I denna studie har vi kunnat synliggöra hur en statisk aktivitet i förskolan, samlingen, är som språkutvecklande praktik. I studien har vi observerat och analyserat olika situationer som utspelat sig i samlingar, det vi saknar i vår studie är pedagogernas tankar och reflektioner kring det som utspelar sig i situationerna. För vidare forskning inom området är vi därav av den meningen att det vore intressant med en kvalitativ intervjustudie angående pedagogers uppfattning om deras pedagogiska förhållningssätt gentemot barns språkutveckling och språkliga handlingar i relation till de yngsta barnen.
Vi hoppas att det som vi har kommit fram till i vår studie kan ge inspiration till andra för fortsatt forskning inom området. Vi önskar likaså att studien resulterar i ett kunskapsbidrag och en fördjupad förståelse angående positiva effekter av att arbeta aktivt med språkutveckling i förskolan. Med det menar vi att pedagoger arbetar vidare så att ett bredare kunskapsområde skapas för de yngre barnen genom att uppmärksamma deras handlingar, såsom handrörelser,
29
kroppsspråk och tecken. Vi vill tro att detta examensarbete inspirerar pedagoger till att reflektera kring sitt eget pedagogiska förhållningssätt för att ge barn den största möjligheten till att utveckla ett rikt språk.
30
Referenslista
Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs
Universitet, 2009. Göteborg.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Creel, S, C. (2013). Impossible to ignore: Word-Form Inconsistency Slows Preschool
Children’s Word-learning, Language Learning and Development, 10:1, 68-95,
DOI: 10.1080/15475441.2013.803871
Colwell, C., Memmott. & Meeker-Miller, A. (2013). Music and sign language to promote infant and toddler communication and enhance parent-child interaction.
International Journal of Music Education, 32(3), 333-345. DOI:
10.1177/0255761413491214
Davidsson, B. (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och
grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola.
Göteborg: Acta Universitatis.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I: G, Ahrne & P, Svensson (Red). Handbok i
kvalitativa metoder (s. 114-127). Stockholm: Liber.
Engdahl, I. (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool [Elektronisk resurs]. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2011. Stockholm.
Hamerslag, A. (2013). Barns deltagande och delaktighet [Elektronisk resurs] : Projektarbete
i en förskola med inspiration från Reggio Emilia. Lic.-avh. Uppsala : Uppsala
universitet, 2013. Uppsala.
Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek:
meningsskapande genom den levda kroppen. Licentiatavhandling Karlstad:
Karlstads universitet, 2014. Karlstad.
Jordan, B. & Henderson, A.(1995). Interaction analysis: Foundations and practice. The
Journal of the Learning Sciences, 4(1), pp. 39-103.
Kapalková, S., Polišenská, K., & Süssová, M. (2015). The role of picture and gestures as s support mechanism for novel word learning: A training study woth 2-year-
31
old children. Child Language Teaching and Therapy, 32(1), 53-64. DOI: 10.1177/0265659015585373
Kultti, A. (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lindgren, A-C. (2012). Med videon som verktyg. I K, Rönnerman. (Red.), Aktionsforskning i
praktiken (s. 55-70). Lund: Studentlitteratur.
McGregor, K. K., Rohlfing, K. J., Bean, A., Marschner, E. (2009). Gesture as a support for word learning: The case of under*. J Child Lang, 36(4), 807-828. DOI: 10.1017/S0305000908009173
Rubenstein Reich, L. (1993). Samling i förskola. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Sutterberg, J, A. (2008). "I Wish We Could Do Whatever We Want!": Children Subverting Scaffolding in the Preschool Classroom, 25:4, 349-357, DOI:
10.1080/1090102050250409
Svensson, P., Ahrne G (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I : Ahrne G, Svensson, P (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm. Liber.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.
Thuresson, H. (2013). Att läsa bilder med kroppen: en studie om yngre förskolebarns
kommunicerande. Licentiatavhandling Karlstad: Karlstads universitet, 2013.
Karlstad.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wenger, E. (2009). Learning capability in social systems. EQUAL Final Report. Wertsch, J.V. (1998). Mind as action. USA: Oxford University Press.
Whorrall, J. & Cabell, S. Q. (2015). Supporting Children's Oral Language Development in the Preschool Classroom. Early Childhood Education Journal, (2016) 44:335– 341. DOI: 10.1007/s10643-015-0719-0
32
Wood, D., Bruner, J. S. & Ross, G. (1976). The Role of Tutoring in Problem Solving. Journal
of Child Psychology and Psychiatry, 17(1976), 89-100. Hämtad från:
Bilagor
Hej!
Våra namn är Ulrika Södergren och Sandra Nordbeck och studerar sista terminen till
förskollärare vid Halmstad högskola, vilket innebär att vi är mitt uppe i examensarbetet som vi gärna vill dela med oss av till er.
Det har legat vid stort intresse för oss att arbeta med språkutveckling bland barnen, där vi kommer genomföra en studie i era barns verksamhet här på Solstrålen 1 från och med vecka 15 och några veckor framåt. Verksamheten kommer att analyseras från ett helhetsperspektiv och inte utifrån individnivå, det vill säga att vi kommer att observera språkutveckling i stort. I vår forskning följer vi strikt vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket i huvudsak uttrycks som individskyddskrav inom fyra områden. Dessa områden är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att målsman till de barn som deltar i denna studieger sitt skriftliga samtycke. Dessutom kommer vi vara lyhörda för barnens reaktioner vilket innebär att vi kommer sluta filma om ett barn visar tecken på obehag eller på annat vis inte verkar vilja vara med i studien. Konfidentialitetskravet innebär att vi som forskare kommer att behandla de uppgifter om de barn som deltar på ett sådant sätt att utomstående inte kan identifiera dessa barn. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som insamlats om barnen endast kommer att användas för forskningsändamål.
TACK FÖR ER MEDVERKAN! VILL DU VETA MER, KONTAKTA:
Student, Ulrika Södergren Ulrsod14@student.hh.se Student, Sandra Nordbeck Sannor14@student.hh.se
Ansvarig lärare vid Halmstad högskola 035-167655, anniqa.lagergren@hh.se
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Mitt barn heter:
____________________________________________________________ Jag samtycker till att mitt barn deltar i studien [ ]
Jag samtycker inte till att mitt barn deltar i studien [ ] ______________________________________________________
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Ulrika Södergren Sandra Nordbeck