, B. & Henderson, A. (1995) Interaction Analysis: Foundations and Practice. The Journal of
the Learning Sciences 4(1), 39-103. Hämtad:2019-11-20
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1207/s15327809jls0401_2?journalCode=hlns20
39
Justice, L., Yeomans-Maldonado, G., Gonzalez, J., Bengochea, A. & McCormick, A. (2018). A multi-method investigation of literacy and language practices in Mexican early childhood programs.
Cogent Education. 5(1), 1-18. doi:10.1080/2331186X.2018.1455632
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf
Kultti, A. (2013). Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool.
Early Child Development and Care, 183(12), 1955-1969. doi: 10.1080/03004430.2013.765868
Kultti, A. (2014). Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportunities for toddlers learning a new language. Early Years An International Research Journal, 34(1), 1472-4421.
doi:10.1080/09575146.2013.831399
Lalander, P. (2015) Observationer och etnografi. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i
kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. & Hägglund, S. (2006). ”Och jag har redan fyllt fyra år!” – kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn. BARN- Norsk senter for barneforskning, (4), 45-63
Moser, Y., & Martinsen, M. (2010). The outdoor environment in Norwegian kindergartens as pedagocical space for toddlers’ play, learning and development. European Early Childhood
Education Research Journal, 18(4), 457-471
Norberg, A. (Producent). (2013). Forskare: Därför är förskolan bra för ditt barn. [TV-program]. Sverige: SVT. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ar-forskolan-bra-for-ditt- barn
Norling, M. (2015). Förskolan – En arena för social språkmiljö och språkliga processer. Mälardalens universitet. (Doktorsavhandling, Mälardalens universitet, Västerås). Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:783021/FULLTEXT02.pdf
Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet - ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på
social interaktion. Malmö: Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003) Det lekande lärande barnet i
utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Regeringskansliet (2018). Hämtad 2019-11-14 https://www.regeringen.se/regeringens- politik/barnkonventionens-vag-mot-svensk-lag/
Regeringskansliet (2019). Hämtad 2019-12-29
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/nytt-statsbidrag-for-battre-sprakutveckling-i- forskolan/
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G & Svensson, P. (red), Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl. s. 220 - 236). Stockholm: Liber.
40
Samuelsson, R. (2019). Play, Culture and Learning – Studies of Second-Language and Conceptual
Development in Swedish Preschools. (Doktorsavhandling, Södertörns högskola, Södertörn, 1652-
7399). Hämtad från: http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1307799&dswid=- 1395
Shin, M. (2012). The role of joint attention in social communication and play among infants. Journal
of Early Childhood Research, 10 (3), 309-317. doi: 10.1177/1476718X12443023
Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. (Licentiat- uppsats. Karlstads Universitet, Karlstad.) Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskola. Stockholm: Skolverket.
Smidt, W., Lehrl, S., Anders, Y., Pohlmann-Rother, S. & Kluczniok, K. (2012). Emergent Literacy Activities in the Final Preschool Year in the German Federal States of Bavaria and Hesse. Early
Years: An International Journal of Research and Development, 32(3), 301-312.
doi:10.1080/09575146.2011.642851
Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap - Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun: Nordstedts.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande en Introduktion till Perspektiv och Metaforer. Malmö: Gleerups.
Unicef (2020). https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Villanueva Gran, T. (2011). Inga bevis för att barn lär mer ute. Förskolan.se. 18 mars.
Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press
Vygotskij, L-S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Vygotskij, L-S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Wertsch, J.V. & Tulviste, P. (1992). L. S. Vygotsky and Contemporary Developmental Psychology.
Developmental Psychology, 28 (4), 548-557.
Wertsch, J.V. (1998). Mind as action. USA: Oxford University Press
41
Whorrall, J. & Cabell, S. (2015). Supporting Children’s Oral Language Development in the Preschool Classroom. Early Childhood Education Journal, 44, 335–341. doi:10.1007/s10643-015- 0719-0.
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande - en
forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber.
42
Bilagor
Bilaga 1 - Samtyckesblankett
Hej vårdnadshavare!
Vi heter Hanna Lindström och Sandra Denby och vi studerar till förskollärare på Högskolan i Halmstad. Vi läser sista terminen och håller nu på att skriva vårt examensarbete, där vi kommer genomföra en studie med fokus på barns språkutveckling. Studiens syfte är att synliggöra vilka språkpraktiker som konstrueras under barns fria lek i förskolans utomhusmiljö. Studien kommer dokumenteras med videoobservation som insamlingsmetod och för att ditt barn ska kunna delta i studien behöver vi godkännande av vårdnadshavare. Insamlingen av materialet kommer ske under ca två dagar och vilken dag bestäms i samråd med personal på avdelningen. I studien tar vi hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Informationskravet uppfylls genom den information som framgår i detta brev. Genom att ni ger ert skriftliga samtycke att ert barn får delta i studien uppfylls samtyckeskravet. Barnet kan när som helst under studiens gång välja att avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet kommer att hanteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan identifiera vem eller vilka som deltagit i studien, dvs alla namn kommer avidentifieras och fingeras. Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast kommer användas för forskningsändamål i vårt examensarbete. Allt material kommer förstöras vid avslutat examensarbete.
Har ni eventuella frågor kan ni höra av er till: Hanna Lindström: 0709-441147
Sandra Denby: 0706-266304
Per Högström, Handledare: per.hogstrom@hh.se Lotta Fritzdorf, Handledare: lotta.fritzdorf@hh.se
Med vänlig hälsning, Hanna och Sandra Tack på förhand.
Klipp av svarstalongen och lämna in.
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – □ JA, jag/vi ger tillstånd för att mitt barn får delta i studien
□ NEJ, jag/vi vill inte att mitt barn deltar i studien
43
Vårdnadshavares underskrift: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Datum: _ _ _ _ _ _ _ _
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Hanna Lindström Sandra Denby